Till er som vill föda hemma; varför i all världen vill ni det?

Jag hade aldrig någonsin velat föda på sjukhus och kan inte se att jag hade fixat det. Det kanske jag hade, men jag är tveksam. Inte förlossningsrädd, utan mer livrädd för allt annat. Sprutor att inte ha kontroll, ja allt ikring. Många känner nog just så, att det är mycket ikring som skrämmer. Om det är just att föda som är läskigt så kanske hemmests vråer är tryggare, men borde ändå vara rätt skrämmande? Jag födde hemma och valde att göra det oassisterat, det var tryggast för mig. Det var också vad jag ansåg och anser var tryggast för vårt barn.Skulle också känna mig tryggast hemma, som om man har mer kontroll. Jag har en känsla av att det skulle kunna bli alldeles för kaosartat på ett sjukhus!

Det finns inte en chans att jag skulle varken föda hemma eller åka hem efter de där sex timmarna!
De erbjöd mig att åka hem när vårt andra barn föddes men varken jag ville o maken hade någ inte låtit mig...
När vi kom upp till BB fyra timmar efter hennes födsel slutade hon andas o började helt plötsligt kräkas svart sörja!
Hon hade fått i sig blod när hon föddes och när hon kände obehaget av att kräkas så slutade hon helt enkelt o andas...började ju igen själv så det var igentligen ingenting farligt men med tanke på hur rädda jag o maken blev på sjukhuset (maken sprang ut i korridoren o skrek) så kan jag bara föreställa mig hur rädd jag skulle blivit om jag vore hemma.

Jag ska absolut till förlossningen för att föda! (Ska snart dit igen )

när man fött två eller tre barn är det ok att få föda hemma..men då måste man ha fött första barnt helt ok utan hjälp.

jag skulle vilja föda hemma men för mig är det inte bra tyvärr
dottern föddes med hjälp av sugklockan axel urled.
hon var stor 4g
sonen var det planeradsnitt han var stor 6g
så närsta blir oxå snitt

ts låter jätte läskigt men allt är ju bra nu o grattis

abuelita: Men bara för att man föder på sjukhus så är det ju inte självklart att man använder medicinsk smärtlindring, ligger ner osv.

Jag hade i mitt förlossningsbrev, förra gången, skrivit att jag ville undvika halvsittande och gynställning om det inte var fara för barnets liv. Jag ville röra mig så mycket som möjligt och föda i upprätt ställning och helst utan medicinsk smärtlindring.

Det slutade med att jag födde utan medicinsk smärtlindring (provade visserligen lustgas i två minuter, men min man påstod häromdagen att slangen tydligen var trasig och att jag tyckte det var värdelöst. Jag kommer bara ihåg att jag tyckte det var skit, och att profylax var bättre. Ville bara testa för att ha testat..)

Använde vetevärmare, tens, testade några akupunkturnålar men drog ut dem snabbt för de gjorde ont. I övrigt profylaxandades jag. Fick inget värkstimulerande osv.

Sonen hade dock navelsträngen två varv runt halsen och var lite medtagen när han kom ut. Jag var glad för att vi var där, då han skulle kunna få mer hjälp än hemma.

Jag tror absolut inte att det egentligen är mer riskabelt att föda hemma utan kanske tvärtom som du säger (om man nu förutsätter att man tar all medicinsk bedövning man kan få, ryggliggandes, på sjukhus...) men NÄR något väl inträffar så lär barnet ju ha större chans att klara sig där det finns kuvöser och annat.

Usch så hemskt Jag är inte ute efter att förespråka det ena före det andra (förutom vad jag själv föredrar) men tänkte bara spontant att detta ju ändå är individbundet. En puckad barnmorska kan ju göra puckade saker oavsett om det är i hemmet eller på ett sjukhus. Det är ju inte lokalerna som så som gör det.

Haha, ser ut som att jag menar att jag inte vill förespråka något förutom det alternativ jag själv föredrar. Menar egentligen att jag inte har någon åsikt om vad andra bör eller inte bör göra eller vad som ÄR bäst. Vet bara hur jag själv väljer att göra och varför.

pumpkinpie: Jag vet inte vad som sker vid ansvarsfrågan om något går snett. Men en ev barnmorska som är med har stort ansvar. Föder man själv så gissar jag att man bär ansvaret, men det är ju helt olika barnmorskans eftersom man inte behöver följa socialstyrelsen.

Linny: Hur vet du att hjälpen på sjukhuset var bättre ens i det fallet? Och visst behöver man inte ta smärtlindringen, men det är ändå så att de flesta på sjukhus får smärtlingdren och föder i guynställning. Det är ändå så att de flestta uppmanas att krysta för kung och fosterland och att födsel på sjukhus ger fler och allvarligare bristningar.
Visst är troligen chansen att klara sig vid allvarliga komplikationer klart större på sjukhus, men mindre klarar man sig oftast bättre hemma (dvs många uppstår inte).

Gällande puckade barnmorskor så har man ju ett rätt stort ansvar för det hemma eftersom man själv väljer vilken barnmorska man vill ha med dvs man får själv prata med barnmorskan och höra om hon vill assistera.

Linny, Det var verkligen glädjande att höra att du fick igenom dina önskemål och att du var så påläst och välförberedd att du kunde föda utan medicinsk inblandning.

Men tyvärr blir många som föder på sjukhus besvikna på att personalen kör över dem och inte hörsammar deras personliga önskemål. Det är oftast därför man väljer att föda hemma nästa gång.

Det vore ju idealiskt om förlossningsklinikerna huvudsakligen var som ABC-kliniker, där det alltså är ungefär som att "föda hemma fast på sjukhus", och där de födande kvinnorna har lärt känna sina barnmorskor redan under graviditeten och därmed kan känna sig trygga med dem. Detta leder förstås till att de lättare kan följa sin kropps signaler, vilket minskar behovet av medicinsk inblandning. Som i sin tur minskar riskerna för komplikationer..

? men NÄR något väl inträffar så lär barnet ju ha större chans att klara sig där det finns kuvöser och annat. ?
Ja, så borde det förstås vara , men tyvärr ser verkligheten annorlunda ut.
Enligt bl.a. den här webbidan www.birth-brain-injury.org/ (jag har en hel del till jag kan länka till, så säg till om du vill läsa mer) är det just livräddningen som är boven i dramat, eftersom barnen då navlas av omedelbart och därmed förlorar upp till hälften av sin totala blodvolym och den naturliga syreförsörjningen från navelsträngen.

Om de däremot får sin fulla tranfusion moderkaksblod återhämtar de sig i regel väldigt snabbt, och behöver då ofta inte någon livräddning alls. Men skulle de ändå behöva det så går det (om bara viljan finns hos de ansvariga läkarna) att göra hjärt- lingräddning med intakt navelsträng.

Marsden Wagner, f.d. chef för WHO´s mödra- och barnavårdsenhet, som jag träffade under en födelsekongress på 80-talet, hävdar bestämt att sjukhusen är den allra farligaste miljön man kan vistas i när man föder barn. Ett provokativt uttalande förstås, men ämnat att väcka eftertanke..
Och psykiatrikern Samuel Tanyo, som var med på samma kongress, uttryckte det så här: ?Teknik och humanitet behöver inte vara antagonister. Men när det som var ämnat som hjälp i nödsituationer i dag används som rutin, då har det gått snett.?

Många av de läkare och barnmorskor som deltog på denna kongress var eniga om att de flesta kvinnor skulle kunna föda helt naturligt utan sjukhusrutiner . Men födelseprocessen har gjorts till ett sjukdomstillstånd för att rädda de tio procent som av medicinska skäl inte klarar en naturlig förlossning.
Läs mer om den kongressen i min blogg blogg.aftonbladet.se/15613/perma/486369/

Fattar inte hur folk kan tänka sig födda hemma.
Barnet betyder så mycket för mig att jag skulle aldrig riskera att något händer den eller mig.

Om det uppkommer komplikationer på sjukhuset så finns det inte BARA EN barnmorska utan flera+ läkare. Jag tror att det räcker för att de ska kunna hjälpa till vid komplikationer.

Man har inte ens en läkare när man föder hemma ju.

fattar inte fördelar med hemförlossning.
Skulle känna mig utsatt om jag var tvungen att födda hemma.

Komplikationer som kan uppstå vid en förlossning kan vara många så varför riskera?

Wicks: Men det var ju egentligen bara det jag menade (kanske var lite otydlig) att vid allvarliga komplikationer så var det säkrare på sjukhus. Risken att en sådan ska inträffa är liten, men OM det skulle göra det så skulle jag vara glad att jag inte födde hemma

Abuelita: Jag känner till det där med avnavling (tack vare dig) och har faktiskt skrivit in det i mitt förlossningsbrev denna gång. Förstår att det självklart kan ha mycket med saken att göra. Men som sagt; nu pratar jag mer om tex. om barnet fastnar osv..

Personligen känner jag mig säkrare med sjukhus och läser på ordentligt innan så jag vet vad jag ska be om/kräva och min man samma sak. Vi vet vad vi vill undvika och vad vi vill prova osv I sverige är väl ändå gynställningen på väg att utrotas? Vet folk här som fött i den, men de allra flesta verkar prova många flera ställningar..