Vi har en hankatt som är 4 månader.
Nu har vi skaffat en till kattunge, som är 8-9 veckor. En tjej.
Han katten är helt tokig. Han anfaller henne och bitter henne i halsen.
Nu har vi blivit tvungen att stänga in honom i sovrummet.
Vad ska vi göra?
men samtidigt kan jag inget om katter 
så det var bara en tanke. 
Om du går emellan och stänger in hanen hela tiden kan det uppstå svartsjuka, han känner att du tar hennes sida och skuffar undan honom. Kela med honom mest så han vet att du inte glömt honom. Och låt dom göra upp, de skriker och man tror de ska ha ihjäl med varandra men det är en fas de måste få gå igenom. ge det lite tid, och hur svårt det än är, så försök att inte lägga dig i och trösta honon..
hmm i naturen så biter ju hankatter ihjäl ungar som inte är deras egna
hur gamla är katter när de blir könsmogna?
jag vet en 9månaders fölunge som försökte betäcka sin mamma
så det är ju inte helt omöjligt att han inte vill ha ngn annans unge där...
Om katten är 4mån tror jag knappast den är könsmogen (om det är en bondkatt iaf) de brukar inte bli det förrän tidigast 7-9mån...
vi fick kastrera (ja kastrera inte sterilisera - då är de ju fortfarande odrägliga) vår honkatt när hon var 5 månader för att hon var igång och marsade
det är väldigt ovanligt, vissa raser brukar ju vara lite tidiga (typ siameser tror jag de e) men 5mån!!
Menade inte att det inte var sant nu alltså, blev bara förvånad
hon är vanlig bondkatt men hennes mamma, mormor och syskon (både från samma kull och åtskilliga tidigare kullar) var vansinnigt tidiga - så de som födde upp henne varnade lite
och svärföräldrarna har av misstag fått kattungar på en katt som var 6-7månader
så så ovanligt verkar det inte vara?
Brukar det gå så bra för kattmamman och ungarna när de är så unga? Det är ibland störtomöjlígt att ha koll på vad de sysslar med. Som tonåringar ungefär... 
Vi kunde inte ha kvar den nya kissen.
Mats våran katt som vi hade innan, tyckte inte alls om att få en liten här hemma.
Han bet henne över halsen och var jätte stygg.
Så Mats får vara ensam.
har ni redan gett tbx kattungen?
liinda! Bara så du vet så kan det ta ett par dagar innan katterna gjort upp och det blir lugnt.
Jag tror knappast att en så ung katt biter ihjäl en annan katt(unge).Även om det vill verka så.
Oftast låter det, och ser mycket värre ut än vad det är.
En katt som redan bott in sig brukar vara ganska stygg mot nya katter för att sätta dem på plats, det är inget ovanligt.Och det är heller inget ovanligt att de nya katterna skriker, det är deras sätt att visa underläge, och att dom är rädd.. Om ni väntar och låter dem sköta det där alldelens själv så ska du ser att det ger sig på ett par dagar!
Man skall heller inte ge den ena katten fördelar, utan stå opartisk och titta på från ett avstånd.
det går nästan aldrig bra att släppa ihop två katter på en gång utan dom behöver sin tid!
Jag hoppas att du inte redan gett upp!
Jag tror att det var något fel på kattungen.
Den är jätteliten och kattmamman hade ätit upp all mat för den. Dom andra katterna i kullen hade kattmamman burit ut i skogen.
Mats katten som vi har var jätteelak mot den. Han bet lill katten i halsen och det såg ut som att han försökte döda den.
Har läst att om det är något fel på katten så försöker äldre katter att döda den.
Och att kattungar försöker att försvara sig eller fräsa, den här katten var bara still och sedan försökte den springa i väg.
När Mats fick se kattungen så sprang han fram och bet tag i den direkt. Har även hört att katter biter tag men dom ska inte bita tag hårt med tänderna. Det gjorde Mats, när vi tog upp Mats så satt kattungen kvar i munnen.
Även fast det känns jättetråkigt att lämna bort den, så känns det även bra. Hade inte varit så roligt att vakna nu på morgen med en ihjälbiten kattunge.:(
Ett par kompisar till mig har tagit hon ist, dom har också katt, så jag ska snart ringa höra hur det har gått för dom under natten..
/ Linda.
När vi hade katt och skaffade en till (den lilla var bara 5 veckor, mamman stötte bort kullen) så var vår andra katt (han var ca 6 månader) jättesur.
Han morrade KONSTANT i 3 dagar. Ville inte vara snäll mot den lilla. Hoppade på henne osv.
Vi visade tydligt att han var vår stora favorit. I stället för att stänga in honom så stängde vi in den lilla i köket (vi kelade ju massor med henne oxå såklart, men inte när han såg det).
När det hade gått en vecka var det inga problem. Han tog henne under sina vingar och lärde henne allt han kunde
Du tror inte att ni gav upp för tidigt?
Jaja, hoppas alla katter mår bra där de nu är
Tur att ni hade vänner som kunde ta den lilla!