• Äldre 27 Dec 20:53
    62560 visningar
    446 svar
    446
    62560

    Sfinkterruptur tråd. ni som råkat ut för det titta in o disskutera

    Under förlossningen som var väldigt lång dragen o fick ett STORT barn 5035g så sprack mitt klipp vilket ledde till Sfinkterruptur grad 4 o även en hel massa annat.

    Jag har inte för en idag insett vad det faktiskt innebär (3mån)senare för att jag själv letat info på nätet.
    Jag fick aldrig nån information om vad som kan hända efter åt o att enligt studien jag läste drabbas många kvinnor av analinkontinens som främst visar sig som gaser mycket smärta vid samlag.

    Mitt Sfinkterruptur o alla andra stygn har ännu inte läkt, pga infektion. Dom fick plocka bort 10stygn vilket lämnade ett öppet sår. Jag har nu tre månder senare fortfarande ont, fast såret är rätt litet. Jag känner av alla ärr o läkaren som gjorde op:en har slarvat. O läkaren jag går till nu anser att jag kan visst leva med det..

    Jag har inte bara skämts som en hund att prata om saken men nu tänkte jag att jag ska ta mod till mig o skriva en tråd i hop om att finna andra som vart med om samma.
    Dom som aldrig fick den där fanastiska förlossningen o tiden efter. Min förlossning kanstades inte bara av en massa stygn min son fastnade med axlarn, fick andnings hjälp o hjärt massage när han väl var ute. Jag fick inte se han för en 4 timmar senare o ingen informerade oss om vad som hände o jag trodde min son dog dom första 30min efter förlossningen

    Sen förlorade jag 2½liter blod, rullades in på operationen som syddes slarvigt o inte ren gjordes ordentligt som ledde till infektion dagen efter. O som gräddde på toppen fick jag veta att en normal förlossning vid ev flera barn inte ens är att tänka på för min del, jag har vart chokad, ledsen,frustrerad o arg för att dom nonchalerat mig när jag uttryckte att jag ville ha tillväxt ul för att det såg ut som att jag väntade tvillingar, allt hade kunnat avhjälpas tidigare om dom bara lyssnat på mig redan på MVC

    Nu kliar ärren så man blir tokigt, jag har ont o är ömm även där det hunnit läka ihop, jag har fått rejälla problem med gaser o om jag blir nödig att göra numer 2 måste jag på en gång gå till toan för att jag inte klara av att hålla mig o det anser läkaren att jag kan leva ett ´normalt liv med, knipövningarna har inte hjälp mig ett jota (100st/dag)
    Så ni som råkat ut för det ni är inte ensamma o det är inget att skämmas för!!

    Skriv gärna en rad eller två o berätta om hur du fick det o det gick efter åt? Tycker du att du fick den infon du behövde? Eller fick du fråga o leta dig fram till svaren som jag?

  • Svar på tråden Sfinkterruptur tråd. ni som råkat ut för det titta in o disskutera
  • lifele­ker
    Äldre 30 Dec 11:40
    #11

    Ligan- när vågade du dig på sex 1a gången? hur gick det om man får fråga?

    vad ja ka förstå i denna tråd skall ja skatta mig gör lycklig som inte direkt känner av min skada.. vet inte om de kommer mer sen men ja kan sitta å gå har ont typ varannan gång ja kissar.. kan inte sitta på huk osv mer herregud idag va 2 v sen ja födde..

    jag lider verkligen med er, ja tycker ja har jätte ont men de e ju bara i omgångar.. ne fy så ja lider med er..

    de e ju skit hur man blir behandlad, ja har haft en skitjobbig grav där läkaren bara sa åt mig att bita ihop.. min bm däremot har stöttat å hjälpt allt hon kunnat för att göra allt så bra som möjligt så i mitt fall vart de galet pga att bm inte har makten att besluta ex igångsättning osv..

  • Äldre 31 Dec 11:17
    #12

    TS, jag tycker att du ska ta kontakt med patientnämnden i ditt landsting så att du kan få hjälp med att få klarhet i vad som hände vid din förlossning och få svar på alla frågor om din skada. Det är inte så bra att grubbla på egen hand.

    Jag tipsar även om att anmäla förlossningsskadan till patientförsäkringen ( www.patientforsakring.se ).

    Den ger ekonomisk ersättning (utlägg och sveda&värk) ifall skadan hade kunnat undvikas. Om man har fött ett 5-kilosbarn kan man nog resonera att skadan skulle ha kunnat undvikas genom ett kejsarsnitt, utan att det hade inneburit större risk för barnet och modern.

  • Äldre 31 Dec 11:23
    #13

    emmizenma skrev 2008-12-28 07:59:35 följande:


    Intressant att läsa att du oxå är ryttare. Det är jag med. Kanske ligger det nått i det att man återhämtar sig rätt bra för att man har de musklerna man har tack vare ridningen?!det har jag faktiskt inte reflekterat över tidigare.
    Fick med en sfinkerreptur grad 4 födde mitt första barn för 8 år sen.
    Han var inte stor 3780 g, men han låg i vidöppen hjässbjunding och man fick till sist trycka ut honom då han fastna.
    Jag blev sydd i flera timmar efteråt och ont hade jag såklart länge, fortfarande bultar det och gör ont ibland, jag var på efterkontroll efter 3 månader hos läkaren som sydde mig, och han blev glatt överraskad över hur bra det läkt och att allt fungera som det skulle.
    Vad konstigt att läsa detta med ridning, jag rider nämnligen med. Vi kanske använder dom musklerna?
  • Äldre 31 Dec 12:01
    #14

    Jag frågade bm före förlossningen om man skulle börja knipträna redan före förlossningen. Hon sa att man inte skulle köra alltför mycket eftersom man ökade risken för att brista vid förlossningen, men att jag kunde köra lite grann med knipövningarna så att jag visste vilka muskler jag skulle knipträna med efter förlossningen.

    Jag har också varit ryttare och även ägnat mig åt andra sporter som ger stark bäckenbotten. Kanske brister man lättare om man har stark bäckenbotten, men återhämtar sig snabbare för att man har stark bäckenbotten?

    Jag fick inte börja knipträna förrän jag varit på efterkontroll hos bm 2 månader efter förlossningen och när jag var till gynekolog 3 månader efter förlossningen hade jag god knipförmåga.
    Men då hade jag kört hundratals knip per dag. Det som rekommenderas är tydligen 10 st/dag??

  • lifele­ker
    Äldre 31 Dec 12:32
    #15

    jo de sägs att ryttare har svårare att föda barn pga stark bäcken botten sägs att de håller emot.. ja fick dock ut min bjässe ganska smidigt med tanke på storlek , men ja e helt övertygad att de hjälper läkningen.. de e ju klart att ju starkare man e innan en skada desto snabbare återhämtar man sig=)

  • Äldre 31 Dec 12:40
    #16

    Innan jag skulle föda så var jag jätterädd för att spricka, och så gjorde jag också det, sprack totalt. Det är skönt att det finns trådar där man kan läsa och diskutera med andra som råkat ut för samma, även om jag haft jättetur och läkt fint och snabbt (är också ryttare, intressant diskussion om det där)

    Jag borde enligt alla inte spruckit alls särskilt mycket. Min dotter var visserligen stor (4575g) men hade inte särskilt stort huvud (34) och krystningen tog lååååång tid men gick stadigt och lugnt frammåt hela tiden och ingen dramatik, ingen yttre press, BM höll emot med våta handdukar... kort sagt borde det gått bra men jag fick ändå total sfinkterruptur och blev sydd i över en timme på operation efteråt... Konstigt.

    Nu funderar jag mycket på om jag blir gravid igen, om jag vågar föda vaginalt med så mycket ärr i underlivet. Känns som att man kommer läka sämre om man spricker igen. Jag har ju som sagt haft VÄLDIG tur känns det som med läkningen

    Styrkekramar till er som har/haft kämpigt med läkningen.

  • Äldre 31 Dec 12:51
    #17

    jollan skrev 2008-12-31 12:40:58 följande:


    Innan jag skulle föda så var jag jätterädd för att spricka, och så gjorde jag också det, sprack totalt. Det är skönt att det finns trådar där man kan läsa och diskutera med andra som råkat ut för samma, även om jag haft jättetur och läkt fint och snabbt (är också ryttare, intressant diskussion om det där)Jag borde enligt alla inte spruckit alls särskilt mycket. Min dotter var visserligen stor (4575g) men hade inte särskilt stort huvud (34) och krystningen tog lååååång tid men gick stadigt och lugnt frammåt hela tiden och ingen dramatik, ingen yttre press, BM höll emot med våta handdukar... kort sagt borde det gått bra men jag fick ändå total sfinkterruptur och blev sydd i över en timme på operation efteråt... Konstigt.Nu funderar jag mycket på om jag blir gravid igen, om jag vågar föda vaginalt med så mycket ärr i underlivet. Känns som att man kommer läka sämre om man spricker igen. Jag har ju som sagt haft VÄLDIG tur känns det som med läkningenStyrkekramar till er som har/haft kämpigt med läkningen.
    När jag blev gravid igen rekomendera läkaren snitt,han mena på att spricker du igen kan vi inte reparera det en gång till. Så jag valde snitt.
  • skånet­ös78
    Äldre 31 Dec 13:00
    #18

    Vad skönt att hitta en sån här tråd, eller ja..skönt är ju väldigt för det är ju verkigen inget trevligt vi har drabbats av, men skönt att få prata med andra drabbade om eländet!
    Jag födde min dotter för 2 månader sen och fick en total sfinkterruptur.
    Anledningen till min skada var att jag hade en väldigt lång förlossning med svaga värkar och det hela fick avslutas med hjälp av både sugklocka och slutligen tång och de fick bokstavligt talat slita ut dottern ur mitt underliv!
    Efteråt fick jag rent ut sagt, de jävligaste hemorojder jag kunde tänka mig, kunde knappt gå och hela mitt underliv kändes som ett slagfält som aldrig skulle kunna bli återställt överhuvudtaget. Vet inte hur många stygn jag fick men många blev det både invändigt och utvändigt,fick även djupa vaginala bristningar.
    Till råga på allt fick jag besvär med att kissa och fick ha kateter nästan två veckor. Att göra nr 2 var ett rent helvete de första veckorna och jag hade svårt att överhuvudtaget sitta ner på toaletten.
    Den informationen jag fick ang min skada var en broshyr på sängen dagen efter förlossningen, inte ett ljud mer! Till råga på allt har min förlossningsjournal inte kunnat återfinnas så jag har inte fått gå igenom förlossningen med min BM vilket känns jättetråkigt! Ska ringa förlossningen en sista gång efter nyårshelgen innan jag får ta i med mer drastiska åtgärder för detta är något som inte ska få hända!

    Nu har dett gått 2 mån sen Linnea kom till världen och jag trodde aldrig jag skulle må så bra som jag gör idag, visst har jag lite svårt med gaser och att hålla mig en längre stund om jag känner att det är dags att göra nr 2. De svider ibland i området där jag blev klippt och sex har det absolut inte varit tal om ännu!
    Jag trodde verkligen att livet var slut när jag mådde som sämst men nu tänker jag annorlunda och tänker på att allt ju ändå slutade lyckligt och min flicka klarade sig utan men! (vad vi vet ännu)

    Detta blev jättelångt men det är verkligen skönt att få prata av sig och dela erfarenheter av fler som gått igenom detta helvete!


    *Välkommen älskade Linnea! 7/11-08*
  • Fiing
    Äldre 31 Dec 13:40
    #19

    Glömde en sak i mitt tidigare inlägg... Jag rider också. Fast nu är det iofs lite mer än ett år sedan jag slutade... Stackars oss!

  • lifele­ker
    Äldre 31 Dec 13:44
    #20

    ni som hittat info om detta vart har ni gjort de blir inte klok när ja söker på google står samma på alla-... eller e de ngn som har ngt bra sätt att beskriva skadan på?

Svar på tråden Sfinkterruptur tråd. ni som råkat ut för det titta in o disskutera