Fortsättningstråd Framfall/slid eller livmoder

Maria7201, ja jag tror också att det är en nervskada. Kan komma av hårt tryck vid krystning samt när man tömmer blåsan manuellt. Jag kan känna av någon typ av kissnödighetskänsla ibland, så jag hoppas att det är påväg tillbaka. Det borde vara ett bra tecken att jag känner det ibland.

Jag har nog träffat runt 10 olika läkare detta halvåret. I början hade jag mer eller mindre klippkort hos gyn pga smärtor m.m. Har även träffat Eva i Linköping. Enligt läkarna har jag en bakre försvagning och en mellangård som är för kort, där transversmusklen inte sitter ihop helt. Kan dock säga att många läkare i början tyckte att det såg bra ut och de trodde att endast mödomshinnan inte hade läkt ihop, musklerna var ok. Främre tyckte vissa ser bra ut och vid olika tillfällen har det varit lite bättre också. De tycker även att mina inre slidmuskler är bra så jag antar att levator ani borde vara ok. Däremot såg en annan läkare att jag hade ärrvävnad på denna. Har beställt hem min journal så att jag kan kolla vad de skrivit också. 

Jag vet inte riktigt orsaken till varför det tog sån tid. Hon var inte fullt roterad men fixerad enligt sista ultraljudet. Jag tror också att min fulla kissblåsa stoppade upp förloppet. Detta bör de kolla minst varannan timme så tänkte skicka in en anmälan på det, så att fler personer slipper det i framtiden. Att inte kolla blåsan på 5 timmar är inte bra tyvärr. Man bör inte ha mer än 1/2 liter i blåsan. 

Ingen läkare har tyckt att min livmoder har varit nedsjunken. Men om den skulle vara det, bör man göra något åt det så tidigt? Vad jag tolkat det som är det i så fall bäst att fästa upp den i ligamentena. Känns som man i så fall vill göra det med blåsan också, för som några andra, så tycker jag att mitt urinrör är längre ner än vanligt. 

Jag tror att mina långa krystningar, spända muskler och att jag inte kunde bajsa i början utan att trycka på har orsakat mina skador tyvärr.. 

Det jobbigaste just nu är att jag inte kan sitta utan att det gör ont eller känns obehagligt. Vaknade också inatt att min sfinkter gjorde ont. Funderar på att hitta en riktig mag och tarm-specialist för att kolla på det. Gyn har antingen inte kollat eller sett något. 

Är det någon som vet hur det har gått för Blåklocka?

Maria7201, eftervården har varit sådär. Har varit på gynakuten, har träffat läkare på mitt MVC och vanliga gyn innan jag äntligen kom rätt till bäckenbottencentrum. Väl där fick jag bättre undersökningar och svar på några av mina frågor. Innan jag kom till bäckenbottencentrum och skickades runt, så tröttnade jag och bokade tid själv i Linköping. Men innan jag kom dit fick jag även rätt vård här. Det är här som jag ska opereras av en kunnig och bra läkare.

Jag har varit hos 3 olika läkare o den 3e är på KK o specialist på framfall (blev remitterad dit av uroterapeut då prolapsring inte fungerade bra)

Läkaren sa att det kan bli värre om man klipper upp o syr ihop igen..att det är nervvävnad som läkt ihop lite fel.

Jag ville ju haft kejsarsnitt o var livrädd för just sugklocka o bristningar. (Skrivet i journalen från sk. Aurorasamtal samt i mitt förlossningsbrev) men min bebis mådde dåligt o behövde komma ut fort sa läkaren på förlossningen. Man är rätt utlämnad o rädd i det läget. Hotande fosterasfyxi står det i journalen. Men det tog nästan 20 min med sugklockan (det värsta jag varit med om i hela mitt liv i smärtväg!) så fattar inte varför inte akutsnitt gjordes. Hon kom ut med pannan först visade det sig. Stort läskigt hematom/blödning /svullnad i pannan efter sugklockan. Därför var vi på BB 3 dygn pga hennes "jobbiga start"... så mycket för allt prat om hur bra vaginal förlossning är för barnet o mamman..så hemskt egentligen. .hon kunde ju blivit skadad för livet.

Jag hade så många anledningar att få beviljat snitt..hög ålder. .många missfall. .inflammatorisk tarmsjukdom. .förlossningsrädsla sen tonåren så pass att jag inte vågat försöka skaffa barn tidigare i livet.

Men jag är glad att det blivit lite bättre mitt underliv i alla fall. Hoppas bara kunna ha sex igen, som det är nu är ju lusten borta.

Minnie7, hur långt efter op blev ditt urinrör bättre? Har du gjort många knipövningar?

che71, jag var också noga med att undvika bristningar. Däremot var jag väldigt lugn inför förlossningen. Kunde aldrig ana att jag kunde bli så dålig efteråt. Kan fortfarande inte förstå hur det kunde bli så. Det var aldrig någon risk för barnet, hon mådde bra genom hela förlossningen. Kan också vara därför de tillät det att pågå så länge. 

Kommer knappt ihåg längre :-/, men har för mig att jag från början inte hade en riktig känsla av när jag behövde kissa. Sedan kom trängningar och jag fick kissa på regelbundna tider. Detta kom rel snabbt efter förlossningen. Blev op ett år efter (bakre plastik) och trängningarna fortsatte. Efter 1,5 år efter förlossningen gjorde jag en TVT. Fick därefter tre urinvägsinfektioner men efter det slutade både smärta och trängningarna tvärt. Det var ca 2 år efter förlossningen och ett år efter den bakre plastiken. Sedan dess har jag haft "normal" känsla när jag behöver kissa. Så - jag gissar på nervskada även hos mig där nerven sedan återhämtade sig.

Hoppas det löser sig för dig med op och tid!

Just ja, knipövningar. Gjorde många de första två åren. Nu blir det inte så ofta längre. De hjälpte aldrig mig speciellt bra. Tror inte mina muskler är helt hundra så de går att träna upp.

Minnie7, när blev utbuktningen bättre? Får du den nu om du varit aktiv?

Blev successivt bättre efter op. Ser däremot inget samband med ansträngning eller annat. Ibland kommer det och jag vet inte riktigt varför.

Che71, kan du se ditt framfall idag eller är det helt borta enligt dig också? När började du i så fall se en skillnad?