Hur vet man när hemlängtan blir för stor? Hur ska jag veta?
Hej alla utlandsföräldrar och lässugna! :o)
Jag skulle vilja höra era erfarenheter och funderingar kring att ha barn utomlands och att bo utomlands.
Bakgrund:
Jag har bott utomlands i 5 år och med min "utländska" man har jag ett barn som är 2,5 år. Sedan vi fick barn så har jag en stor hemlängtan och om den beror på att jag blev förälder eller för att jag då upptäckte att vi såg väldigt olika på barnuppfostran, det vet jag inte. Hemlängtan håller i sig och även en del av våra oskiljaktigheter ang barnuppfostran vilket har påverkat vårt förhållande negativt och vi har hamnat i en ond cirkel.
Funderingar:
Jag funderar mycket på om vi ska fortsätta bo tillsammans eller om jag ska flytta hem och vi har till och med diskuterat det. Ingen av oss vill "ge upp" och tycker fortfarande mycket om varandra. Jag fortsätter dock att fundera hela tiden och känner att jag vet inte vad som är värst, hemlängtan eller att vi inte alltid kommer överens.
Sverige/hemlängtan:
Jag vet inte om det är "äkta" hemlängtan eller om jag bara förskönar Sverige (typ "gräset är grönare på andra sidan"), hur ska jag kunna veta vad som gör att jag längtar hem? Jag har provat att vara hemma i längre perioder och trivs mycket bra, men det blir ju inte så att vardagen infinner sig eftersom jag inte har jobbat ... Det jag saknar i Sverige är all social kontakt med mina föräldrar, barndomsvänner, det blir ett mer naturligt socialt liv där än med vänner som man skaffar sig som vuxen som inte har samma kultur och språk. Dessutom känner jag ett stort ansvar och vilja att ta han om mina föräldrar när de blir gamla och ryser av idén att tänka på att de som gamla sitter ensamma utan någon som kommer och hälsar på dem regelbundet. De flesta jag träffat som bor i ett annat land, längtar alltid hem, trots att de trivs bra i sitt "nya" land. Det verkar vara tuffare för kvinnorna, det här med hemlängtan...
Finns....
.... det någon som har läst ända hit(!) och som känner igen sig så vore jag tacksam för att höra hur ni funderar och resonerar. Själv känns det som om jag funderar så mycket så att jag tvivlar på mina känslor ang kärleken till min man och min hemlängtan.
tog upp detta i helgen me min sambo o det blev gräl och tråkig stämmning! jobbigt! vi har oxå barn tillsammans och jag har alltid velat att hon ska få gå i svensk skola! så med andra ord har jag ca 4 år på mig att övertala sambon att vi ska flytta hem! hans åsikt är; Jobb och trygg ekonomi är viktigast... 
