Missfall i V 21 (20+5)

Å, beklagar, verkligen!! Finns inte ord... Många kramar!!

*kramar om* beklagar verkligen

Beklagar verkligen, kan inte ens föreställa mig hur det måste kännas.

Usch vad tråkigt...

Beklagar verkligen, jag fick också en ängel i vecka 21
Massa kramar till dig!!

Finns för er här gumman detta var verkligen inte vad vi ville att ni skulle bli ängla föräldrar och jag ville verkligen inte bli ängla faster.
Massor massor massor av kramar och kärlek till er.

Jag är så ledsen att ni inte fick behålla ert fina barn.

Många kramar, från en annan änglamamma.

kram från en annan änglamamma

Har följt din andra tråd! och hoppast och hållt mina tummar hårt för er! Jag är så ledsen för att det inte hjälpte:( beklagar verkligen sorgen!!

Beklagar sorgen! Kram

även jag har följt din andra tråd, tänker på er o beklagar sorgen. Många kramar!

Hej vet hur du mår, som jag känner igen mig, allt du skriver fick jag ochså, vattenavgång i vecka 22 och har varit på sjukhus i 7,5 månad med hopp och förtvivlad att bara komma hem med sonen som bara vägde 614 g och va 31 cm men fick begrava honom istället nu har det gått 3 månader sen han dog, och jag bara undrar varför man fick vattenavgång och tömdes 1 liter blod läkaren tror att det va urivägsäggsinflamation annars vet dom inte beklagar verkligen det du har mist. kram

Har nu också börjat och kommer försöka att skriva så mkt som möjligt i denna blogg www.atthittavagentillbaka.blogg.se

kramar från mamma till ängeln Albin 080311

Hej, beklagar så! Det du skriver låter precis som det som hände mig för snart en månad sen, det känns så tomt. Även jag fick vattenavgång, i v 20+2 och efter ett dygn satte värkarna igång. Även jag hade blödningar till och från, första gången i v 8.
Kramar

Beklagar och vet hur det känns för upplevde samma sak den 26/1 2006 då jag fick missfall i v 21.
Var svårt tyckte jag och man kände sig så tom inombords och fick veta att det var en bakterie som orsaka det och sedan ville inte moderkakan släppa så de fick skrapa mig.
Men vi har inte givit upp att få ett änglasyskon till våra pojkar. Den första fick vi avgöra att abryta graviditeten för pojken hade förstora njurar o ingen urinledare. Många tyckte vi kunde han tänkt annorlunda o kunde ha gått tiden ut men man visste inte om barnet skulle klara sig o därför valde det vi gjorde visst det känders svårt.
Men man har haft stöd från många vänner.

Beklagar verkligen. Här är tyvärr en till som vet hur det känns. Har förlorat två killar i v20 o v18 på två år. Är nu på g igen o hoppas på tredje gången gillt nu. Önskar dig all lycka o att du kommer vidare i det här.
Massa styrkekramar från en änglamamma till...

Hej! Här är en till som råkat ut för samma sak. Vi förlorade våran Viggo i v. 22+5 den 6/3-09 efter prematur vattenavgång. När vattnet gick är det ingen som riktigt vet eftersom jag blödde väldigt mycket redan från v.11. Vi tror dock att vattnet gick i v.20-21. Min förlossning startade inte av sig själv och det var först då mitt liv var i fara (pg.a mkt stora blödningar och ett antal transfusioner) som dom beslutade sig för att sätta igång mig..Det som verkar vara en gemensam nämnare för de flesta av oss som råkat ut för detta är blödningar, det är väl kanske det som gör hinnorna sköra? Vi fick svar på obduktionen igår och det var inget fel på vår pojk men moderkakan var illa däran med mycket blodkoagler och sen var även en stor del av den ur funktion pg.a en infarkt. Vissa stunder känns allt bara mörkt men det har blivit ljusare nu och vi har börjat se framåt igen, mycket tack vare våran lilla dotter som betyder så oerhört mycket. Är så glad att vi har henne. Ville bara skriva av mig lite när jag såg att fler här hade råkat ut för samma sak. En stor kram till er alla.

RERR: Beklagar så... Kämpa vidare. Allt sånt här är så tufft. Skickar styrkekramar...