Jobbig tystnad-fler?

Hej, jag tror det är februari Känner mig helt sänkt på alla plan, målar upp de värsta scenariorna, typ att vår utredning är så illa skriven att den inte går att skicka, att någon av oss blir arbetslös, sjuk, att köerna kommer öka med minst fem år till... ja du ser...usch och fy för väntan.

Sänder iaf över en uppmuntringskram >--< och håller tummarna att det rör på sig snart!

Ja, vad gör man?
Jag donar här hemma för att ALLTID ha något att göra. Jag målar om alla trämöbler vi har typ och pysslar på i Litens rum. Jag försöker skriva dagbok så utförligt det bara går och så skriver jag i en bok som är tillägnad Liten. Boken innehåller våra tankar och funderingar, allt från namn till färgen på tapeten i rummet.

Sen försöker jag se fram emot sommaren då tiden springer iväg snabbare och man kan var ute och bada. Vi planerar semestrar mm också för att få tiden att gå.

Vi skriver också upp alla tips och ideer som kan vara användbara när vi väl ska åka och jag har börjat på packlistor av olika slag. Jag har apotekslistor, klädlistor, förtäringslistor, barnsaker, handbagage mm. Kan tänka mig att detta kommer behövas den dag Bfa ringer, då blir det väl totalt stopp i hjärnan.
Skriver även listor som måste fixas här hemma under tiden vi är borta, djurmat, veterinärer mm.

Ibland kommer svackorna och då mår man rent ut sagt SKIT, men jag har lärt mig att inse att det vänder efter en tid.

Just nu har vi iaf turen att få följa en resa till "vårt land" då ett bb har kommit till vänner. Då går iaf nästan 2 månader till.

Det kanske är jag som är tokig, men detta hjälper

tack för era rader, skönt att
skriva av sig lite ibland!

Vännen, tänker på er! Jag förstår precis hur du känner dig. I det träsket har man varit i många år innan det vände för oss. Men försök fokusera på jobbet eller något kul efter jobbet. Men jag vet- jag kunde inte fokusera på något annat än vår bulgarienbebis sista året, förstår precis vad du går igenom. Det bästa är att det kommer i vågor, man deppar ihop ett tag, sen får man kraft nånstans ifrån och pallar med någon månad tills man blir så besviken på att inget händer igen. Men försök tänk positivt, det kom två BBen på en gång sist! Jag håller tummarna att det händer igen. En stor styrke kram till er!

Här är en till som tycker det är skitjobbigt att vänta och vänta...
Det går upp och ner och är lättare på våren och sommaren. Nu är väl den värsta tiden när allt är mörkt, kallt och tråkigt. Vissa dagar är jag så pessimistisk så jag nästan skäms över mig själv.
Men jag har börjat träna ganska mycket för att ha något annat att tänka på och det är super! Får igång endorfinerna och man blir piggare och känner sig riktigt härlig! Så tjejer, börja träna och fördriv tiden

Kramar till er alla!

Fy så pigga ni är då.

Jag är glad att jag har mina hästar. De upptar i stort sett all min tid just nu så då hinner jag inte riktigt känna efter.......

Väntans-kramar till er alla som behöver det!