Vi singlar 40+ som försöker bli gravida

mytrouble: Kopierar in information från Wikipedia om papa-prov:

Vaginalcytologiskt prov är en screeningmetod för cancer som även benämns cervixcytologiskt prov och papa-prov (efter metodens upphovman Georgios Papanikolaou). Denna undersökningsmetod utförs av en gynekolog som tar ett vaginalt cellprov. Cellprovet undersöks genom att ett utstyk av slemhinnnan undersäks ljusmikroskopiskt. Den vanligaste cancerformen är livmoderhalscancer beror på sexuellt överfört humant papillomavirus (HPV-virus).

Jag bor ju i Finland och här går cellprovet vanligen under benämningen papa-prov! Man blir kallad kommunalt vart femte år och en hälsovårdare på Rådgivningen (det ni kallar MVC/BVC) tar provet. De kan då även kolla andra saker samtidigt, som blodtrycket, blodsockret och hemoglobinvärdet, som de gjorde på mig. Eftersom mitt blodsockervärde var för högt satte hälsovårdaren in en remiss åt mig till laboratoriet för kontroll av blodsockret (både det som gäller just för stunden och långtidssockret) och blodfetterna. En vecka efter att jag tagit blodprovet ringde hon upp och gav mig provsvaren.

Bra att du fortsatte tråden..
Lägg in länken till den första tråden i presentationen också.Man kan ju göra en uppdatering. www.familjeliv.se/Forum-7-301/m39057015.html

Hur går det för er alla.
Mytrouble.Jag har också hjobbat/jobbar mkt så jag har inte hunnit skriva så mkt heller.

hymafr - Jag känner till chiari malformation, har läst mycket om det och även skrivit en artikel. Men i ett helt annat sammanhang. Det är något som även förekommer i hundvärlden. Stackars din lilla flicka som var tvungen att råka ut för en sån otrevlig åkomma och vilken tur! att de hittade orsaken.

Jaha, och jag själv har nu fått diagnosen diabetes typ 2. Det känns ju inget kul alls, men jag hoppas att det inte ska påverka mina planer. Mitt TSH låg nu på 3,6 och har helt enkelt gått ner av sej själv. Dr tycker att det är ett bra värde och jag kan inte förmå mej att berätta om mina bäbisplaner. Är väl rädd att bli betraktad som tokig som planerar något sånt i min ålder med nyfunnen diabetes och allt.

Hymfr...vad har hänt? Har de hittat något fel på dig nu?
Vad är Chiari malformation?

Nej, nej Sleepy - ingen fara (hoppas jag ).
Jag har bara haft så mycket att göra att jag inte har hunnit/orkat ens sätta på datorn.
Jag fick göra en datortomografi i onsdags (fick hastigt och lustigt ge mig iväg till Sabbatsberg, då Sophiahemmets röntgenapparat slutat fungera). Behövde dock inte vänta särskilt länge, utan satt istället ett par timmar på stationen och iakttog folk, innan tåget gick hem.
Eftersom ingen hört av sig under torsdag-fredag så förmodar jag att de iaf inte hittat något livsfarligt. Min förhoppning är ju att det "bara" ska vara muskler, senor, muskelfästen , etc...men jag känner mig inte lugn förrän de kollat upp att det inte är något farligt.
Tyvärr så funkade det inte med att göra arbets-EKG och ultraljud samma dag (läkaren ville, men sköterskan tyckte inte de hade tid!?!), så jag ska dit igen den 26/3. Samt återbesök den 1/4! Många resor blir det alltså.

Har ställt in mig på att nästa ÄD måste ske i september (ungefär). Kan ju vara trevlig med ett sommarbarn

Chiari malformation är en missbildning i nacken. Jag är inte så hemma på de medicinska termerna, men hålet som ryggmärgen "går upp till hjärnan igenom" är för litet. I min dotters fall så kapade de av en bit av översta ryggkotan, klippte av tonsillerna på vardera sidan om lillhjärnan samt skarvade hjärnhinnan med vävnad från oxe! På så vis fick även spinalvätskan plats att rinna istället för att tydligen ha sipprat tidigare (eller kanske inte alls kunnat ta sig igenom?)
Operationen tog ca 6 -7 timmar och kirurgen, som tidigare nästan misstrott oss, sa att en "vanlig" operation tar ca 3-4 timmar, men i min dotters fall tog det extra lång tid pga att det var så trångt i nacken.
Fördelen med operationen är att nästan alla hennes problem (huvudvärk, huvudvärksattacker, yrselattacker, skelning på ena ögat...) försvann.
Hon hade inte klarat att INTE göra operationen - men visst var det en jobbig tid.
Men - det är tre år sedan och än så länge har besvären inte förvärrats, så vi lever på hoppet Även om det inte finns någon anledning att inte kunna göra om en sådan operation (det finns de som måste göra det efter några år) så är det verkligen inget vi vill gå igenom en gång till.

Epepepa: Skulle vara intressant att få läsa din artikel. Har du hundar själv?
Jag har två pudlar, en mellan och en dvärg.
Diatbetes typ 2, ska du ta tabletter eller räcker det med kost och motion?
Har en väninna som måste ta tabletter, men hennes man, som också har diabetes typ2, klarar sig genom att han promenerar flera gånger per dag. De har inte ändrat något i sina liv eller mått varken bättre eller sämre efter diagnos, förutom att de promenerar mera och tänker på vad de stoppar i sig.
Många får väl diatbetes typ 2 under graviditet - det borde väl inte vara någon skillnad? Dessutom är det väl också så att många inte känner till att de har just diabetes typ 2 - ger väl andra symtom än typ 1?

Tar fram listan om det är flera som vill lägga till sig:

Sleepingbeuty 49 år: 10:e ÄD, ET 23 april.
mytrouble 49 år: 1:a ÄD dec -08, mkt tidigt MA. FET jan -09, neg. Nästa ÄD april-maj??
Epepepa: 42 år, 1:a FET april - maj?
hymafr: 44 år, 3:e ÄD sommaren-09?

Skönt Hymfr, att det inte var så för dig.Förstår om det varit jobbigt med din dotter.
Hoppas nu att du snart får besked så du vet om du kan göra nåt innan september.lÅter så långt dit.Men själv har det för mig nästan gått ett år sen förra försöket faktiskt.men för mig har det jun hänt en del svåra saker som också gjort att jag varit tvungen att vänta.
Drar iväg den 23 April för ET.

Sleepy - vi får tänka som så att det var menat att vi skulle vänta länge den här gången. "Våra" barn har inte varit "klara" förrän nu

hymafr - Det är fantastiskt vad de kan ändå, kirurgerna. Men det är som du säger, en gång räcker mer än nog!

Artikeln jag skrivit är sorglig och handlar om min hund som drabbades och inte överlevde. Men du får gärna läsa den om du vill.
Jag har ett gäng griffoner. Pudlar är också härliga och intelligenta hundar.

Har fått tabletter utskrivna för min diabetes eftersom jag producerar insulin själv och det är ju bra. Vet inte om det går att få det att försvinna genom kostomläggning och motion, läkaren verkade inte optimistisk. Fast jag borde ju iallafall....

Något som vi konstaterat här är väl att det är väldigt lätt att gå runt och ha "något" utan att veta om det.

Hej alla!
Jag är snart 42, vill ha barn och kommer sannolikt att bli singel snart. Dessa båda saker hänger ihop - maken (jag är gift sedan 4 år) har tonårsbarn sedan förut och nu efter 4 IVf försök tycker han att vi har bevisat att vi inte kan få barn ihop, så nu står jag på små ensamma och skälvande Bambi-ben. Antingen tror jag att äggen är rätt OK och att det handlade om att vi inte var kompatibla eller så köper jag (mkt motvilligt) klinikens lakoniska "dina ägg är gamla" och då finns ju möjligheten med ÄD - båda dessa varianter utomlands till hög kostnad (som ni alla vet). Dock tycker jag att det senaste försöket tydde på att det inte självklart var äggen som fallerade, men det blev ju ingen graviditet...så kanske det snarare är iVF-varianten jag bör satsa på primärt? Tankarna far hit och dit och det känns som om det är bråttom!
Hur tänker ni andra om dessa båda möjligheter?
Varma hälsningar från Akacia