.:. .:. Aprilmammor 2006 .:. .:.

Hittat hit och tack, vickis75

Tack, Vickis!

Inga problem. Jag gillar att leta efter blingbling på intonet.

Hannah satt nyss vid kvällsmaten och beklagade sig. Grannens tvillingpojkar hade sagt att hon var liten. De är ett år äldre.

-A och V sa att jag vaj liiiiten mamma, men det äääj jag INTE. Visst äj jag STOJ mamma?! *tittar uppfordrande på sin mamma*

Det var bara att hålla med - alternativet hade varit att ducka för morrattacken och springa.

Hittat hit med, fast jag är helt mör efter Hs föselsedagskalas o det är nog hon med. Somnade knall o fall i soffan idag o det var nog bara sviter av att gårdagen var händelserik

Glömde ju att tacka vickis för att hon fixat ny tråd!

Vad trevligt med en ny tråd. TACK vickis75 för att du startade en ny.

Ja, Grattis alla 3 åringar. Här ha rju min vilma blivit det också.
Måste bara fråga om era barn är trotsiga nu? vilma är det här. I bland är det jobbigt och så kan det gå en dag som är lugn mellan. men det ska man ju gå igenom.

Har inte varit inne här på ett tag nu. Har mått dåligt.

Tack för ny tråd vickis75!

Angående trots, Kesso och ni andra:

Elmer har de senaste dagarna visat en ny sorts trots. Riktiga hyss har börjat etablera sig hos honom. Om han blir arg på något/någon (oftast mamma...) så kan han springa å göra de mest kenpiga sakerna. Såsom att kasta smågrus på hunden, rycka upp de nyplanterade penséerna, slita lös fastspikad kabel osv... *pust och puh* Jag och barnets far står bara och tittar på varandra med total förvåning när detta sker. Har inte hittat nåt riktigt bra metod att avvärja detta ännu.

Gör era barn sånt här?
Det finns liksom inte i Arons natur att ens vara i närheten av Elmers humörssvöngningar eller påhitt. Detta är alltså helt nytt för oss. Jag som trodde att 3 år betydde en stor och förståndig pojke. 

Bra jobbat, vickis!

Trots: Elias är också väldigt "utåtagerande" när han blir arg. Vill kasta saker, häller ut skaer och slänger sig på marken etc. Oftast sker detta innan lunch

Bra jobbat vickis75!

Vad gäller trots, så kan Elliot ibland göra "knepiga" saker när han inte får som han vill. Oftast går han iväg och gör något mer som han vet att han inte får göra, och när jag säger till om det går han iväg till nästa förbjudna grej. Jag brukar prata med honom att säga att jag förstår att han blir ledsen och arg för att han inte får göra vissa saker, men att det är så det är ibland. Mamma och pappa för heller inte göra allt de vill alltid. Och sen leder jag in samtalet på något annat; börjar till exempel prata om något roligt han gjort de senaste dagarna, lockar med ett pussel eller en bok som han tycker om, eller så gör jag något tokigt och oväntat, typ börjar ta på mig strumporna, men sätter dem på händerna istället för fötterna. Då börjar han skratta och glömmer bort vad han ville göra nyss och börjar istället förklara för mig att strumporna ska ju vara på fötterna. På senare tid har det varit ganska lätt att distrahera honom.

Ninna76:
Vi gör väl ungefär som du...efter att hyssen redan är gjorda. Att avleda efter en händelse är rätt enkelt med Elmer. Han behöver oftast få sitta i knät och kramas lite för att sedan bli glad igen. MEN varken jag eller min man har lärt oss att förutse när de här hyssen kommer att dyka upp...
Man skulle ju vilja vara där och avleda innan liksom, ungefär såsom man måste göra om ett barn biter andra. Räcker ju inte riktigt med att säga till eller hitta på nåt skoj efteråt.