roliga historier om snåla människor del 2

Min lillasyster är en av de snålare, hon har helt naturligt fått ärva massvis med kläder o leksaker och skivor o möbler o ja massvis med saker har jag bara skänkt henne, andra vägen när de gäller saker hon tröttnat på, så vill hon ha betalt.

Det har hänt att jag fått köpa tillbaka saker hon har fått av mig, har insett det ibland när hon kommit med en kasse saker, o sagt att du får den för 100 spänn, sen visar det sig vara hälften mina gamla ärvda kläder i kassen.

Om vi ska ses o fika eller luncha, så talar hon inte om att hon inte har några pengar förrän vi redan beställt, då vill hon låna, men eftersom jag redan vet att jag aldrig kommer se pengarna igen, så bjuder jag henne. Samma sak med bio o om hon ska komma på besök, så har hon inte till busspengar, så jag får hämta henne med bilen om jag vill ha sällskap hemma.

Nu ska hon ha barn, o jag har massvis med avlagda kläder, barnsäng o vagn o liknande, men tänker inte säga ett ljud, för jag har tröttnat på att försörja henne.

Vi kan umgås o jag kan bjuda henne på fika o mat, men jag tänker inte köpa tillbaka mina saker som jag redan gett gort till henne. Jag har aldrig tagit betalt av henne, mer än en gång då hon bodde hos mig i en månad, och hade ringt för 4000, de fick pappa betala, fick även 2000 av honom för att hon bott o ätit hos mig. Men att hon inte erbjöd sig själv att betala sticker lite i ögonen på mig.

Mitt ex tog med soporna till jobbet för att slippa betala för vikten. Med tanke på att vi källsorterade, och komposterade, så blev det ungefär 5 kilo per år så han sparade väl runt 60 kronor eller så, och blev skitarg för att han var tvungen att betala sophämtningsavgiften ändå trots att han aldrig ställde ut kärlet. Det var en fast årsavgift, där hyra av kärl ingick, sen betalade man rörligt för den vikt man slängde.