De numera utspridda mammornas tråd 4

Lever ni eller?

Hej på er!
Än, har ingen bebis tittat ut här. Men så är det ju nästan fyra veckor kvar tills datumet för bf också. 25 Juni är det sagt enligt rutin-ul. Jag jobbar i två veckor till och sedan får lillebror gärna komma när helst han behagar. Edgar kom ju fem dagar innan sitt datum så det skall bli spännande att se hur det blir nu.

Det börjar bli tungt att jobba men jag mår ändå förvånansvärt bra och är pigg så jag skall inte klaga. Men det är ju stor skillnad från att vara gravid första gången. Nu kan man ju inte direkt komma hem efter jobbet och lägga sig och slappa resten av dagen...

Grattis till lyckat rutin-ul FruSascha! :) När vi gjorde rutin-ul trodde barnmorksan också på en flicka om hon skulle gissa men på köns-ul ett par månader senare så vart det ju en grabb. Så var inte för säker bara. Men det skall å andra sidan inte jag heller vara på mitt resultat. Hörde förra veckan om ett par som gjort köns-ul i vecka 28 och fått reda på att det var en pojke men ut kom det minsann en liten flicka.

Vi gjorde i vecka 28 om jag minns rätt. Skall bli spännande att se om det stämmer...

Beklagar verkligen Tjorvis. Håller tummarna för en fin 2010 istället.

Sessa: Hur var helgen i Madrid? Kunde ni njuta eller saknade ni bara lilltjejen?

För ett tag sedan skrev jag en lång ?to do-lista? med saker vi var tvungna att fixa innan datumet för beräknad födsel. Idag har jag strukit det sista på listan så nu får gärna lillebror komma för vi är förberedda!

TJOHOO!!! Jag är hemma med nu med lille Tim som föddes i tisdags!!
Skall skriva mer lite senare om hur allt det här gick till men nu måste jag passa på och vila lite när både lillebror och storebror sover.

Hoppas ni alla mår bra, vi hörs snart!

Lägger in en bild jag tog nyss när det var dags för blöjbyte:
lissie.se/tim.htm

Han är hittills väldigt lik Edgar som nyfödd måste jag säga. Jag har ju känt på mig att bebisen skulle komma lite tidigare och sagt det länge till Martin att vi måste hinna klart med allt som skall förberedas. Kanske kände Tim på sig att vi nu var klara...

Skriver ner några rader också om hur det var för mig medans jag fortfarande har det färskt i minnet. Vill ni inte läsa så hoppa över men det är inga direkta läskigheter.

I måndags kl 03.00 vaknade jag av att det verkligen sa PLOPP i kroppen och det kändes som något small till. Gick på toa och då kom väl den så kallade slemproppen och nästan direkt efter startade värkarna. De kom snabbt och gjorde ont på en gång och min mamma fick komma hit på direkten och ha koll på Edgar som fortfarande sov. Vi åkte in till förlossningen vid 06 och jag misstänkte att jag skulle bli hemskickad igen men jag kunde bara inte vara kvar hemma med min morsa där och med Edgar som snart skulle vakna. Spydde i bilen på vägen in och hade verkligen ASONT! Fast väl inne så var jag ju bara öppen 1 cm men personalen såg ju hur smärtpåverkad jag var som spydde åt höger och vänster och vi fick stanna. Sedan gick det snabbt upp till de där magiska 4 centimetrarna men sedan avtog det och lugnade ner sig. Efter ett tag fick jag feber och bebisen hade för höga hjärtljud och det började likna förra förlossningen som slutade i snitt läskigt mycket. Jag fick febernedsättande och de kollade bebisen med olika prover. Jag trodde verkligen då att det skulle bli snitt för det var verkligen deja vu från sist men så plötsligt fortsatte det hela och jag öppnade mig vidare.

Kom slutligen till krystningsskedet och jag måste säga att de fyra första centimetrarna var värre än alla krystvärkarna. Plötsligt kunde ju jag påverka själv! Mina krystvärkar i sig var dock kassa trots värkstimulerande dropp på hög nivå och jag fick trycka på nästan helt utan hjälp av kroppen. Fast barnmorskan var helt underbar och det var häftigt!

När Tim kom ut hände dock det läskiga att han inte kom igång själv utan de fick springa ut med honom till barnläkare och han fick syrgas innan han kom tillbaka till mig. Det var absolut mitt livs mest skrämmande minuter! Barnmorskan sa att han troligen blev påverkad precis på sista krystvärken för innan hade allt sett så fint ut på all övervakning så det var nog inte länge han mådde dåligt. Men eftersom han fick en liten taskig start var han stressad i andningen första natten och de ville ha kvar oss på bb en natt till för säkerhets skull. Nu verkar det som allt är som det ska gudskelov!

Min moderkaka ville inte släppa heller så det var väldigt nära att det blev operation. Läkaren var förberedd och jag skulle rullas dit när den i sista minut släppte. Det kändes ju inte så lockande att behöva bli opererad efter bebisen kommit ut så det är jag ju evigt tacksam för att jag slapp. Annat som jag är tacksam för är att jag inte sprack mer än lite grann och det kändes ingenting i sammanhanget. Känns mest häftigt nu att få ha varit med om det här!

Nu skall jag se om Tim vill käka lite igen. Han verkar ha fattat hur man suger och jag tror att mjölkproduktionen är på gång.

Tim föddes 18.20 och vi kom in till förlossningen vid 06 på morgonen så vi var där ett tag. Fast om man jämför med när Edgar föddes så gick det ändå snabbt. Ja, de där minutrarna när de sprang ut med honom önskar man inte sin värsta fiende ens. Det var absolut det värsta jag varit med om i mitt liv och likadant säger Martin som fick hänga med och se läkarna starta igång lille Tim. Jag fylldes av en enorm tacksamhet till livet när en sköterska kom in till mig efter några minuter och sa att han fixar det här men behöver bara lite hjälp och att jag kunde vara lugn. Lugn kände jag mig såklart inte men jag trodde i alla fall inte att han skulle dö efter det. Han kom tillbaka in till mig efter en kvart tror jag. Jag tog epidural och det gjorde att en stor del av förlossningen var riktigt trevlig och ett fint minne. Var så jäkla kass innan och hade aldrig orkat i alla de timmarna utan bedövning och ändå ha krafter kvar till krystningen. Började med lustgasen som jag tyckte var kanon sist men nu kände jag mest att jag tappade fokus av den.
Edgar är väldigt glad över lillebror. Han springer fram och tillbaka och visar leksaker men är ganska hårdhänt så vi måste ha superkoll precis hela tiden. Känns som om Tims störta hot i livet för tillfället är just storebror Edgar.
Jag är glad att jag genomgått förlossningen på ?vanligt? sätt och hade de inte behövt springa iväg med Tim efter han kom ut så hade det nog bara varit ett kärt minne. Men det gjorde ju såklart för jävla ont men med bedövning var det helt okej. Nu har jag svinont där stygnen sitter när jag skall kissa men det är väl normalt har jag hört. Det känns som allt som man råkar ut för som gravid och nyförlöst är just NORMALT och det är jag lite less på att höra. Det må vara normalt men det gör lik förbannat jävligt ont!!

Hoppas allt är väl med er alla. Hade varit så kul om vi kunde ses framöver.

Åh, härligt med lite aktivitet i tråden. Jag tänker ofta att jag skall sätta mig en längre stund framför datorn men hinner oftast bara kolla av facebook som snabbast innan det utbryter kaos här hemma...

Tim är väldigt olik Edgar om man ser till den första tiden. Edgar var ju världens enklaste bebis och det är ingen efterkonstruktion. Edgar skrek faktiskt ALDRIG och var alltid nöjd. Tim är mest missnöjd hela tiden och vill bara bli buren. Vägrar att ligga ensam och vill vara som ett plåster på min kropp. Sover inte heller på nätterna så jag börjar känna mig minst sagt sliten. Oj, vilken skillnad det är på att få barn nr 2 när man även har en vild tvååring att ta hand om! Men Tim växer, amningen funkar och det mesta är nog som det ska så jag skall nog inte gnälla för mycket. Men jävlar vad trött jag är!!

Angående tvåårsdagen så skall nog Edgar få en traktor med trampor som han pratat om i flera veckor nu. Det är verkligen något han vill ha så det får väl bli en sådan även om hela trädgården är full med liknande prylar.

Synd att alla är så utspridda nu, det hade varit kul med ett gemensamt tvåårskalas ju! Edgar skall ha kalas men han har ju inte så fasligt många kompisar ännu så det blir nog en mindre tillställning. Släkten skiter vi i att bjuda i år!

Oj, har hon bajsat så sällan hela tiden? Tim har också magvärk så det räcker och blir över men han bajsar ungefär 15 gånger per dygn!

Klart Fillen skall ha en spis! Edgar ha en sådan som han slamrar och håller på med. I vår familj är det ju Martin som lagar maten till 99 procent och därför säger Ed att den lilla spisen är hans och den stora är pappas. Micron är tydligen mammas om man frågar Edgar. Undrar vad det beror på...?