Tja, jag tjänar inte mycket på ICA och min familj försörjer inte mig, jag hade ändå hälften av dagarna kvar när min dotter var ett. Så visst hadejag ett val, varför är det så svårt att tro?
Jag stängde absolut inte av några känslr. Jag visste att det var den bästa lösningen för vår familj och hade ingen som helst ångest över det. Och självklart förlitade jag mig på att personalen gör ett bra jobb, annars lämnar man väl inte sitt barn på förskolan. Jag förstår inte varför man är skulle var en sämre förälder för att man gör et val som passar familjen bäst, även om det inte är samma val som du gjort.
bondi skrev 2009-05-30 20:25:40 följande:
Jag tror det är svårt för en ensamstående att prioritera så mkt, har jag fel? Är man inte väldigt beroende av sin egen inkomst? Dvs om man inte har en givmild o förmögen familj bakom sig elr likn. Antar att en ensamstående förälder måste ta ut fp 7 dgr/veckan o då räcker väl inte pengarna mer än strax över året? Så där ser jag inte hur man ska kunna prioritera? Vårdnadsbidraget täcker ju inte ens hyran?Så förklara gärna hur du/ni har ett val, som ensamstående o självförsörjande?Jag är som jag tidigare nämnt, genuint intresserad av att veta hur man GÖR för att klara av att skola in en 1åring? Rent känslomässigt? Ja. Stänger man av? Förlitar man sig på personalen? Det sistnämnda vore ju det bästa, för då är man väl såpass trygg med dessa. Tycker ändå att det är otroligt hur olika vi mammor är. Jag skulle trots den bästa personalen på jorden inte kunna släppa iväg en 1åring. Berätta gärna.