Medicinsk abort
Är 21 år gammal och tänkte dela med mig av min historia. Jag fick reda på den 23/7 att jag var i vecka 5. Hade känt mig ovanligt trött, hade en värk i livmodern som inte kändes som vanlig mensvärk, magen var mer uppblåst än vanligt och kände att hela kroppen hade samlat på sig extremt mycket vätska. Anade direkt vad det berodde på. Illamåendet började i vecka 6 och hade svårt att äta. Började med att ringa runt till ungdomsmottagningen, husläkaren, abortkliniken och flera andra nr jag blev vidarekopplad till men antingen blev jag ivägkopplad eller så var det sommarstängt. När jag efter en dag fick tag i rätt nr fanns det inga tider förrän 2 veckor framåt, trots att jag valt medicinsk abort. Det var nog det jobbigaste av allt. Att behöva gå runt med något inuti som växer.
Dag 1: På abortkliniken var barnmorskan jag träffade väldigt vänlig. Hon gjorde en undersökning, ultraljud och ställde några enkla frågor. Fick svälja Mifegyne och åkte sedan hem. Tog ca 1 h.
Dag 2: Vaknade upp med en mindre blödning men det var allt. Tyckte att det kändes annorlunda i magen men det kan ha varit inbillning. Inget som gjorde ont.
Dag 3: Var riktigt rädd över medicinsk abort tack vare alla skräckhistorier här. Ska inte säga att det var en mysig upplevelse men det var inte fruktansvärt. Började kl 9 med att ta två naproxen och en alvedon och förde upp 4 slidpiller och gick och la mig. Mådde extremt illa och fick efter knappt en timme ont. Inte huggande som mensvärk men ont. Gick till toan och kände hur det i princip forsade blod och mådde så illa att jag kräktes galla på golvet framför mig. Kände hur det kom ut två stora klumpar och kikade ner i toan och såg något 2 cm långt och beige men gick inte att urskilja något. Kunde vara blodkoagel. Tog en tramadol (morfin) och efter det kändes allt bra. Gjorde varken ont eller var jobbigt. Låg i sängen på en handduk med sällskap och somnade av och till och gick till toan för att tömma blod lite då och då. Barnmorskan ringde upp kl 12 och hade det varit några problem hade jag kunnat åka in eller fått mer medicin. Fortsatte under resten av dagen med Alvedon, naproxen och en till tramadol. På kvällen var jag pigg igen och blödningen hade avtagit lite.
Dag 4: Mensvärk och vanlig mens.
Tar man sina smärtstillande ordentligt och är förberedd på att blöda mycket så är det inte fruktansvärt. Man ska inte ha mer ont än man behöver. Ta tabletter i tid så du inte får ont i onödan. Skulle föredra en medicinsk framför en kirurgisk alla dagar.