• Isis
    Äldre 14 Aug 13:57
    20286 visningar
    24 svar
    24
    20286

    Inskolning på förskolan

    Vi har skolat in vår dotter på Förskolan den här veckan och efter den nya "snabba" inskolningsvarianten de använder sig av nu (här i alla fall), dvs mån, tis och ons är föräldrarna med barnet hela tiden, från kl 9-15 på dagis, tor lämnas barnet kl 9 och hämtas 12. Fredagen lämnas barnet kl 9-15 (el 14). Hade det blivit problem kunde inskolningen förlängts, dagarna förkortats osv, vilket vi inte har behövt göra.

    Det har gått över förväntan och hur smidigt som helst till vår stora glädje. Vi hade förberett oss på att det skulle kunna bli extra tufft just med tanke på tidiga separationer i o m adoptionen etc etc, men lillan har bara tyckt att allt är spännande och vill gärna gå. Att lämna har gått jättebra (hittills) tack och lov! Hon är 21 mån och har varit hemma med oss i 1 år.

    Vi är förberedda på att "bakslag" kan komma i alla de former men gläds åt att det hittills gått smidigt...

    Är lite nyfiken på er andra som skolat in barnen i förskolan. Hur gick det? Hur gammalt var barnet? Hur lång inskolning hade ni? Intressant att höra...

  • Svar på tråden Inskolning på förskolan
  • Cerdri­ca
    Äldre 7 Oct 07:27
    #11

    Okej för att förklara ovanstående slutmening får jag förklara att skolgården är väldigt kuperad med bergknallar och träd så därför kan barnen inte alltid se alla. Det är ju inte så att pedagogerna inte är där.

  • Ingrid Marie
    Äldre 7 Oct 18:10
    #12

    sundbybergmamman (och andra) , ta reda på innan vad personalen vet om adopterade barn! På vår förskola visste de INGENTING. De reflekterade inte ens över att det kanske kunde finnas andra behov och att både inskolning och sedan vanliga vistelsen behövde anpassas.

    Jag mitt nöt trodde de hade järnkoll eftersom de inte frågade mig någonting. Fel, fel, fel!!!Efter några dagar fick jag sätta mig och beröätta och förklara massor som är helt självklara vardagskunskaper för oss adoptivföräldrar. Jag skaffade böcker åt dem i ämnet osv. Men helt lätt är det inte för gamal erfarna förskolelärare att ta till sig så nya kunskaper och jag är ju helle´r inte någon utbildad adoptionskunskapslärare utan bara vanlig mamma. Tyvärr begicks det en hel del misstag med mitt barn. Onödiga misstag som berodde både på okunskap och tyvärr visst ointresse från personalens sida. De hade mer eller m indre inställningen att alla barn är lika. Att inga speciella hänsyn behövde tas. Detta ledde otrygghetoch otrivsel för mitt barn.

    Om jag idag hade chansen att göra om hela dagisstarten skulle jag tagit hjälp utifrån. Något proffs som hade kunnat komma till stugan och undervisa personalen i adoptivbarns speciella behov. Någon som hade kunnat hjälpa dem att förstå hur de skulle lägga upp arbetet med mitt barn för att det skulle fungera så bra som möjligt. Och detta redan innan mitt barn satte sin fot där första dagen!

    Har så dåligt samvete för att jag inte var klok nog att inse att det var JAG som hade detta ansvar.Och att jag var för "mesig" i kontakten med personalen när jag väl insåg deras stora kunskapsbrister. Jag borde ha gjort mycket mer. Mitt barn fick lida i flera år för att jag inte grep in tillräckligt kraftigt. :(

  • Äldre 7 Oct 18:30
    #13

    Ingrid Marie skrev 2009-10-07 18:10:21 följande:


    sundbybergmamman (och andra) , ta reda på innan vad personalen vet om adopterade barn! På vår förskola visste de INGENTING. De reflekterade inte ens över att det kanske kunde finnas andra behov och att både inskolning och sedan vanliga vistelsen behövde anpassas. Jag mitt nöt trodde de hade järnkoll eftersom de inte frågade mig någonting. Fel, fel, fel!!!Efter några dagar fick jag sätta mig och beröätta och förklara massor som är helt självklara vardagskunskaper för oss adoptivföräldrar. Jag skaffade böcker åt dem i ämnet osv. Men helt lätt är det inte för gamal erfarna förskolelärare att ta till sig så nya kunskaper och jag är ju helle´r inte någon utbildad adoptionskunskapslärare utan bara vanlig mamma. Tyvärr begicks det en hel del misstag med mitt barn. Onödiga misstag som berodde både på okunskap och tyvärr visst ointresse från personalens sida. De hade mer eller m indre inställningen att alla barn är lika. Att inga speciella hänsyn behövde tas. Detta ledde otrygghetoch otrivsel för mitt barn. Om jag idag hade chansen att göra om hela dagisstarten skulle jag tagit hjälp utifrån. Något proffs som hade kunnat komma till stugan och undervisa personalen i adoptivbarns speciella behov. Någon som hade kunnat hjälpa dem att förstå hur de skulle lägga upp arbetet med mitt barn för att det skulle fungera så bra som möjligt. Och detta redan innan mitt barn satte sin fot där första dagen! Har så dåligt samvete för att jag inte var klok nog att inse att det var JAG som hade detta ansvar.Och att jag var för "mesig" i kontakten med personalen när jag väl insåg deras stora kunskapsbrister. Jag borde ha gjort mycket mer. Mitt barn fick lida i flera år för att jag inte grep in tillräckligt kraftigt. :(
    - Tips att dela ut till okunnig förskolepersonal!

    www.mia.eu/publikationer/skrifter/forskola.pdf
  • Äldre 7 Oct 20:37
    #14

    en glad skrev 2009-10-06 23:09:53 följande:


    Våga säg ifrån om du känner att detta inte blir bra för ditt barn! Vi är många som är skeptiska till detta upplägg beträffande adopterade "separationsbarn"
    Jag måste erkänna att jag har svårt att förstå varför. Både barn och föräldrar blir snarast tryggare av att vara med hela dagarna redan från början, än med den "gamla" modellen där man var med endast småstunder till en början, vilket ledde till en hattighet som jag tror snarast förlängde och försvårade inskolningen.

    På vår förskola var de väldigt lyhörda för varje barns behov, och att vissa behöver kortare och andra längre inskolning. Mer än vad jag upplevt med den "gamla" modellen, där alla barn skulle klara av att skolas in på 2 veckor. Det har jag inte varit med om alls med den nya modellen, varken för egen del eller med kompisars barn som skolats in på andra förskolor.

    Själv modellen är det egentligen inget fel på alls. Problemet ligger väl snarast i om man kör en standardmodell på alla barn, och den inte går att ändra. Jag tycker att man snarare betonar barns individuella behov mycket mer med den nya modellen än med den gamla.

    Dessutom stämmer principerna för den nya modellen helt med många punkter i bladet du länkade till. Tex att föräldern sköter omvårdnaden på förskolan när han/hon är där.
  • Äldre 7 Oct 20:59
    #15

    Kalinka skrev : "Jag måste erkänna att jag har svårt att förstå varför. Både barn och föräldrar blir snarast tryggare av att vara med hela dagarna redan från början, än med den "gamla" modellen där man var med endast småstunder till en början, vilket ledde till en hattighet som jag tror snarast förlängde och försvårade inskolningen.På vår förskola var de väldigt lyhörda för varje barns behov, och att vissa behöver kortare och andra längre inskolning. Mer än vad jag upplevt med den "gamla" modellen, där alla barn skulle klara av att skolas in på 2 veckor. Det har jag inte varit med om alls med den nya modellen, varken för egen del eller med kompisars barn som skolats in på andra förskolor.Själv modellen är det egentligen inget fel på alls. Problemet ligger väl snarast i om man kör en standardmodell på alla barn, och den inte går att ändra. Jag tycker att man snarare betonar barns individuella behov mycket mer med den nya modellen än med den gamla.Dessutom stämmer principerna för den nya modellen helt med många punkter i bladet du länkade till. Tex att föräldern sköter omvårdnaden på förskolan när han/hon är där."

    - men vi är nog mer överens än du tror. Jag är skeptisk till en rigid modell "så här genomför vi alltid inskolningar här" (som det tyvärr tenderar att bli på vissa förskolor pga okunskap? stress?) Du pratar om en flexibel modell med hänsyn tagen till varje barns individuella behov - precis vad jag efterfrågar!

  • Äldre 7 Oct 22:00
    #16

    en glad skrev 2009-10-07 20:59:06 följande:


    - men vi är nog mer överens än du tror. Jag är skeptisk till en rigid modell "så här genomför vi alltid inskolningar här" (som det tyvärr tenderar att bli på vissa förskolor pga okunskap? stress?) Du pratar om en flexibel modell med hänsyn tagen till varje barns individuella behov - precis vad jag efterfrågar!
    Nej usch och fy för pedagoger som inte inser att barn också är individer och har olika behov och personligheter.
  • MammaH­ella
    Äldre 7 Oct 22:01
    #17

    Jag tycker också inskolningen verkar vara en bra modell, man övar inte separation utan trygghet. Men jag skulle nog själv vilja ha det under längre tid och kortare dagar för barnen blir verkligen slut över att ta in allt det nya och alla nya kontakter med barn och personal.

    Jag tycker i alla fall att denna inskolningsmodell är bättre än den sedvanliga där föräldrar ska öva på separation i tid och otid. Våga fråga personalen om andra tider om ni upplever att de behöver det.

    Jag är också nyfiken på denna modell i praktiken, för i mitten på november ska jag skola in vårt yngsta yrväder på förskolan.

  • Lina65
    Äldre 13 Apr 11:25
    #18

    Hej
    Ingrid-Marie, vill du berätta lite mer specifikt vilka misstag som begicks med ditt barn? Vi håller precis på och skolar in vår lilla tjej som är 2,5 år och har varit hemma hos oss i ett år. Det är intensiv inskolning på vår förskola, vi var där tre dagar förra veckan och igår var vi där halva dagen. Idag gick pappan hem redan efter en timme. Det är så deras inskolningsrutiner ser ut. Hon blir väldigt ledsden varje gång hon skiljs från oss. Personalen verkar kunnig och engagerad men inte insatta i adoptvibarn speciellt. Jag vill därför gärna höra vilka misstag man kan undvika såhär i början!

  • Tufsel­ina
    Äldre 13 Apr 16:21
    #19

    Hej!
    Jag är inte Ing-Marie....men vill gärna ge min syn på saken som adoptivmamma, förskollärare, specialpedagog, utbildare mm. Önskar att det snart kommer att fungera med inskolningen för er dotter. Kanske kan du få någon hjälp av följande tankar:

    Adopterade barn har separationer bakom sig som inte bilogiska barn har. Separationerna har ibland varit många och skett under kaosartade situationer där barnet blir utsatt för att byta miljö, språk, mat, och inte minst att mista den anknytningsperson som funnits där, fostermamma, nanny etc. Även om barnhemsmiljöln inte varit den potimala och vi anser att vi har så mycket mer att ge barnet så måste vi komma ihåg att det är den enda och trygga miljön barnet känt till...och därmed har barnet mist något viktigt....

    När barnet börjar i förskolan, som faktiskt påminner om barnhemsmiljön med många barn, rutiner, mat och sov och nya vuxna som barnet ska knyta an till och det är t.om så att de vuxna byts ut, om än dock tillfälligt, och ersätts av vikarier, så kan barnet "komma ihåg" vad de varit med om före adoptionen. När vi sedan lämnar dem på förskolan är det helt enkelt så att hur ska barnet med säkerhet veta att mamma/pappa kommer tillbaka och hämtar igen? barnet har faktiskt mist sin trygghet minst en gång förut och det kan ju hända igen....

    Vad kan man göra?
    Kräv en längre inskolningsperiod!!!!!!!!!!!!! Enligt läroplanen ska verksamheten utgå från barnet och ett adopterat barn behöver ibland längre tid på sig att bli trygg med nya vuxna, det räcker inte med 4 dagar....

    Låt 1 pedagog ta hand om inskolningen och ge barnet möjlighet att bli trygg med den personen innan man blandar in fler vuxna.

    När ert barn känns tryggt att lämna med pedagogen kan ni lämna kvar något ex foto på er, en halsduk, plånbok (tom:)) halsband mm som barnet vet att ni kommer tillbaka för att hämta.

    Lämna aldrig ert barn hysteriskt skikande, gråtande, helt utlämnad till en pedagog barnet inte är tryggt med.

    Ibland måste man vara hemma betydligt längre än 1 år för att barnet ska vara moget för att börja i förskolan. I

    (nnan förskolestarten måste barnet fått chans att knyta an ordentligt till sina föräldrar och enligt mig (nu sticker jag ut hakan) borde ALLA adopterade barn vara hemma MINST 1 år dvs samma tid som bilogiska barn får tillsammans med sina föräldrar. Man bör räkna barnen som nyfådda istället för nyfödda och mig veterligen lämnar ingen sina 6 månaders bebisar på dagis i SVerige så varför skulle nyfådda "6 månaders" adoptivbarn lämnas på dagis efter 6 månader med sina föräldrar?)

  • Äldre 13 Apr 18:33
    #20

    Mycket måste ha ändrats sedan 2007, då jag skolade in min (bio) dotter? Jag valde helt och hållet själv hur jag ville lägga upp det. Det var självklart att vi tog dag för dag som den kom, och rättade oss efter lillan i hennes takt. Jag tror jag var med av och till i nästan 3 veckor. Jag är fortfarande med ibland.. tycker det är toppen att få vara närvarande, delaktig och engagerad i min dotters förskola. Hon är nu 4 år.

  • Lina65
    Äldre 13 Apr 23:47
    #21

    Tack för råd och tips. Vi fick oss en rejäl tankeställare eftersom vår tjej vaknade en timme efter att hon somnat ikväll (efter första hela dagen på förskolan) och gallskrek i panik i över en halvtimme. Hon har haft mardrömmar förut men den här gången varade utbrottet längre och var intensivare. Så nu tänker vi bromsa inskolningstakten och ta det lugnare. Hennes känslor är viktigast.

  • rallar­rosen
    Äldre 14 Apr 08:25
    #22

    Vi var med hela tiden ( satt och läste tidning ibland) i två veckor. Började med tre timmar om dagen och sen var vi där fem timmar. Efter två veckor var vi med och satt med och åt frukost och sen lämnade vi när barnet kände sig trygg med två pedagoger. Vi åt frukost där i två veckor . Nu lämnar vi som andra, någon gång har det varit lite gråt men personalen har ringt efter fem minuter och berättat att det vänt direkt. Vi hämtar bland de första så att inte barnet ska känna att "det är kvarlämnat", mycket viktigt främst i början.

    Lämna aldrig om barnet gråter  och är riktigt ledset. Ge personalen böcker att läsa om adoption - börja om - om det behövs! Vår personal hade ingen erfarenhet av just adoptivbarn men är trygga och säger att alla barn är olika, vissa biobarn har det tagit tre månader för att komma in i dagisgänget. Nu läser de vårt barn bra.

    Du känner och ser själv när ditt barn är moget att lämnas och personalen - om den är erfaren -ser också när det är dags att prova att gå därifrån. 

  • Maisie
    Äldre 14 Apr 20:42
    #23

    Om förskolepersonale känner att de inte kan tillräckligt om adoptivbarn så finns det utbildning och hjälp att få. Själv har vår förskola kontakt med www.adoptis.se och några av våra pedagoger ska gå på utbildning eftersom vi har flera adoptivbarn på vår förskola och vi vill kunna bemöta dem på ett bra sätt.


    Själv så visste jag ingenting om adoptivbarn och förskolan förrän jag själv skulle bli adoptivförälder och började leta fakta, trots att jag arbetat på förskola sedan 90-talet.
  • Äldre 24 Jan 21:38
    #24

    Visserligen är detta en gammal tråd men jag ville gärna höra mer om detta.
    Vi har haft vårt barn i snart ett år. Jag fick nytt jobb efter jul som påverkar familjen positivt så jag kunde inte tacka nej. En nära släkting var med under hämtresan och har fortsatt vara en viktig vuxen för barnet. Nu jobbar jag två dagar i veckan med en hemmadag emellan.
    När jag ska åka hemifrån vinkar barnet glatt. I början stod de i fönstret och nu leker barnet eller pysslar oberört med något och vinkar hejdå.
    Allt funkar bra under dagen. Äter bra. Sover gott. Har det bra helt enkelt.
    Problemet uppstår när jag kommer hem o barnvakten åker iväg. Idag satte barnet igång med att slänga ut hela salladsskålen på golvet, slet tag i syskonets glasögon, kastade ner ett gäng olika saker i akvariet avslutade sin attack med att slå med skidhjälm i tvn. Maken blev tokig! ;)
    Vi har gjort så att barnvakten förbereder kvällsmaten med hjälp av färdiglagad mat från frysen - för att få en lugn kväll tillsammans.
    Vårt äldre barn höll aldrig på att straffa så här då jag började jobba. Hur tänker ni att vi ska lösa detta? Bara genomlida denna reaktion eller?
    Hur ska vi tänka inför förskoleinskolningen i höst? Tänker jobba korta dagar efter en lång inskolning och öka på tiden efterhand.

Svar på tråden Inskolning på förskolan