På måndag är det slut....

Det är så ofattbart att tvingas gå igenom något sådant. Att behöva ända ett älskat barns liv. Livet är inte rättvist. Så ledsen att du/ni inte får behålla lillsyskon. Men förstår att du/ni inte har något val. Själv förlorade jag ett sådant barn vid födseln som inte kunde överleva utanför min kropp. Det är så förbannat hjälplöst och olyckligt när det än sker. Enda ljuset är dina flickor, låt deras ljus få lysa in i det mörkaste och ha inte dåligt samvete för att de är är att älskas för nu behöver du få slösa din kärlek på dem. Stor varm kram!

Jag kan inte förställa mig din smärta du genom går, men när du skrev "Det har sparkat hela tiden ända till nu. Det har varit fruktansvärt att känna dessa sparkar och veta vad som väntar oss" så började jag nästan gråtta för jag vet hur underbart och hur jag njöt när min tös låg i magen och sparkade hej vilt där inne!

Stora varma björn kramar till dig!

Beklagar så att du måste gå igenom detta. Själv gick jag/vi igenom det i november. Vi hade då varit tvungna att ta det hemska beslutet att avbryta (i v.22) sedan man upptäckt ett mycket allvarligt hjärtfel. Vår lilla pojke Melker lever för alltid i våra hjärtan!
Många tankar och styrkekramar till dig!!!

usch det är skit jobbigt vet hur det känns och kan bara beklaga att ni  också skall behöva gå igenom detta  fruktansvärda många kramar
ps om du undrar nogot om avbrytandet osv kan du inboxa mig

Jag är så ledsen för er skull. Jag får känslan igen hur hemskt och orättvist livet kan vara. Lever mig in i din situation. Förlorade mitt barn i v 42 för snart fyra månader sen. Har en 3-årig dotter också som fått mig att gå vidare, tack och lov. Hoppas ni lyckas ta er igenom den svåra tiden som är nu och kommer framöver. Känner med er, kram.

Fy, ja tänker på er.

Tanker på ER..Vill bara skicka massor med styrkekramar till ER!!

Malou med ängeln Albin

Är så hemskt ledsen över vad du tvingas gå igenom! Njut av dina flickor och ta vara på all tid du har med dem, det är vad jag kan råda dig om. Du får gärna inboxa mig när du orkar, jag har själv en pigg och kry pojke på 3 år (som är min lyckostjärna och allt) och 2 änglapojkar. Jag har tvingats avbryta två graviditeter pga mycket allvarliga avvikelser.
KRAM!

Ja det är inte lätt det ni går igenom. Vi kom hem igår efter att hon kommit ut. allt började i måndags då vi var på UL och upptäckte flera allvarliga missbildningar. På onsdagen in och få tabletten och sen i fredags lades jag in på kvinnokliniken. Detta var vårat första barn... Hon var i v 17 då hon kom ut... Hon var så vacker!

Jag tänker på er och det ni går igenom... Det är inte lätt men man överlever ju..

Många kramar!

stackare.. gick genom samma sak förra sommaren så jag vet vad ni kommer få gå igenom..

Krama om