ADHD mammorna fortsätter att snacka av sig

skickar kramar... vet definitivt hur det känns när man känner att man inte orkar. Söka hjälp gällande dig själv först är säkert en god idé för mår du bättre kan du hjälpa ditt barn bättre.

Jag måste bara skriva av mig lite. Jag vet inte om det är att vi fick en lite psykiskt jobbig diagnos, om det är pms eller något annat som gör att jag just nu tycker att livet är väldigt orättvist.

Jag är så trött på alla normala familjer med normala barn som kan göra normala saker hela tiden, när vi hela tiden måste planera, förbereda och ha det kämpigt hela tiden. Obland känns det som att vi samlar diagnoser och vi ligger nog nånstans på någon topplista. Med två barn med väldigt skilda och stor funktionshinder, en med Atypisk autism (senaste i raden av diagnoser) och adhd och en med Charge syndrom, helt döv utan hörselnerv och balanssinne, hjärtfel, tillväxthämmad ja jag kan fortsätta ett bra tag. Jag känner mig rätt trött just nu. Varför har vi fått det såhär? Jag frågar mig om och om igen hur man kan ha sån otur. Vi har ingen ärftlighet i det här utan det är helt enkelt slumpen. Och vilken slump sen. Två barn som har så extremt skilda behov. Ett barn som är impulsivt och utåtagerande och inte kan ta det lugnt och eller vara försiktigt och ett barn utan balanssinne som trillar vid minsta lilla knuff - hur går det ihop? Svaret är: det gör det inte. Det är ett helvete emellanåt.

Jag var bara tvungen att skriva av mig lite.

Skickar varma kramar i vinterkylan.

Jag tycker att denna dikten ger styrka och mening (trots att jag själv inte tror på gud)

I år kommer nästan 100 000 kvinnor att bli mammor till handikappade barn. Har du aldrig undrat hur mammorna till handikappade barn blir utvalda?

Jag ser på något vis gud sväva över jorden, väljer sina instrument med noggrannhet och medvetenhet. Medan han observerar ger han sina änglar instruktioner att skriva i en stor dagbok Gud ger ängeln ett namn och ler "Ge henne ett handikappat barn" Ängeln blir nyfiken, "Varför just henne Gud? hon är så lycklig" "Precis", ler Gud. "Kan jag ge ett handikappat barn till en som inte kan skratta? det vore grymt" "Men har hon tålamod?" frågar ängeln "Jag vill inte att hon ska ha för mycket tålamod för då skulle hon drunkna i en sjö av självömkan och vanmakt. När väl chocken och misstron har lagt sig kommer hon ta itu med det. Jag har tittat på henne idag. Hon har rätt känsla för sig själv och en självständighet som är ovanlig och som så väl behövs hos en mamma. Du förstår, barnet som jag ska ge henne lever i en egen värld. Hon måste hjälpa honom att leva i hennes värld och det kommer inte bli lätt". "men herre, jag tror inte ens hon tror på dig". Gud ler. " det spelar ingen roll, det kan jag ordna. Hon är perfekt. Hon är tillräckligt självisk". Ängeln flämtar, "Självisk? är det en dygd?" Gud nickar. "Om hon inte kan skiljas från sitt barn ibland kommer hon inte överleva" Ja, här är en kvinna som kommer välsignas med ett barn som inte är perfekt. Hon vet inte om det men hon kommer avundas. Hon kommer aldrig att betrakta ett steg som vanligt. När hennes barn säger "mamma" för första gången så har hon ett mirakel och hon kommer veta det. När hon beskriver ett träd eller en solnedgång för sitt blinda barn, kommer hon vara en av de få som någonsin får se mina verk. "Jag ska ge henne kraften att se det jag ser...okunskap, grymhet, fördomar och ge henne styrkan att stå över detta. Hon kommer aldrig vara ensam. Jag kommer vara vid hennes sida varje minut, varje dag hela hennes liv, lika säkert som att hon står nu vid min sida. "Och hur bli det med en skyddsängel?" frågar ängeln. Gud ler. "En spegel kommer vara tillräckligt"

Leonid: Kramar till dig i massor!! Hoppas att ni har ett bra stöd från både instanser o nära o kära. Avlastning?? Se till att ta tag i den biten om ni inte har det!! A o O för orka. Finns ju olika former, avlösare. stödfamilj mm samt utökad tid på dagis!!!

Vi har idag ingen avlastning, men funderar på att söka. Det är tungt att orka i perioder som sagt. Min sida ställer upp väldigt mycket för oss, mina föräldrar och min syster hjälper oss mycket. Det är skönt att ha det i alla fall. Men ibland tycker jag det känns jobbigt att be om hjälp. Jag vet att det är tufft att ta båda barnen så jag vill helst inte be dem om det. E är lika svår att ha att göra med var han än är.

Så kände jag oxå o därför bad vi farmor o farfar att bli avlösare istället, för att vi skulle slippa att känna skuld mot att de hjälper oss. de har båda små en lö-sö i månaden samt att farmor har 3 tim/v som avlösare i vårt hem om en av oss ska iväg på något. De två äldre syskonen spelar forboll oxå o vill så klart gärna att vi ska komma o titta. Två vuxna måste det vara hemma för annars funkar det inte. Fråndet att kvällsmaten lagas o fram tills de små sover..
Jag jobbar 8.15-12.15 o jag har barnen på dagis 7.30-15 må-to o till 14 på fredagar. Då har vi fredagsfika!
De behöver en tydlig början o ett tydligt slut o de får de när de kommer till dagis o startar dagen med frukost där, efter mellis kommer jag o hämtar. Jag har då hunnit göra läxorna med stora o slängt in en maskin tvätt, dammsugit av o lite sånt. Likaså så lägger vi alla BUP/läkartider på em.
Har du frågat om de dina skulle vilja bli avlastnings/avlösare för dina barn? Då slipper du känna att du lämpar över o kan njuta lite mer, samt att de får en peng för sitt jobb o det är ju alltid välkommet! De känner säkert att de mår väl av att hjälpa er!!

Men man måste väl tillhöra LSS för att få rätt till avlastning? Vi har ansökt om det nyligen men inte fått ansökan beviljad än. Vår yngnste son hade tydligen inte tillräckligt mycket svårigheter ansåg de tidigare för att omfattas av LSS. Då hade vi ingen diagnos på honom, vilket vi har nu och jag hoppas att det hjälper.

Min mans sida hjälper knappt till alls, vilket irriterar mig mycket för jag påpekar ofta hur kämpigt vi har det. Men de har så mycket med sitt eget och hans föräldrar flyttade till Thailand förra året (under vinterhalvåret är de där).

Hur många av dina omfattas av LSS?

Än så länge går ingen av mina under LSS. Yngste sonens utredn är snart klar men han har nog "bara" adhd. 5,5 åringen kommer antagligen att omfattas av LSS efter hennes autismutredn.
Äldsta dottern på 12 har adhd + ASdrag o omfattas inte heller.
Man har rätt till samma stöd o hjälp ändå men genom SOL (socialtjänstlagen) o det är därigenom som bvi har fått hjälp.
Här är det mina svärföräldrar som hjälper till o förstår o hur vi har det, medans mina föräldrar bara anser att barnen är jobbiga o ouppfostrade o även om de har sjukdomar (som hon säger) så måste de lära sig att ge o ta o att sitta stilla, samt att livet inte fungerar efter scheman o färger på dagarna. Man blir ju bara sååå trött!!

Ni som har barn med adhd + autism - vilket schema fungerar bäst? dags eller veckoschema? Vi vill gärna hitta ett schema som visar 2-3 dagar åt gången istället för 1 hel vecka vilket vi tror fungerar bäst men vi kan tro fel ;)

vi har veckoschema... det fungerar bra. Vi har precis fått hem en sigvardtavla med som ska borras upp idag.