Fastnat i svenska skuldfällan?
fördjupning
insolvenssthlm.blogspot.com/2009/05/funderingar-kring-att-ta-ett-lan.html
//Ulrika
*s* Hebo, det blev lite fel där... Sorry. Det var inte riktat till dig!
Hej hopp så det kan gå!
Vi kan ta ett ämne som ligger lite närmare till hands för familjeliv.se och det är umgängesföräldrar.
Ponera nu att vi ska fastslå att det finns någon form av ansvar och någon är offer. Vem är offer här?
insolvenssthlm.blogspot.com
En hint, det börjar på b och slutar på arnen.
Jag skulle tro att vi behöver börja bena upp diskussionen för just nu diskuterar vi ungefär 5 saker samtidigt...
Jag börjar med inkassoverksamheterna.
Den unga kvinna som beskriver hur hennes skulder uppstod pga henne föräldrar under en tid hon själv inte kunde rå över sin situation tror jag alla kan vara överens om att det är inte rätt. Däremot är det helt juridiskt rätt. Men det upplevs inte som rättvist att hon nu, år ut och år in, åste åtgärda ett problem hon själv inte borde hållas ansvarig för.
När jag säger att hon är blodpåse åt en skuldindustri så tror jag att tänker alla efter så stämmer det. Hon mjölkas. Varje månad får eller tar någon pengar av henne. Någon tjänar pengar på henne genom att utnyttja hennes mammas och/eller pappas tillkortakommande. Det som är en skuld för henne är en tillgång för den som äger ( eller driver) skulden. Om nu inkassobolaget skulle bidra till samhället på vilket sätt gör dom det, och nu avgränsar jag frågan till endast den unga kvinnans situation. För mig skulle det vara en större välgärning för samhället om skulden skrevs av. Eller om man presenterade ett ackord. Företaget kan göra det med en knapptryckning. Rakt av. Finns inga som helst restriktioner där. Det är bara att avföra skulden. Men man har valt att inte göra det, för det som är en skuld för den unga kvinnan är en tillgång för företaget.
Hon är alltså någon som inkassoföretaget (eller inkassoföretaget och borgenären) tjänar pengar på. Därav en blodpåse.
Mer statistik. 2008 transfererade den statliga myndigheten Kronofogden 2 310 miljoner (2,3 miljarder) till privata intressen. Den här unga kvinnan verkar ha varit en av de som tvingats bidra till skuldindustrins vinster. Enligt Kronofogden går 10 - 20 % av inkassoföretagens (här är det specifikt inkasso Kronofogden anger, inte borgenärer i stort) krav på enskilda vidare till Kronofogden... Om 2 310 miljoner är 10 - 20 % av övriga fordringar... (jag förenklar räknandet där, det ska egentligen vara en större summa än 2 310 då det inte alls är säkert att varje fordring påbörjades och avslutades under samma år). Fordringar som ställs på sjuka, på konkursade, på arbetslösa... Jag tror att det inte behövs en nationalekonom för att förstå att det här är, oavsett vad man har för Lutherska funderingar, det här är ett problem för samhället.
30 - 50 miljarder kostar det samhället varje år. Då är inte Kronofogdens statsanslag inräknat. Endast sjukdomskostnader och arbetsbortfall. Det är mycket pengar.
Stoffepoffe, jag återkommer till hur du resonerar kring banken. Men en fråga hinner jag med, innan jag måste gå. Hur kommer det sig att du ser så klart och nytert och resonerande på bankernas misshandel av landets ekonomi när du ser så grumligt och kategoriskt i svart eller vitt på enskilda människors tillkortakommanden? Har du själv någon uppfattning om var den inställningen kommer från?
*s* ja herregud... Jag tror jag sett det mesta under solen i detta ärende. Jag har naturligtvis inte sett all, men jag tangerar det mesta.
Jag har sett samma skuld drivas samtidigt i 2 ex av samma bolag. Det var ett svenskt bensinbolag som skickat in till inkasso. Det inkassobolaget drev sedan 2 skulder på vardera 1234.56 (el.ngt liknande). När vi kontaktade och frågade efter mer dokumentation försvann den ena posten på 1234,56 kr lite mystiskt sådär.
Jag har sett ärenden gå från ett inkassobolag till ett annat och VIPS! blev hela skulden, inklusive ränta och avgifter, kapitalskuld. Påstötning och så, hey presto, utan ett ord, såg skulden som vanligt ut.
Jag har sett inkassobolag driva skulder som mot den unga damen som beskrivit sin situation. Efterfrågat om någon kunde prestera ett av målsman undertecknat avtal (detta innan lagändringen om överförmyndare) för den 12-åring som via nätet tecknat sig för en tidningsprenumeration. Tiden gick, papper i brevlådan och ett "skulden avslutas".
Jag har sett olika inkassobolag driva samma skuld.
Jag har sett inkassobolag förfalska papper. En skuld inkom till KFM, preskription hävdades, inkassobolaget skickade in papper för att påvisa att skulden inte var preskriberad, problemet var endast att handläggaren på KFM identifierade båda delgivningskvittona via sitt nummer - trots olika datum - och avförde ärendet som förfalskning.
Jag har sett skulder som varit betalda lämnas in igen för ny betalning.
Jag har sett inkassobolagen ta ut avgifter för avgifter. Jag har gjort en sammanställning över olika avgifter jag sett. Ska försöka hitta den sammanställningen. Den är mycket uppfinningsrik. Med betoning på mycket.
Jag har sett ja ni fattar...
Jag tror inte att inkassobolagen, för nu är det dessa vi talar om, sitter i alla lägen och uppfinner nya påhitt och jävulskap, även om det nog händer minsann. Jag tror att den skuldindustri som vuxit fram, i Sverige baserad på KFMs uppdrag, helt enkelt ofta gör misstag. Det skickas mängder, tusentals brev, varje dag från dessa bolag till gäldenärer, och många av dessa har helt enkelt aldrig studerats av ett mänskligt öga.
Jag tror att om 2 % av de flera miljoner ärenden som inkassobolagen hanterar blir fel så får det förödande konsekvenser för den enskilde.
Jag tror att det är förödande för svensk ekonomi att så många människor som inte har kapacitet själva ska bevaka sina intressen. Har man inte kapacitet så har man inte. Brist på kapacitet kan vara en mängd saker. Depression - kommer aldrig bli skuldfri från de skulder jag fick som barn. Det kan vara att ditt barn blivit allvarligt sjuk och du inte kan ta hand om mycket annat än ditt barn (något jag sett vid ett flertal tillfällen). Det kan vara svårt att förstå om du inte har en normalbegåvning - suttit med gode män som försökt reda ut situationen för sina klienter, något som inte alls alltid lyckas. Ja ni fattar...
Det är ett problem. Oavsett hur man väljer att titta på problemet så är det ett problem. Skulder ÄR ett problem. Tom lagstiftarna börjar vakna. Ett problem är begränsat när det rör 2 000 personer. Det kan vara besvärligt men begränsat besvärligt. 100 000 som sitter på samma sätt så börjar man skönja ett mönster, ett systemfel. 488 000 - som det är idag - då börjar det skapa ringar på vattnet för betydligt fler än de som direkt berörs. Speciellt i ett land med totalt 9 miljoner människor.
Anonym (isammasits) skrev 2009-10-17 17:55:50 följande: