Vad tycker DU om mitt förlossningsbrev?

Tack så mycket!

Jag vill mest bara informera om det viktigaste till personlaen och även att jag litar på att dom gör sitt bästa för mig och bebisen.
Tror att på så sätt att vi kommer samarbeta mycket bättre ihop då :)

Jag är i vecka 30 och tänkte be min BM skriva in det i journalen för man vet ju aldrig när den lille tänker sticka ut sin lilla näsa :)

Ju tidigare man börjar desto bättre för då hinner man som du säger lägga till och ta ifrån allt eftersom man tar reda på saker...också hinner man tänka igenom sina egna förväntningar om förlossningen i det stora hela!
Bara att sno så mycket du vill :)

Haha ja fy vad hemskt om det skulle bli värsta studierummet :)

Men det är just det att jag har verkligen ingen planering :) ...utan mer en uppfattning om hur jag kan tänka mig att förlossningen kan bli :)

Jag vill mer att dom ska veta att jag är positiv till det mesta då jag vet noll om förlossningar, har inga vänner som barn, känner inga barn så jag vet verkligen noll och har därför valt att helt lita på den underbara personalen.'
Har dessutom bara hört bra saker om just detta BB :)

Mitt förlossningsbrev är nog mer för min skull :) att jag har haft tid att tänka igenom vad jag är positiv till och sånt jag verkligen inte vill vara med om och jag har stor ångest över att bli lämnad när jag är svag.

Att tvinga sambon åka hem hade varit jätte jobbigt för mig men om det inte går att lösa får jag leva med det men jag kommer inte att må bra då jag får någon konstig ångest!

Helene OSV skrev 2009-11-06 00:48:20 följande:

Det är mer så vi vill ha det och med det menar vi:

Att bebisen först hamnar hos pappa för jag tror att jag kommer behöva samla mig inte vila som att jag orkar inte ta emot barnet utan mer samla ihop min hjärna igen då jag lätt blir instängd i mig själv!

Ser det bara som något positivt att bebisen får komma till pappsen först :) och är övertygad om att personalen fixar det på bästa sätt.
Sedan vill vi mysa som familj innan bebis vägs och mäts men när det är dags för det så vill Andreas vara med :)

Det är ju inte så lång tid kvar...jag tycker tiden går fort också är det ju jultider och sånt snart redan...tyckte det var sommar nyss :)

Nä vi fick bara ett RUL i vecka 19 ;( sååå tråkigt! Underbart att få se sin bebis två gånger :)

Det låter bra och hoppas du får ihop det som du vill ha det...jag skrev mitt med en halvt medvetslös karl bredvid mig som mumla fram lite tycke....haha inte lätt att hålla sig vaken i soffan en torsdagkväll. Jag tror han är skengravid eller något :P
Han har varit väldigt engagerad och tom skippat the holy beer :D

Tack så mycket! Jag ska formulera om lite så att de inte missförstår mig på vissa punkter! :) Kan vara lite tydligare men vill helst sväva lite i det otydliga då har man inte lika bestämt klart för dig om hur det SKA vara utan mer hur man vill göra!:)

Naw tack för att du skriver så....jag längtar såååå :)

Många av dom här punkterna har jag också gått igenom :) Jag är också orolig för att spricka men jag tror helt snällt att alla BM jobbar för att det inte ska spricka :)
Det gäller punkten där jag jag skriver att dom får gärna säga till mig att lugna ner dig då man oftast verkar spricka när det går för fort och jag är som jag är och kommer förmodlingen inte att lyssna utan ska den ut så ska den ut :) haha....

Min sambo är väldigt osäker på hur han vill göra men en sak vet han och det är han att han gärna träffar lillen så fort som möjligt...helst innan han svimmar haha...
Klippa navelsträng och se moderkaka får han själv besluta om när det är dags...vad han känner just då för stunden med dofter, syner och allt annat galet :)

Jag hade också kännt mig trygg om sambon tog beslut om jag inte var kontaktbar det är bara det att han inte vill stå där i den sitsen utan han vill gärna lämna över dom besluten till en BM som borde veta sånt bättre än honom(han är även väldigt glömsk)...blir det fel så hatar jag denna person och inte honom resten av mitt liv HAHAHA...:P

Vill också säga att min sambo är inte en fegröv utan mer väldigt nervös inför förlossningen :) måste säga något bra när jag får honom att framstå som någon helt obeslutsam människa!:)

Men dom punktern avar uppe på bladet och vände i alla fall :)

Ah jag skrev ett inlägg men det försvann :( Får skriva om det.

Nä alltså han vill varken ta medicinska eller andra utan han tar för givet att BM är en hon och att hon vet bättre då hon är kvinna(???) haha
Men när det gäller bebisen då är han tydlig på vad han tycker och vill :)

Ah samtidigt som det känns så långt bort så känns det så nära, tänk när man får hålla lillstollen för första gången och känna bebisdoften :) mysigt!

Jag undrar hur det känns när allt sätter gång, känns det som en evighet innan man kommer till BM, är bilfärden en mardrömsfärd(bryrs kanske på hur ens sambo kör också)...och väl inne på BB...jag ve att det är väldigt olika för alla men typ stannar tiden när man får värkar, blir man en djävulskvinna som skriker på sin kille???

Hahaha vad roligt sagt! :)

Nä det är mer personligen grej (mer en psykisk grej) och givetvis ett beslut jag och sambon har tagit ihop. Jag är nästan övertygad om att jag och bebisen kommer må bäst att den är i pappas trygga famn den första lilla tiden. Dom är ju liksom där!
Jag förmodar att att dom inte kastar upp ungen i faderns famn utan den är ju fortfarande ihopkopplad med navelsträng och grejor.

Den kommer ju väl hamna på magen tills den är fri så att säga och då vill jag att pappan får bebisen så fort som möjligt! Det handlar inte bara om min vilja utan en pappa som har längtat efter sin bebis också! Vi har inget behov av att den ligger just hos mig den första stunden.

Vet att många mammor vill ha sin gullunge hos sig direkt mycket pga amning och andra orsaker men jag och sambon är inte lika inne på det! Dom är ju där, han springer ju inte iväg med bebisen! :)

Attans! Men någon annan får gärna svara! :)

Ja en förlossning är verkligen något stort :) Hade du smärtlindring och så?

Det är tio veckor kvar exakt nu :) Men alla vet att julen bara springer förbi. Dom senaste tio veckorna har bara rusat iväg och jag har så mycket att göra...både på jobb och hemma! Jobba heltid och det börjar bli tufft nu!

Usch ja man kan läsa massa mardröms historier men jag försöker hålla mig till dom lite mer positiva...det är ju bra att förbereda sig om det skulle uppstå något men det känns bäst att vara lite omedveten om saker och låte BM vägleda och ta beslut.

BM tar ju förhoppningsvis besluten utifrån barnets och min säkerhet och även om man är väldigt utlämnad så måste man nog våga lita på BM också! :)

Ju mer tråkigt man läser ju räddare blir man...bara en vanlig förlossninsgberättelse gör att magen sitter i halsen :) Kan det vara möjligt att det är så här det ska gå till...varför ska den växa sig sååå stor när man är så liten haha...Ja jag kan tänka mig att sambon bara håller bebisen en liten stund för att sedan putta av mig från sängen också kommer jag stå där se för jävlig ut och pigg med en liten skrikig sak som bajsar ner hela mig när sambon sover helt utmattad haha....men då har det ändå blivit som vi vill ha det :)

Jag har tagit bort den delen med pappan då vi tar allt det då istället, blir mera så att jag får barnet på magen och sen kommer jag ge bebis till pappan istället!:)

Så jag har läst och tänkt och haft mig igen så där är lite ändringar....gjort mig tydligare gällande vissa saker och tagit bort lite men nu känns det bra! JAg är helt nöjd med hur dte blev till slut!:)

På fredag ska jag ge det till BM så hon kan skriva in det i journalen om hon går med på det!

Jag har också tänkt på att inte skriva för självklara saker men alla dom här förlossningsbreven är nog mer en förberedelse för sig själv! :)

Jag tror inte att personalen tar det som hån men från att vara ett lära känna dig brev så verkar det som om vissa brev bara förvandlas till detta är jag, så här vill jag ha MIN förlossning i detalj och det borde du ta hänsyn till! Så det bryrs ju på hur man utformar sina brev också!

Man är ju sårbar när man ska föda sitt barn och man behöver och måste få lov att förbereda sig på sitt eget vis och dom på BB har ju förståelse för det! (även om vissa verkar förvandlas till värsta kontrollfreak och ragator haha...)
Men att skriva ett 4 sidigt brev om hur personal ska bete sig och ta hand om en kan ju vara för mycket för att dom ska kunna ta det på allvar och överhuvudtaget ha tid att läsa!

Jag bryr mig inte så mycket om dom på BB läser detta om dom ändå frågar allt och så men är det första barnet vet man absolut inte vad som väntar en och då kan det vara skönt att jag och sambon vet att brevet ligger i plastfickan och han vet hur jag vill ha det på ett ungefär!

Min idé är att ta med det till min söta BM(hon är så himla mysig) imorgon och då vet hon också att jag har tänkt på saker och kan informera mig lite och hon vet på ett ungefär vad som cirkulerar i mitt huvud också kan vi ha ett trevligt samtal i morgon!

Detta brevet handlar ju om så mycket mer för mig i alla fall:

1. Hunnit läsa och tagit reda på vad det är som sker...jag har hunnit tänka igenom hur jag ser på min egen förlossning. Tagit reda på känslor och tankar!
2. Hjälper mig och min BM när vi pratar om dom kommande veckorna, hon vet vad jag tänker och hon kan ge info om vad hon vet om det BB som vi ska till.
3. Sambon som vet noll om förlossning och förbereder sig på ett helt annat sätt än jag och i brevet vet han hur jag vill ha det.
4. Jag har bara hört bra saker om det BB:et jag ska till och hoppas givetvis att dom tar hänsyn till hur jag vill ha min förlossning men innehållet i brevet är ju inget krav!

P.S. Inte alls orolig för att spricka, är inte alls orolig för fysiska saker utan mer orolig över mig själv! Att jag ska misslyckas med att förlösa mitt eget barn och där sitter min ångest! Orolig att göra "fel"!