Vi som har prematura sammandragningar

Ja det är skönt att veta att man inte är ensam om att ligga hemma och räkna dagarna... Särskilt när man har lååång tid kvar till BF!

Jag tycker det är så svårt att ställa om sitt sätt att vara, att vrida ner tempoknappen!
Får nu varje gång jag går tänka mig för att inte knata på i racer tempo som man alltid gjort. Att saker inte behöver gå i 180... Kroppen säger ju ifrån så fort man tänjer på gränserna för vad som är bra, och tur är väl det!

Det bästa tycker jag själv har varit att träffa gyn läkare som verkligen kan sin sak.
Jag gillar min BM jättemycket, men ibland känns det som att hon och många andra BM går lite väl mkt efter "normal principen" och inte tar allt på allvar.

Att sammandragningar inte alls är farligt utan helt normalt. Visst, i vissa fall är det så. Men absolut inte i andra...
Man ska ta SD på allvar och hellre åka in en gång för mycket.

Eftersom jag hade så mkt SD min förra graviditet så kände jag mig "van" att ha dem och försökte att inte bry mig så mkt om dem. Att tuta på vidare...
Men till slut kände jag att det nog inte är som det ska om man har SD från morgon till kväll och som aldrig vill ge sig.

Träffade överläkaren på min spec. MVC och blev helt sjukskriven, först i 2v och sen tillbaka på kontroll för att se om vilan fått det att lugna sig lite...

Jag bad inte alls om att få bli sjukskriven, utan ville bara försäkra mig om att allt var ok. Vilket det inte riktigt var, därav sjukskrivningen.
Det bästa är nog att träffa en läkare som kan området och som vet riskerna med prematura SD. Att vila är ett måste för att i många fall förhindra en prematur förlossning!

Hoppas det går bra för alla!!

Rikkan, skönt att din BM tyckte du skulle fortsätta ta´t lugnt!
Blir ju alltid en mental stress när man inte vet huruvida man ska tillbaka till jobbet eller inte. Och särskilt när man känner att man inte orkar.

FK är ju en historia för sig! Men gällande prematura sammandragningar så brukar de inte sätta sig emot.
Viktigt vad som skrivs på sjukintyget. Rutinerade läkare vet oftast vad de ska skriva för att det ska gå igenom.

Hoppas det löser sig!!

Asa Lu: KÄMPA PÅ!!

Jag beundrar dig verkligen! Förstår att det måste vara oerhört mentalt påfrestande att dels bara ligga still men också att tvingas vara borta från sin familj!

Jag hoppas dina dagar kan snigla sig fram lite fortare så att de fyra veckorna snart har gått och du iaf kanske får vila hemma istället!
Du gör det för en så god sak, det viktigaste som finns, våra små mirakel!

En supermamma är vad du är!

Själv är jag ju sjukskriven och går hemma och tycker det är nog så tråkigt. Men jag ska sluta gnälla...! =)

Ta hand om dig nu!!  STOR KRAM

Paincake: Lyxigt att få sällskap och ompyssling! Skönt sätt att få dagarna att gå lite fortare..

Här är det rätt ensamt! Men har idag pysslat och rensat, tiden gick fortare än väntat! Min sambo är borta i jobb några dar denna vecka och min vilda 2-åring tar inte direkt hänsyn till att mamma är sjukskriven..!

Men det funkar fint. Låter min son gå på dagis 9-15, så han har fått leka och busa ordentligt med kompisarna! Så kan vi mysa på eftermiddagarna och jag får kvalitetstid med honom som är guld värd!!

Mina SD har lugnat sig en aning nu efter en veckas sjukskrivning. Känns väldigt skönt! Ska tillbaka till spec. MVC på måndag. Får se hur det ser ut då..

Sköt om er!

Jag ska till spec MVC imorn för kontroll.
Vet inte alls vad de kommer säga denna gång. Förra gången jag var dit trodde jag bara de skulle be mig ta det lite lugnare men det slutade ju med heltidssjukskrivning fram till nu.

Jag har märkt betydlig skillnad nu när jag varit hemma, de värsta SD kommer inte alls lika ofta. Men idag har jag rört mig en del och såklart fått sota för direkt...
En vild liten 2-åring tar ju inte riktigt hänsyn till att mamma ska ta´t cool lugnt.. =)

Väntar helt enkelt och ser vad läkaren säger imorn...
Tyvärr får jag inte träffa samma som förra gången. Det är allra skönast och enklast tycker jag att få ha samma läkare, som vet ens historia, inte bara genom att skumma igenom journalen på 2 min...

Kämpa på alla ni där ute!!

Jag blev fortsatt sjukskriven på mitt besök hos spec MVC i måndags. Dags att börja äta bricanyltabletter..

Tappen har minskat något men är fortf OK. Vilket känns väldigt skönt!!

Har dock fått kraftigare SD igen nu och gör så lite som möjligt..

Gravidförsäkring hade jag sist men inte tecknat än.. Bra att jag blev påmind, ska ordna det snarast!

Kämpa på alla starka mammor!!

Jag har fått Bricanyl, hade det förra graviditeten oxå, efter att jag fått ligga inne ett par ggr och fått bricanylsprutor.

Jag började äta bricanylen igår och idag mår jag inge vidare... Är riktigt skakig!
Minns att det var såna biverkningar förra gången oxå, men inte riktigt så här.

Verkar verkligen annorlunda gällande om man får bricanyl eller inte. Vet inte vilken slutsats man skall dra av det. Jag är lättad om medicinen kan hjälpa mig att slippa de värsta sammandragningarna. Men självklart så känns det sådär att må krasst av den..

Hur går det för er andra??

KRAM Izzen

Pilea: Känner igen det där med att bebis ligger långt ner. Hade så min förra graviditet. Sonen låg ovanligt långt ner väldigt tidigt... Obehaglig känsla!
Har inte känt så ännu denna gång.

Men trots att jag nu börjat med bricanylen så ökar bara mina sammandragningar. Försöker fortfarande leva ganska normalt, fast i ett lugnt tempo, är ju sjukskriven, men ändå.
Men som idag när familjen är hemma och jag vill umgås och vara med dem så blir det lätt att jag tar i för mycket.
Bara några steg i en trappa gav mig SD, så det svartnade för ögonen..
Men trots allt så är min tapp inte särskilt påverkad och det är jag oerhört tacksam över!

Förstår att det måste vara en helt annan stress när man vet att den succesivt blir kortare och minsta aktivitet kan göra att förloppet går fortare!

Imorgon är det en ny vecka, ett litet myrsteg närmare att komma längre i våra graviditeter!

Izzen