Varför är alla pappor så jälva ovuxna och martyrer???
läste precis din tråd TS, och jag tyckte det du skrev om att det var skitsakerna som band dem starkaste banden lät ganska rimligt.
det är väl en ganska vanlig generalisering att pappor hamnar lite bakom i uppfostran och det allmänna vetandet om barnet och allt runtom, men alla pappor blir/är väl inte likadana, det blir ju vad man gör det till, om man från början går in med inställningen "ja, jag kommer ju inte komma lika nära barnet som mamma gör, men jag kan göra mitt bästa i alla fall, det blir säkert bra" ja, då blir det väl kanske så.
Jag tror det bästa är att gå in i föräldraskapet med sina egna värderingar och syner, så kommer det förmodligen gå bra, om man nu inte är åt helvete fel med sina värderingar vill säga:)