• Fiyali

    Gravida typ 1-diabetiker snackar vidare

    Wille 2008 skrev 2010-02-24 16:20:56 följande:
    Hej! Jag är ledsen...nästan på riktigt. Min bebis vill inte komma ut! Var på min tredje (!!!) överburenhetskoll idag och där gjordes hinnsvepning nummer 2 i hopp om att det sätter igång nåt. Öppen ca: 1,5-2 cm mjuk och inte så mycket av tappen kvar, men ändå ÄNDÅ ska bebis ligga kvar och gotta sig. I fredags när jag var på första kollen så tyckte ju den läkaren att jo, ja...men det kommer nog igång under helgen, så vi lämnade ju bort stora tjejen....i fredags!!!! Vet ni hur länge en gravid och hormonstinnt frustrerad gravid kvinna kan vara utan sin underbara 2 åring innan det liksom blir för mycket?! Det vet jag och den gränsen är nådd nu! Buhuuuu vad synd det är om mej ellerhur Fick tid för igångsättning på fredag morgon och det är nåt jag verkligen INTE ser fram emot. Solskenshistorier tas gärna emot...om det nu finns såna med igångsättningar (förutom Fridlysts ) Förlåt att jag också lastar på allt på er flickor, men min semesterfirande mans öron verkar omåttligt fulla vid det här laget.... Kramar till er som orkar lyssna/läsa och förstå
    Mina fastrar har vardera två barn, så det blir fyra igångsättnings förlossningar! Alla fyra har varit lyckade och tagit under 8 timmar! Är man dessutom så pass mogen som du är så går de ju i princip alltid bra, då är det ju bara en liten skjuss på vägen :)
  • Fiyali
    Wille 2008 skrev 2010-02-24 22:00:09 följande:
    God afton fina flickor! Tack för alla peppande ord. Det gör att det känns lite lättare...! Men det verkar som om de flesta här inne har haft det lite kämpigt de senaste dagarna . Vi får ju inte glömma varför vi går igenom det vi gör...vi får ju små (eller stora ) godisbitar som vi , direkt när de är på rätt sida magen, svär är värda varenda bs, extra läkarkoll, tår och SLIT!!! Till er som väntar första det ÄR värt det och tänk vad 40 veckor är kort tid EGENTLIGEN!!! En fis i rymden really...MEN så måste man få klaga och känna att det tar emot och vi är bra! BÄST Fiyali: Jag vet inte vad jag ska säga om din bm...men GUD så skönt att du fått byta och att ni sa ifrån...på skarpen! Hur kan hon FÅ jobba som specare? Otroligt! Och angående din förra förlossning...jag har en liknande bakom mig och är därför inte helt sugen på igångsättning eftersom jag vet vad de ofta leder till...akut ks och däri ligger tyvärr mycket av traumat MEN, men men...om du nu får några veckor till på dig att tänka tankarna och bearbeta den förra fl (vilket jag tror är väldigt nyttigt även om det är jobbigt). Kan du inte tänka dig ett planerat snitt då istället? Alltså vad jag förstått så går det ju mycket lugnare till då och kanske kan narkosläkaren känna sig mindre stressad osv... Hur blir det med dina havandeskaps-symptom? Tog de massa prover idag som du får svar på på fredag eller ordinerad sängläge från idag typ? Inläggning?? Jag tycker du är stark!!! Skickar stora kramar till hela bunten!!
    Jag tror att denna spec morskan fått några klagomål med tanke på hur läkarens blick talade, vilket nästan gjorde att jag kände mig dum , men samtidigt måste ju JAG tänka mig MIG, eller rättare sagt Min man :)
    Jo alltså, här i lund så vill de tydligen inteköra en igångsättning om man redan gjort en som slutat i snitt, däremot så vill ju jag gärna föda! Så därför verkar det fint om man skulle vara redo för en hinnsvepning! Men annars känner jag att kan jag bara få prata med en narkos läkare så att jag vet vad som gick fel, om det är troligt att det händer igen etc, så kommer jag ju klart acceptera ett snitt! Jag vill ju ha ut min flicka på något sätt, och på bästa sätt för hennes skull! Så nästa vecka skulle jag äntligen få träffa narkos läkaren som bm lovat mig i sex veckor, och prata med denna, och det känns ju jätte bra!:)
    Så skönt ditt inlägg kändes, återvände lite positiv energi här i kroppen :)

    Tack tiger!!
    Så skönt att det finns folk här som lyssnar och som man får stöd av :)
  • Fiyali
    Skogsrå skrev 2010-02-25 15:32:53 följande:
    Fiyali, jag känner igen mig rätt mycket i din beskrivning av dina tankar inför den kommande förlossningen. Kräv att få ett stödsamtal omgående tycker jag! Vet att man inte orkar hur mkt som helst med gravidhormoner och allt, men försök orka för det är (nästan) garanterat värt det. Jag kände mig mycket, mycket lugnare efter genomfört Aurorasamtal. Bra att du får träffa narkosläkare i alla fall!
    Tack :) De ringde idag ska jag ska träffa en läkare på onsdag och prata igenom förra förlossning och planera eventuellt hur snittet ska gå till den här gången!

    En annan sak, och ni får gärna hacka på mig för det, men det gör jag så bra själv så det behövs egentligen inte, jag SKREK på min tvååring idag, precis som om det skulle hjälpa eller få henne att förstå bättre!
    Hon fick ett trots ryck och ville ha klubba och det FÅR hon inte på vardagar, jag vet att det enklaste hade varit att ge med mig, klart bättre än alternativet att skrika på henne, men jag får ge mig med så mycket nu, orkar till exempel inte springa ifatt henne längre och sådär, så det känns som om jag verkligen vill "styra" de saker jag kan för att hon inte ska tro att det bara är att köra över mig. Men jag blev så frustrerad, hon vägrade lyssna och bara skrek och slog och tjatade, kastade saker om kring sig, jag ville bara huka mig så jag kunde ta tag i hennes armar och titta henne i ögonen för att lugna henne, men jag kommer inte ner längre, och tillslut så fick hon en fullträff på ett ömt ställe i magen, hon slår ju inte alls hårt(mest viftar med armarna), hon viftar för att hon är arg, inte för att göra illa, men eftersom det "gjorde ont" på mig blev jag rädd för bebisen, och skrek till, hon blev ju livrädd och började gråta för det istället.
    Har legat och myst nu till Mulan tills hon somnade och nu sitter jag här med värsta ångesten. Herregud jag vet ju bara en halv sekund efter att det inte är någon fara med bebisen för att hon viftat till, men hon Vet ju inte det, och jag förstörde henne totalt genom att både skrämma henne genom min röst och hon tror säkert att hon gjorde mig jätte illa, när det egentligen är "träningsvärk" i magen som gör den känslig.
  • Fiyali
    BabyNo2 skrev 2010-02-25 18:17:30 följande:
    Fiyali... en kram till dig som gravid mamma. Det är fan inte lätt att hantera allt... Man FÅR skrika på sitt barn..man får markera.. man MÅSTE markera.. de är såå fulla med känslor o såå pass stora att de fattar NÄR de gör nåt fel... som att slåss, skrika eller INTE ALLS lyssna o kasta saker. DESSVÄRRE är ibland de det enda som fungerar.. att jag eller M HÖJJER rösten. Man känner sig såå dålig som förälder... men.... de testar en!! Idag hade vi oxå lite konflikter..men då satte jag mg i soffan med honom o sade att mamma blev lessen... då klappade han mig på kinden o tuffsade mig lite i håret o sade flera ggr med frågande röst; mamma essen???  sen var de lixom bra... USCHA.. de är såå svårt att göra rätt.. men så länge man inte gör fel såå är de BRA! :o) Kram på er.. o WILLE du har såå rätt.. tack för peppande ord... de är fasen en fis i rymden. Att va gravid ca 38 v, för att sen få villkorslös kärlek i form av en liten/stor gulle!! Verkar ha varit nån svacka nu... men snart kanske istiden byts ut mot vår?? Odååå kommer stämnngen bli såå mkt gladare hära :o) Jag fick ej nå svar på om nån mer hamnade HÖGT efter frulle.. finns de nå knep?? kram kram
    Tar man en rask promenad innan man sätter sig att äta frukost så brukar det hjälpa till att sänka, om man nu orkar ta en rask promenad :)
    Jo det är kanske sant som du säger, men den där ångesten som grabbar tag i en är inget rolig att leka med, särskillt inte när de sover sen och ens irritation är som bortblåst och de ligger där som små oskyldiga änglar :)

    Wille2008: Och DU får lycka till så jätte mycket! Hoppas du får en "härlig" förlossning!!! Gud så spännande! Jag kunde inte sova natten innan min igångsättning, det blir ju sååå verkligt!!!! Hålla alla tummar för att den går fort och smärtfritt och hejjar glatt på!!!
  • Fiyali
    Trollius skrev 2010-02-25 21:02:20 följande:
    Hej . Gravid diabetiker i vecka 30. Har legat jätte bra i blodsockret och nästan inte gått upp nått alls i vikt (rasade 5 kilo från början för att jag mådde illa och har inte tagit ikapp det än) Men nu har jag jätte problem med att hålla nere blodsockret på morgonen, har ökat basaldosen flera gånger, så jag tänkte höra hur ni andra gjort? Känns som om vikten kommer att dra iväg ju mer jag höjer?  Och hur pressat har ni legat? Barnmorskan vill ju gärna att man ska ligga mellan 5 och 7 mest hela tiden? Men hur ser verkligheten ut? Klarar ni det? Jag vet att det inte är farligt med enstaka höga värden, men man får ju mer eller mindre panik då man legat högt flera mornar i rad?! i alla fall jag.
    Jag har gått upp två-tre kg varannan vecka, vilken merit va :) Men sen jag höjde basal dosen, har nästan dubblat morgondosen nu så har jag hållt en stadig viktökning på 200 gram på två veckor istället, och då kan tilläggas att jag inte precis rört mig mer på sistone!
    Jag har legat stadigt runt åtta, men har en jumbo bebis, min läkare sa att eftersom jag ligger så pass bra tror han inte bara att det är sockret som gjort bebisen stor utan även min sambos gener! Men själv har jag ju ångest för det, och nu på sistone har jag svårt för och i väldigt sällsynta fall legat under 9 efter måltiderna.
  • Fiyali

    Och förlåt alla för mitt gnäll de senaste dagarna, skickade killen till macken här för att hämta ut ett paket som jag beställt till bebisen och unnar mig en kopp kaffe, så nu när man sitter här med rosa pluttiplutt stor overall och tre super mjuka minimini pyjamaser inser man ju att man faktiskt inte har så mycket att klaga över med tanke på vad underbart som komma skall :)


    *Lider av kraftiga humörsvängningar, men gillar läget när de är på väg upp*
  • Fiyali
    Smultron8303 skrev 2010-02-25 19:05:12 följande:
    Tjosan. Kikar in med en liten undran och skulle gärna vilja ha lite förslag på vad man kan stoppa i sig och bli mätt. Utan at bls skjuter i taket. Jag är ofta hungrig på dagarna och försöker att inte ge vika. Men som alla vet så går det inte alla gånger. Så ett par tips på godda eller egentligen vad som helst, som man kan äta utan att bls går upp...
    Snor andras tips som jag roffat åt mig de senaste dagarna, AVoCADo om du kan äta det, jag klickar det med en gräddfilstopping och lite räkor. Körde även avocaon i stavmixern, smaksatte med vitlök och en tomat, så blir det som guacemole, känns väldigt lyxigt att äta dressing :)
    Knäckemackor med keso och tomat och gräslök och kalkon ser både lyxigt ut och smakar bra!
    Omeletter i alla dess former skall tydligen vara jätte bra! Jag klarar inte av ägg konsitens nu under graviditeten så jag har inte provat, men kan dock äta pannkakor, men det kan jag säga inte motsvarar omelett sockerpåverkan, stort TYVÄRR.
  • Fiyali
    Trollius skrev 2010-02-25 21:16:28 följande:
    Ja men ska man få panik då bara för att man inte tar sig ner under 9 ? Jag tycker jag pyttsar och pyttsar med insulin för att ta mig ner runt 7 men det biter verkligen inte länge. Men då är det inte jätte ovanligt då att höja basalen ganska drastiskt.
    Den senaste veckan har jag legat upp emot 16 vissa dagar, tagit 6 enheter extra en timme efter maten när man ser att det flugit så rejält och ändå bara gått ner till 12. Ibland kan man bara inte göra något åt det, och jag ÄTER faktiskt inte rent socker i mängder till maten, utan sockret bara jävlas med mig, men läkaren sa till mig igår att han träffar kvinnor som sliter och sliter men inget biter på medans andra kan götta sig få toppar och inget påverkar. Att det är så olika. Men du måste ju ha varit på något UL? Vad ligger bebben på för tillväxtkurva?
  • Fiyali
    Trollius skrev 2010-02-25 22:01:39 följande:
    Men jag kan trösta dig med att jag nu är i vecka 33, och min ligger på 32% över kurvan och beräknas att ligga på 4500 vilket innebär en % avikelse på ca 800 gram så den kan ligga allt mellan 3800 och 5300... Så dina 6,5% riskerar nog inte att hamna på en fem kg klump :)
    Tror jag låg på samma % som du ungefär med stora tjejen och hon vägde 3435 gram och var 51 lång, så en helt normalt stor bebis!
    Det är först när man passerar 25% avvikelse som läkarna börjar reagera också så du vet, allt inom det räknas till det normala :)
  • Fiyali

    Kan också säga att mitt socker svängde BETYDLIGT mer med den första tjejen, men det är precis som om min kropp är mer trött den här gången så därför ger det mer utslag när det väl svänger...

Svar på tråden Gravida typ 1-diabetiker snackar vidare