Kvinnoförakt på pappabarn.se!!

Min väninnas ex är med och han är dömd för misshandel mot henne. Han strider om umgänget med barnen men träffar dem inte trots att han kan.
 
Jag har sett båda sidor - jag har hjälpt en man med råd och juridiska kontakter när hans ex var väldigt hämndlysten och straffade honom genom barnen utan anledning, men jag har sett betydligt fler fall där kvinnomisshandlare med alla medel försöker göra livet till ett helvete för både mammorna och barnen.

Det många inte förstår är att män som slår, hotar och trakasserar sina ex ofta är personlighetsstörda och rättstvister triggar de värsta sidorna hos de här personerna. De får en kick av själva konflikten och uppmärksamheten. Det handlar i de fallen inte om förorättade pappor - de finns självklart - utan sjuka människor som inte bryr sig om barnen.

Det visade sig för några år sedan att pappaorganisationen från England med män som klättrade runt på fasader i superhjältedräkter, om någon minns, hade en bakgrund av misshandel och andra brott mot mammorna.

Jag har själv gått igenom vårdnads och umgängestvist med en våldsam pappa och det är en seglivad myt att mammorna bara har fördelar. Det var en enda lång förnedrande kamp att försöka skydda barnet från pappans utbrott och jävligheter. Det går inte att föreställa sig om man aldrig har råkat ut för en personlighetsstörd person.
Det är i princip omöjligt att dra in umgänget helt och enormt svårt att få vårdnaden. Det vet jag av egen erfarenhet och genom att jag tyvärr har blivit insatt i ämnet genom åren.

Jag tror att många seriösa pappor kämpar och lider i det tysta medan den här typen av organisationer tenderar att dra till sig vissa typer av störda män som njuter av uppmärksamheten.  

NadiaMi,
vad i hela friden grundar du den typen av generaliserande fördomar på?

Har du för det första någon aning om hur svårt det är att få skyddad identitet i Sverige?
Du kan inte ens få skyddad adress hos Skatteverket om du inte kan stryka, genom dokumentation och domar, att ett reellt hot föreligger.

Det finns inte heller några kvinnojourer som kan gömma kvinnor mer än högst tillfälligt utan domstolsbeslut. I det fallet du syftar på dömdes kvinnojourens personal till böter och fängelse. Det är helt omöjligt för jourerna att agera som du påstår utan allvarliga konsekvenser.

Jag har varit hos kvinnojouren flera gånger och sett kvinnor som är fullkomligt blåslagna, sydda i ansiktet och gipsade efter brutal misshandel. Det som gjorde mest ont var att se barnen som lekte bakom mörklagda fönster. Kvinnojourerna har inte ens tillräckliga resurser för att hjälpa alla kvinnor i behov av skyddat boende.

Jag blir så förbannat trött på att den här typen av diskussioner alltid ska utmynna i någon sorts polariserat könskrig. Ungefär 16 kvinnor blir ihjälslagna av sina män PER ÅR. Jag är bara intresserad av att lösa det problemet och det handlar inte om harmlösa pappor utan farliga personlighetsstörda individer som använder barnen som verktyg för att komma åt kvinnorna.

Det du skrev om frivilliga kvinnojourer som har en egen agenda mot män anser jag vara generaliserande och fördomsfullt.

Jag har aldrig i min kontakt med kvinnojouren stött på den typen av manshat. De uttrycker sig verkligen inte på det sättet. Några 'frivilliga' kvinnojourer har jag aldrig hört talas om, även om personalen ofta arbetar ideellt eftersom det inte finns resurser. Jag känner stor beundran inför jourpersonalen som med sitt sakliga lugn blev min räddning mitt i kaoset. 

Det vanliga mönstret hos misshandlade kvinnor är inte heller att hata sina förövare utan att tvärtom känns skuld och tveka länge inför att anmäla. Det är ju ett känt fenomen att många kvinnor går tillbaka sin misshandlare och det är av just den anledningen som man inte längre kan ta tillbaka en anmälan om misshandel.
Att i det läget som jourpersonal börja hetsa mot mannen skulle få direkt motsatt effekt hos den misshandlade kvinnan.  

Det är bland det svåraste jag någonsin har gjort att behöva anmäla mitt eget barns far och jag väntade verkligen in i det sista tills erfarna poliser uppmande mig att göra det av säkerhetsskäl.

Tingsrätten tog ingen hänsyn till min berättelse om misshandeln i vårdnadstvisten eftersom jag aldrig dokumenterade skadorna.
Jag blir nästan full i skratt när folk på allvar tror att en mamma kan gå upp i rätten, dra en historia om pappan och få vårdnad rakt av eller när någon här på FL uppmanar mammor att "begära ensam vårdnad" för att mannen har varit otrogen.

Det fungerar inte så. TR är härdad, de hör så mycket skit från båda håll i tvister, att de inte lyssnar på anklagelser utan bevis. Mitt ex straffade i stället ut sig själv med tiden. Han misshandlade bl.a. nästa kvinna ännu mer brutalt.

Så jag blir alltid skeptisk när en pappa hävdar att han inte får träffa barnen om han har tagit det till rätten. Det är bara i extremfall som umgängesrätten dras in rent juridiskt, t.ex. i fall där pappan dödat mamman inför barnen.
Oftast handlar det om att rätten har beslutat om övervakat umgänge, (det gör de aldrig utan anledning), och att pappan vägrar gå med på det. Alltså blir det inget umgänge alls men inte p.g.a. mamman utan rättens beslut. 

Anonym nr 20, det saknar betydelseför mitt resonemang och du behöver inte vara nedlåtande. 

Jag har aldrig stött på manshatande frivilliga med en egen agenda I kvinnojouren heller. De är utbildade för att möta kvinnor i den här situationen och då fungerar inte att hetsa mot män, av skäl som jag angav ovan. Det är direkt kontraproduktivt.

Om du hade läst det jag skrev så skulle du förstå att jag syftade på all personal vid jourerna, anställda som frivilliga, och hur de hanterar generella mönster hos kvinnorna som kommer till dem.

(Xpressmamman), om ni kan dokumentera hennes agerande så har din man goda chanser att få vårdnaden. Både barnmisshandel och umgängessabotage ses förstås väldigt allvarligt av TR. Jag antar att han tagit det till rätten? 

Hur i hela friden fick du mitt resonemang till att jag hävdar att NadiaMi förespråkar kvinnomisshandel?

Jag ifrågasätter att ni använder plural och skriver om kvinnojourer "runt om i landet" när det finns ETT enda fall där EN enskild kvinnojours personal har dömts till fängelse och böter, vilket i sig påvisar det omöjliga i att gömma kvinnor och barn utan att det får rättsliga påföljder.

Kvinnojourerna arbetar helt enkelt inte så eftersom misshandlade kvinnor oftast ursäktar männen, går tillbaka och inte sällan vägrar anmäla eller delta i utredningar. Det senare är något polisen har stora problem med och försöker hitta olika lösningar på, bland annat genom att införa regeln om att man inte kan ta tillbaka anmälan.
Det faller på sin egen orimlighet att personalen skulle sitta och hetsa mot män i det läget. (Har ni dessutom reflekterat över att de flesta som jobbar på kvinnojourerna har relationer med just män?)

Att det finns rötägg överallt är dagens truism men att påstå att det skulle finnas en utbredd tendens till manshat bland kvinnojourernas personal, även om ni nu skriver att det inte handlar om varenda jour, är inget annat än generaliserande och grundlöst.
  

Till skillnad från dem som vill svartmåla kvinnojourerna i den här tråden så är jag väl insatt i de senares verksamhet. Jag kan ge er sakliga argument, som jag redan har gjort ovan, statistik och forskarreferenser på området, som visar varför manshatande inom kvinnojourerna är en omöjlighet.

Men ni är uppenbarligen inte intresserade av hur man löser problem utan bara att själva få hetsa mot en verksamhet som räddar liv och stöttar kvinnor och barn i extremt svåra situationer.

Sätt er åtminstone in i ämnet kvinnomisshandel innan ni fortsätter att sprida era myter.

Det finns, av trådarna att döma, flera kvinnliga medlemmar på FL som blir misshandlade i sina relationer. Jag hoppas verkligen att ni inte har avskräckt dem från att kontakta kvinnojourens kompetenta utbildade personal.
De kvinnorna kan annars bli nästa ansikte på löpsedeln om de inte söker hjälp nu. (Jag tänker bland andra på mamman som inför sin bebis blev mördad med slaktpistol för inte så länge sedan.)
Det här handlar inte om någon tramsig forumdiskussion utan liv och död.  

Det är nästan komiskt att ni skriver att jag vill missförstå när ni konsekvent förvränger mina inlägg till att passa er egen tes.

Jag har redan konstaterat att det självklart finns rötägg inom alla organisationer. "Truism" betyder att man konstaterar det uppenbara som ni gör i inlägg efter inlägg.

Jag har aldrig skrivit att det omöjligt finns manshatare inom kvinnojourerna utan att det är ett omöjligt förhållningssätt till misshandlade kvinnor av den enkla anledningen att de snarare tenderar att förringa mannens misshandel och gå tillbaka av missriktad kärlek.

Kvinnojourerna kan ge akut skydd åt utsatta kvinnor men de kan INTE gömma barn under längre perioder utan rättsliga konsekvenser för kvinnorna som vårdnadshavare. De riskerar då att anmälas och åtalas för egenmäktigt förfarande med barn.
Jag var tvungen att meddela både polisen och familjerätten var jag och barnet befann mig. Om jag hade förhindrat umgänge mellan barnet och pappan så hade jag kunnat förlora vårdnaden. 

Min poäng är att en misshandlad kvinna inte lyssnar på manshat - det går emot själva fenomenets natur. Om hon gjorde det så skulle vi inte ha problem med tillbakadragna anmälningar och kvinnor som vägrar medverka i utredningar.

Det är av den anledningen som kvinnofridsbrott utreds fortare än andra misshandelsbrott - för att kvinnan inte ska hinna backa (som vanligt). Polisen hade garanterat föredragit att kvinnorna kunde uppbringa lite manshat och därmed underlätta utredningen.
Poliserna fick dra ur mig informationen och övertyga mig om att anmäla. Jag hade aldrig lyssnat på hatisk retorik mot män i det läget. Jag älskade trots allt mitt ex en gång i tiden.
Det är därför kvinnojouren inte KAN köra den taktiken, även om enskilda olämpliga personer skulle vilja det. Det vore helt bortkastat. 

Om ni hade varit insatta i ämnet alternativt hade egna erfarenheter så skulle ni förstå det. Då skulle ni också känna till att kvinnojourerna sedan länge samarbetar med MANSjourerna och det vore onekligen svårt med det påstådda manshatet.

Om ni vill ha en mer ingående granskning av kvinnojourerna så är ni säkert för att de ska finansieras statligt, vilket skulle öka insynen i verksamheten, och inte som idag genom kommunala (varierande) och frivilliga bidrag. Personligen anser jag, som skattebetalande arbetande medborgare, att det är skamligt.

Dr Kungen, exakt min poäng.
Kvinnojourerna har ingen möjlighet att agera som vissa i tråden påstår utan att bryta mot lagen och därmed försätta sig själva och kvinnorna de skyddar i en juridiskt vansklig situation. 

  

Jag kollade för övrigt upp pappabarn.se och hittade inte något explicit kvinnoförakt i de texter jag läste. Har du något konkret exempel TS?
Däremot vet jag att en av personerna i styrelsen har misshandlat och mordhotat mamman till sina barn.