Fler med foglossning/svår foglossning?!

Det räckte med att jag satte igång tensen så fick jag ont och myrkrypningar.. :( men jag försökte stå ut för jag tyckte det hjälpte lite ändå..

Jag tog mig knappt till dagis idag och hem efter hämtningen.. Så jävla ont! Tänkte åka till akuten o be om smärtstillande, men åkte inte dit ändå..
La sonen lite tidigare idag än normalt och hoppas han sover.. Har så ont så det vart soffläge och nu har jag ont av att ligga... minsta rörelse med benen gör skitont.. :(
jaja det är väl bara att stå ut de 25 veckor ca som jag har kvar.... hua det låter hemskt!!! får väl ha kryckorna på min bästa väns sons dop på söndag.. o jag som är fadder o allt... kommer ju inte kunna stå på benen!! rullstol tack! :p *eller nej tack*

Jag ska försöka ta tag i det. Nackdelen är att jag bor på landet och för att träffa en ok läkare måste jag ta mig med bussen 2½ mil till stan, men det ska jag nog lyckas med.
Måste för mina små monsters skull.
Stämmer att jag även har H G. Skitjobbigt. Fast H G:n är rätt så okej just nu. Foglossningen är värre. Denna ständiga jävla värk. Fast jag har bara haft grymt ont idag, innan var det hanterbart liksom, men nu gör det för jävla ont...
Ska aldrig mer va gravid, min kropp verkligen hatar det.
Har t o m varit så illa att jag funderat på abort den här gången, men jag kunde inte göra det. Nu är jag i v. 13 och kommer nog bara gå till v. 37-38 något så runt 25 veckor kvar..
Ja rullstol är mardrömmen!! Där vill jag inte hamna. Har ju klarat mig innan från rullstol så vill inte hamna där.. Men får se hur de går. Bara att ta hand om hushållet är ett gissel...

Tack för länken. Innan idag när jag lyckades somna så låg jag med benen uppe på soffkanten o en kudden vid rumpan och sov, det gick faktiskt rätt ok, men det var inte ok att få upp benen i det läget eller ner dem...
Nu har jag så ont så jag tvivlar på att jag kommer somna...
Fan att smärtan skulle komma så jävla pang bom... :(  det jag haft innan var jobbigt, men inte alls så som nu.
Tur du inte är avis på mig, snarare jag som är avis på folk som har en partner nu... Men annars klarar jag mig bra som ensamstående..  Bara nu det är lite överjävligt...
Tur jag fått stödfamilj till barnen och de ska va där varannan helg med start 26:e februari! :) Det gör att jag får typ 2 dygn till total vila och återhämtning.. sen har jag dagis 7.30-15.30 vilket är jättebra. :)  annars vore jag död!

Tänkte på akupunktur.. Det får ni mig inte till.. Är så jävla nålrädd att det finns inte.
Började gråta när läkaren ringde för 20 min sen o berättade att de måste ta ett blodprov till för att bm missat ta det vid inskrivningen.. :(  Jag klarar inte alls av nålar efter att jag legat inne pga H G:n och haft dropp som suttit fel och massa stick.. Får panik bara jag ser en nål eller hör nålvagnen på sjukhus... :(
och på tisdag ska jag börja med sprutor!! fan det är inte mänskligt detta!!!!!! snälla bebis kan du inte va snäll vid mamma nu.. mamma orkar inte ha ont o må dåligt... *vet att inte bebis är skyldig men hatar min kropp så förbannat att jag inte orkar bråka med den*

schnappi i mage, jag förstår dig precis! Jag är likadan! Hatar nålar och får panik. Så jag har inte provat akupunktur heller. Vill inte ens fundera på det!

Vissa blir bättre de sista veckorna när barnet har fixerat sig. Det hände inte mig förra gången men vem vet det kanske händer denna gång! Hoppas på det iaf!

nä jag vågar inte fundera på det heller!!
bättre på slutet? inte för mig i a f...

jag har oxå svår foglossning....e dock nu i vecka 37...
Hade svår foglossing när jag väntade mitt första barn och emellan de båda graviditeterna så läkte jag aldrig, kände av mina onda fogar hela tiden...
NU så fick jag riktigt ont i v.7 och försökte jobba i några veckor men det gick verklgen inte, hade en massa andra besvär oxå som ischias och sammandragningar, yrsel mm...i vecka 13 gick jag hem och fick vara hemma i 3 veckor men sen ville de att jag skulle jobba halvtid men jag hade så ont(jobbar inom barnomsorgen med 1-3 åringar, 15 småbarn på min avd,varav 10 var nya 1 åringar)...jag jbbade halvtid i 3 veckor sen sa jag stop...e inte meniingen att jag ska grina mig igenom varje dag på jobbet...kunde inte sitta stå eller ligga.....

Sedan desshar jag varit sjukskiven och använt mig av kryckor fö att ta mig fram....

Min son är snart 2½ år och har varit och fortfarnade är i en riktigt trostid vilket gjort allt extra tufft, en sambo som jobbar till 7 på kvällarna....Har haft de sista veckorna hjälp med hämtning å lämning på dagis för jag kommer inte ur sängen längre...kör ej bil längre.....
Jag e så glad att jag har mycket hjälp runt mig  för annars vet jag inte hur detta ska sluta....

detta e det värsta jag varit med om även fast det e nåt fantastiskt man har i magen....men jag tycker synd om min son mest som måste stå ut med detta....ätligen snart över iaf...

glömde skriva att jag har varit hos sjukgymnast, , varit till simhallen å badat varmt, använt tens, akupunktur .....har testat allt som erbjudits och som hopats på att det skulle bli bättre men nej så blev det inte