Bra eller dåligt med adoption?
UPC skrev 2010-02-17 19:59:53 följande:
Anser ni att det är "ETT BRA SÄTT" att få ett barn via adoption?
Inlägg från: Jennie med ie
|
-
Ja annars hade jag inte gjort det. Barns avsaknad av föräldrar kombineras med vuxnas längran av att bli det.
-
Ooops, såg nu att du troligen vände dig till de som ÄR adopterade, av placeringen att döma.
-
Det var en känga till alla som adopterat det...UPC skrev 2010-02-17 20:24:05 följande:Jag tycker väl sisädär.Denna process som sker i själva emotionella delen för de som är adopterade!Den är inte rolig! Om det FANNS möjligheter tycker jag att man inte ska föda barn om man inte kan ta hand om det!Mor, far och barn är en familj!Jag tror kanske inte så många föräldrar tänker på hur barnet som är adopterad tänker och reflekterar när man ser att man ser anorulunda ut än sina föräldrar, och känner sig rotlös!
Numera är det obligatoriskt med särskild föräldrautbildning för de som ska adoptera och själva utredningen är också väldigt annorlunda mot för låt säga 20 år sedan, så att man skulle kunna gå igenom hela processen och få adoptera ett barn utan att tänka på dess känslor och utan att vara medveten om vilka frågor som kan dyka upp och vad som kan vara jobbigt är inte så troligt.
Visst vore det optimala om alla barn fötts av föräldrar som kan och vill ge dem en bra uppväxt. Nu är det tyvärr inte så, det är däför adoption ö h t finns. -
När du skriver att man som adoptivförälder oftast inte tänker på barnets känslor så är det ett känga.UPC skrev 2010-02-17 22:03:58 följande:Det är inte menat som en känga!Men Det finns många som är adopterad som känner att de inte hör hemma någonstans. Sedan detta kan ju komma upp i vuxen ålder. Betala för ett barn?Det kommer inte grattis!Barnet i fråga har ju inget val alls!!
Man betalar inte för ett barn, man betalar för möjligheten att kunna få det. Precis som vid IVF t ex.
Sannolikheten att man i dagens läge går igenom både utbildning och utredning utan att vara medveten om att det kan finnas jobbiga aspekter för barnet och att inga garantier för hur han eller hon kommer att känna i framtiden finns är som sagt väldigt liten.
Nej, barnet har inget val. Tyvärr är det ofrånkomligt, barnet har inget val åt nåt av hållen, vare sig h*n blir kvar på barnhem/fosterhem eller hamnar på gatan eller om h*n får nya föräldrar någon annan stanns. Barnet är beroende av att vi vuxna runtomkring försöker göra det bästa möjliga ur de omständigheter som finns. -
Nej att adoption ö h t finns beror ju på omständigheter som är allt annat än bra. I en drömvärld skulle alla barn födas till föräldrar som kan och vill ta hand om dem tillfredsställande, i en drömvärld hade inget behov av adoption funnits.JellyBean skrev 2010-02-17 23:51:44 följande:Hej!Jag är adopterad och jag tycker absolut inte att det är "bra" med adoption, nödvändigt kanske...men inte "bra".
-
Jag tror inte att jag gjorde "en god gärning" som adopterade. Däremot så tror jag att jag, och min man, gjort nåt som är rätt. Det finns inga garantier för att vår son också ska tycka att vi gjorde det när han blir äldre, men vi gör vad vi kan för att han ska känna sig älskad och respekterad och för att hans ursprung ska ha den betydelse han själv väljer att ge det. Bland annat genom att ända sedan början vara öppna och raka och att svara så tydligt som möjligt på hans frågor om hans första mamma och pappa o s v.