• Äldre 17 Feb 23:02
    304427 visningar
    1147 svar
    1147
    304427

    Saker ingen berättar för dig (om barnafödande)

    Jag är gravid för andra gången och tänker således ganska mycket på min kommande förlossning. Och jag tänker en hel del på förra vändan.

    Det är ju så mycket man egentligen inte har en jävla aning om och jag tänkte lista mina egna överraskningar:

    1. Avslaget: Wft? Det slemmar och blöder och äcklar och STINKER från snipperiet i typ två månader. Man skulle kunna tro att en ökenråtta krypit upp och dött om man ska bedöma den odör som ångade från snippan under denna tid. Rutten död råtta. I dubbel bemärkelse. Sen som en biverkning på det fick man som det så fint kallas "obalans i underlivet". (Tack gud för de där vaginalgeggan man kan köpa på apoteket. Fixade råttan på nolltid.)

    Detta LÄSTE jag om ca 2 veckor (!) innan jag födde. Inte en föraning hade man. Ingen varning. Ingen som berättade. Köpte hem always ultra slim eller va fan de nu heter, förberedde mig liksom lite inför detta mystiska avslag. Överraskning #2. Avslaget är inte som mens. Fick skicka maken på apoteket för att införskaffa de största vuxenblöjor han kunde hitta. Härligt. Vuxenblöja.

    2. Bruten/knäckt svanskota. VA FAN?! Detta kom som en total överraskning. Snacka om att känna sig helt tagen på sängen då jag dan efter vaknade och upptäckte att jag inte kunde sitta utan att vråla. De efterföljande tre och en halv månaderna var lika illa de med. Fick halvligga 24/7. Glöm att kunna gå. Grät av värk på kvällarna. Skulle ha köpt en badring att sitta på om jag vetat, men nej. Inte ett pip om detta.

    3. Värkarna. Jag väntade mig mensvärk x 100 typ. Kramper i MAGEN. I livmodern. Nej. Bajsnödig är ledordet. Det kändes ungefär som att jag var "havande" med en fem kilos bajskorv som tryckte på i röven. Precis så. Ingen magvärk, bara ett rövtryck som hette duga. En timme innan jag skulle börja krysta: Kan jag få lavemang? Läkarn ba: Du, det är lite för sent att tänka på det nu va?

    4. Efterföljande toalettbesök. Att kissa efteråt var det skönaste jag upplevt. Vad jag inte visste då var att man förlorar krystförmågan efter förlossningen. Detta upptäckte jag dagen efter då jag var bajsnödig. Jo. jag var det. Jag erkänner. Jag ville bajsa. Men tji fick jag! Jag satte mig på toan, tänkte att jag skulle "hjälpa till" lite och...... ingenting. Nej. Man kan inte krysta. Jag blev sittandes, Helt chockad. Och nödig. Och inget hände. Det var bara att ge upp och dra på sig brallorna igen. Det tog tre dagar innan korven till slut kom ut av sig själv. Tre ångestfyllda NÖDIGA dagar.
    Confessions of a Neurotic Attentionwhore - ladydahmer.blogg.se/
  • Svar på tråden Saker ingen berättar för dig (om barnafödande)
  • Äldre 18 Feb 03:19
    #61

    Bra där =)

    Mina upptäckter:

    Man kan VISST föda fort fast man är förstagångsföderska. Hade bara värkar tre timmar innan det avr dags att krysta.

    Hade aldrig kunnat tro att det skulle vara en sådan lättnad att krysta. Att krysta ut barnet var INGET mot värkarna.

    Precis som tidigare skrivit, var HELT oförberedd på att det skulle göra ont i röven! Trodde det skulle vara som mensvärk gånger tusen, men var ju i röven det gjorde ont.

    Jag hade fått uppfattningen att ungen skulle glida ut som en liten fisk när huvudet var ute. Icke, det var som en armbågande flock bakpotatisar som knölade sig ut! ajee!

    Jag var (detta är mer korkat än ovanligt) helt oförberedd på att barnet skulle vara varmt (???? nä jag vet inte heller)

    Bebisen luktar skumt. Det visste jag inte innan.

    Jag visste inte heller att man inte kunde hålla igen efteråt! Jag höll på att kissa på mig 9359237 gånger! NOLL muskelvärksamhet därnere. Man sätter sig och så bara rinner det, utan att man kan göra något. Kändes precis som när vattnet gick

    Jag visste INTE att amningen skulle göra så jävla ont!!!! Tur att det går över! Jag visste inte heller att det skulle SPRUTA mjölk från brösten och att de också gjorde jätteont. Aning är skönmålat, tro fan många ger upp tidigt när man bara får en tuttesnuttversion av det. Sen när man vant sig är det ju mysigt, men i början, ajeeeeeeee!!! Håller med parvati. Man gör inget annat än att amma i början.

    Sedan visste jag inte heller att man kunde bli så återställd efteråt. Nu fem månader senare är allt precis som vanligt. Gått ner 22 kilo och ser ut som innan jag blev gravid förutom att tuttarna halkat ner ett litet snäpp. Trodde det skulle vara bajbaj body. Det finns hopp! :)

  • Äldre 18 Feb 03:34
    #62

    Jag hade ingen aning om att man vart helt sjukt hungrig när man ammar! Jag var så noga med att inte äta för två när jag var gravid (gick upp helt normalt för min vikt), men sen hade jag inte hört nåt om hunger och ammning. Jag åt som bara den och ingen sa nåt heller och jag gick upp efter jag hade fått lillen. Så jäkla osmart av mig
    Nu har jag en äcklig degig mage. Med nästa barn kommer jag säkert oxå bli hungrig som bara den när jag ammar, men jag kommer inte leva på kladdkaka kan jag lova..hehe

  • Äldre 18 Feb 06:51
    #63

    Jag hade heller ingen aning om att man skulle blöda så mycket efteråt (vad trodde jag egentligen).

    Jag frågade mamma "tror du man behöver ta med blöjor?" (till barnet tänkte jag)"vaddå till dig menar du, nej det får du där" svarade hon, jag skrattade bort det och trodde att hon skämtade, visst jag fattade att jag skulle behöva en tjock binda men jag hade verkligen inte fattat att jag skulle behöva en vuxenblöja det första dygnet!

    Visste inte heller att det skulle kännas som att jag skulle bajsa på mig (vilket jag säkert gjorde, kände inte för att fråga det efteråt) tänkte liksom väldigt stark mensvärk. I bilen på vägen in så trodde jag att jag hade riktiga värkar och tänkte att det här klarar jag ju lätt (hahaha det var ju mesvärkar jämfört med vad som kom sen)

    Men det värsta var nog amningen, jag hade ingen aning att det skulle vara så svårt! Det tog tre månader med mjölkstockning, svamp i bröstvårtorna, såriga bröstvårtor, ej sugvänliga bröstvårtor, sprayer, amningsnapp och pumpar innan det fungerade bra. Värst av allt var stressen över att vara en liten bebis källa till mat, det är hemskt i början när det inte kommer nån mjölk och bebisen bara gråter :(

  • Headru­sh
    Äldre 18 Feb 07:08
    #64

    Att det är helt normalt att det kan komma koagel från murran stor som en apelsin som man får krysta ut när man sitter på toa *Huvva* Snacka om att jag blev paff! Tänkte "va fan, kommer det en ungen till eller?!"


  • hilah
    Äldre 18 Feb 07:25
    #65

    Som någon annan sa: Jag visste inte att det kunde gå så snabbt med första barnet. Det var chock nummer ett.
    Chock nummer två: Man kan visst få mens direkt efter att avslaget slutat trots tät helamning. Blä.
    Sedan var det mindre trevligt att bli så sjuk när mjölken rann till; hade så hög feber att jag blev helt knasig. Varade dock bara i två dygn.
    Och att det kan ta 9 (!) månader för bristningarna att läka var också mindre kul.

    Trevliga överraskningar:
    Det gick bra att gå på toa efteråt!
    Man blir inte "större" i underlivet!
    Man känner sig som superwoman efter förlossningen
    Värkarna behöver inte göra så ont att man vill dö

  • Äldre 18 Feb 07:35
    #66

    *favoritar*

    matnyttigt såhär 88 dgr till BF {#lang_emotions_frown}{#lang_emotions_throwup}{#lang_emotions_laughing}

  • Äldre 18 Feb 07:41
    #67

    Skrattar gott när jag läser igenom denna tråd! Personligen hade jag inte koll på särskilt mycket av ovanstående...mitt absolut värsta var dock efter ungen kommit ut och moderkakan skulle ut. Den ville inte, så barnmorskan tryckte på magen...värkarbetet var zip-zip-zero i jämförelse. Så inför nästa förlossning kommer jag nog ha mest ågren för moderkakan...=)


    Det jag inte var förberedd på var hur tankeverksamheten lades ner under förlossningen. Jag hade läst på om bedövningar innan och ville absolut inte ha sterila kvaddlar, eftersom jag hört så himla mycket negativt om det. Men när barnmorskan föreslog just sterila kvaddlar tyckte jag att det lät jättebra (???!!!)...det var min man som meddelade att jag inte ville ha det (tack!)...

    Jag hade förväntat mig just det många beskriver; en skitjobbig tid efter förlossningen när man knappt kan sitta och än mindre gå på toaletten. I motsats kände jag mig jätte-fräsch och hade inte allt särskilt ont (kanske pga relativt snabb förlossning?!). Det enda (som jag inte väntat mig) som var väldigt obehagligt var känslan av att få framfall i typ en månad efteråt..."vad fan är det som är på väg ut?!".

    Och brösten; sov i bara trosor första natten hemma och vaknade som ett frågetecken när halva sängen var blöt...jaha; kan det läcka mjölk?? =)

  • FeliXi­a
    Äldre 18 Feb 08:26
    #68

    Hahaaa! Vilken rolig (och bra!) tråd!! Mycket man inte vet, som känns skönt att veta, speciellt det här med stukad svanskota...
    Tackar för den!
    /Carolin


    mamma i juli
  • pingel
    Äldre 18 Feb 08:40
    #69

    Jag var inte inställd på att det skulle vara svårt att gå och sitta i början, trodde väl att man skulle vara lite öm och sådär, men flera dagar efteråt gick jag fortfarande och hasade mig fram och fick vika in ena benet under mig när jag satte mig ner för att avlasta underlivet. Var också väldigt chockad när jag skulle göra knipövningar någon dag efteråt och absolut ingenting hände där nere, det var som om det inte fanns någon kontakt mellan hjärnan och muskulaturen alls. Läskigt, men det gick ju över det med.

    En lite kul grej var också att jag hade VÅLDSAM träningsvärk i mina biceps efter att ha stått på knä och med full kraft hållit mig fast i sänggaveln vid varje värk i övergången till krystskedet. Vet inte varför jag gjorde så men det kändes väldigt bra, minns jag, det kändes som om jag hade kontroll

  • sana70
    Äldre 18 Feb 08:55
    #70

    Jag hörde en massa om förlossningar men ingen ingen har sagt hur ont det gör att amma i början...så mysigt första gången, andra också, men sen. Och blödiga blir bröstvårtor, och såriga, och vilken ångest när det är dags att amma igen. Och så tar det ca en månad att komma in i det. Sedan luktar man svett, känner sig ofresch trotts att man duschar och duschar, och mjölken bara rinner från dina bröst...och mjölkstockning, vilken smärta...det är då man lägger förlossning på hyllan och tycker inte längre att den var så hemsk.

Svar på tråden Saker ingen berättar för dig (om barnafödande)