• LivetMedLova

    WOW! 5-minuters-metoden funkar SÅ BRA!

    Nätterna började bli ett riktigt helvete för oss. Min lilla Lova som nu är 6 månader bökade jättemycket och vaknade 4-8 ggr per natt. Det resulterade i att hon inte var så utvilad och blev mer och mer gnällig om dagarna och sov oroligt då också. Alltid skulle man vara på alerten och bädda om henne igen, eller dra runt henne i vagnen här hemma så att hon somnade om (det var oftast det enda sättet hon somnade på under dagarna), klappa och smeka på henne och ge nappen som åkte ut ständigt!

    Tänkte att nu måste vi göra något åt det här! Jag höll på gå i taket av sömnbrist!

    Lova har alltid varit beroende av att somna med napp och dessutom på sidan! Så att man fått bädda henne så mot en kudde som stöd. Hon hatar att ligga på rygg och så fort hon tappade nappen var det gnäll.
    Jag orkade inte tillslut. Den här sömnbristen gjorde mig galen. Började känna mig deppig och min hy blev dålig.

    Så jag tänkte att jag skulle testa på 5-minuters-metoden i förrgår. Jag var sjukt laddad och tänkte inte ge med mig hur jobbigt det än blev! Hade hört om så många som det funkat så bra för men att de första dagarna och nätterna är riktigt jobbiga. Att det kunde ta upp till 2 veckor innan det var bra. Jag tänkte, nu eller aldrig. Snart kommer den där separatinsfasen också.

    Jag var jäkligt nervös över hur det skulle gå med tanke på att hon inte hade någon napp och att hon låg på rygg.

    Hon låg och tjötade med sig själv i typ 25 minuter. Kom in var 5e minut och sa godnatt m.m, men gick inte nå nära henne. Sedan kom gnället och gråten. Men det tystnade efter en dryg kvart och jag undrade vad som nu hade hänt! Det kändes misstänksamt tyst..

    Men då sov hon!! WOW tänkte jag. Men var osäker, detta kunde ju bara ha varit en engångsförteelse. Hade förväntat mig att hon i värsta fall skulle skrika 2 timmar!

    Hon sov då i 4 timmar i sträck. Under natten vaknade hon en gång och gnällde och grät. Då tog det ca 45 minuter innan hon somnade. Jag och min sambo sa godnatt och sådär varannan gång. Den kvällen och natten var ju ingen fara alls!
    Sedan på dagen efteråt gick det bra också, gnäll i ca en kvart båda gångerna hon sov under dagen.
    Och igårkväll somnade hon utan NÅGRA som helst gnäll!!! Och sov i 7 timmar i sträck innan hon vaknade i ca 10 minuter och bara smågnällde lite lite innan hon somnade om i 5 timmar. Så mycket och länge i sträck har hon inte sovit sedan hon var nyfödd typ!!!
    Det har gått kanon idag också! Hon verkar förstå att när jag lägger henne och säger mina "godnatt-ord" och pussar på henne och går så ska hon sova..
    Man ska nog inte dalta så mkt med dom som man tror..

    Alltså jag är helt lyrisk!!!
    Är det möjligt att det kan gå såhär snabbt och bra? Har någon annan varit med om samma sak?
    Jag hade förväntat mig en riktig helvetes vecka och verkligen laddat för det här!

    Wow. Såhär mkt sömn har jag inte fått på lääänge. Jag mår helt fantastiskt! {#lang_emotions_laughing}

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2010-02-25 15:38
    Skriver det här också, skrev det som ett inlägg tidigare. Att vi gick in några få ggr och gick nära, stoppade om och pussade på och nattade igen då det var som "värst". Vilket var första kvällen och natten, men hon skrek aldrig på ett sådant hjärtskärande sätt. Annars hade jag inte klarat av detta och tagit upp henne.
    Observera att vi ALDRIG ignorerade henne vilket en del får det till här tydligen.

    Skriver ni här för att bara kasta skit på mig kan ni väl försöka hitta någon roligare hobby... Det här har funkat kanon för oss så varför ska vi sluta med det här? Har ALDRIG sett min älskade dotter såhär glad och pigg om dagarna efter detta!!!

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2010-03-02 21:59
    Och för att förtydliga "bökade" så menar jag att hon i princip vaknade till. Inte klarvaken men låg och bökade, vred på sig/ vred på huvudet massor, gnydde/gnällde och främst ville ha nappen. Så var det var 20-30 min dygnet runt!! Så Lova sov typ aldrig ens en hel timme i sträck. När hon var vaken var hon gnällig, lättirriterad, grät, var allmänt nedstämd, inte så nyfiken av sig och inte så nyfiken på att äta, med mera.
    Hon led av sömnbrist!

    För er som tycker att jag är en hemsk morsa som gjorde något åt min dotters sömn, som gör att hon mår superbra nu, kan väl bara knipa ihop och fundera över varför ni känner er så bittra och måste hacka på andra! Det är ytterst märkligt att man vill hugga på någon och ifrågasätta när något gått alldeles superbra...

    En del hävdar att det skulle vara normalt att bete sig såhär dygnet runt för en 6 månaders bebis. Det är det tammefan INTE. Hon kunde aldrig komma till ro, knappt med vår hjälp men definitivt inte utan. Det är en annan sak ifall hon hade vaknat 1-3 ggr per natt, det hade jag klarat av men det här gick för långt. Varken HON eller jag eller min sambo mådde bra av att det var såhär så jag förstår inte varför det inte skulle vara Bra att vi tog tag i det och gjorde något åt det? Vi gjorde något som resulterade i något helt fantastiskt!?

    Min dotter är numera en riktig solstråle heela tiden när hon är vaken! Hon har tagit ett stort språng i utvecklingen sedan hon börjat sova gott om nätterna och även dagarna. Hon har börjat KRYPA, kan SITTA SJÄLV, babblar på som aldrig förr och älskar att äta! Och hon utforskar omgivningen med glatt humör dagarna långa och vill Så mycket. SÅ var hon inte innan!!! Detta har hänt på bara 1,5 vecka!! Det säger mig ganska mycket om att hon mår bra och att det här gjorde henne gott!

    Varför ska man liksom bara bita ihop och låt sig själv gå in i väggen när min dotter Tydligt inte mådde bra av att ha det såhär? Förstår inte hur en del av er resonerar. Lägg ner pekpinnen och att säga åt mig vad jag ska göra och inte göra och vad som är rätt och fel här i världen. Alla bebisar är olika och alla föräldrar är också olika!
    Det här funkar bra för min dotter, min och min sambo och alla mår fantastiskt bra.

  • Svar på tråden WOW! 5-minuters-metoden funkar SÅ BRA!
  • mandelblomma
    AnnaKlara skrev 2010-02-25 10:31:49 följande:
    TS, det som hänt är ju inte att ni lärt ert barn av med en dålig vana, så små barn skaffar sig inte olater på det viset. De har behov, helt enkelt. Sugbehov, närhetsbehov...och det ni lärt er dotter är att det inte är någon idé att försöka få dessa behov tillgodosedda, för ni svarar ändå inte. Så nu har hon gett upp denna ordlösa kommunikation som "gnället" var.Så enkelt är det. Hur hårt det än må låta.
    inte ett skvatt att jag tror att ett litet barn medvetet kan tänka " nä mamma kommer inte jag ger upp och kan lika gärna sova..."
  • vittra
    mandelblomma skrev 2010-02-25 10:52:05 följande:
    inte ett skvatt att jag tror att ett litet barn medvetet kan tänka " nä mamma kommer inte jag ger upp och kan lika gärna sova..."
    Vem har sagt medvetet? I princip ingenting hos så små barn sker medvetet, inte heller detta.
  • snappi81
    AnnaKlara skrev 2010-02-25 10:31:49 följande:
    TS, det som hänt är ju inte att ni lärt ert barn av med en dålig vana, så små barn skaffar sig inte olater på det viset. De har behov, helt enkelt. Sugbehov, närhetsbehov...och det ni lärt er dotter är att det inte är någon idé att försöka få dessa behov tillgodosedda, för ni svarar ändå inte. Så nu har hon gett upp denna ordlösa kommunikation som "gnället" var.Så enkelt är det. Hur hårt det än må låta.
    Skriver under på det...!
    ♥♥♥ Linus 070808 ♥♥♥ Lucas 090707 ♥♥♥
  • mandelblomma
    vittra skrev 2010-02-25 11:01:26 följande:
    Vem har sagt medvetet? I princip ingenting hos så små barn sker medvetet, inte heller detta.
    hur tänker de då när de " ger upp" som ovan beskriver...
    Jag förstår mycket väl att små barn inte tänker medvetet såklart, men jag tror inte heller de kan konsekvenstänka så som man beskriver förloppet heller.
    De barn som metoden fungerar på blir inte apatiska uppgivna bebisar, min personliga erfarnehet är att vi fick piggare killar som inte gnällde på dagtid av trötthet av alla uppvak på nätterna igenom.
  • Plutteli
    mandelblomma skrev 2010-02-25 10:41:41 följande:
    har du någon länk till det eftersom jag nylligen hade förmånen att jobba med en läkare som nischat sig på sömnstörningar på barnkliniken och han ansåg definitivt att många barn kan hjälpas av en fem minuters metod av något slag.
    Någon form av 5mm kanske, men inte 5mm rakt av så som den är tänkt från början. Jag vet att Lars H Johansson skrivit mycket om 5mm och jag har för mig att han även tagit upp i sin blogg om det sömnseminarium som var rätt nyligen med barnläkare där man tog avstånd från 5mm och SHN, men jag vet också att Barnläkarförbundet gjort ett flertal uttalanden kring dessa två metoder och att de tar avstånd från dem! (Dock SHN aningen mer än 5mm) Googla
  • mandelblomma
    Plutteli skrev 2010-02-25 11:05:13 följande:
    Någon form av 5mm kanske, men inte 5mm rakt av så som den är tänkt från början. Jag vet att Lars H Johansson skrivit mycket om 5mm och jag har för mig att han även tagit upp i sin blogg om det sömnseminarium som var rätt nyligen med barnläkare där man tog avstånd från 5mm och SHN, men jag vet också att Barnläkarförbundet gjort ett flertal uttalanden kring dessa två metoder och att de tar avstånd från dem! (Dock SHN aningen mer än 5mm) Googla
    har googlat och hittar inget från barnläkarförbundet att de skulle avråda från 5 min metoden, däremot AW pga av att hon förespråkar magläge...och det är endast det skälet.
    Kanske blandar du ihop dessa?
  • lennartsdotter
    andeta skrev 2010-02-25 03:22:15 följande:
    När  kan man börja med fem min metoden? och hur går det till?
    Det gavs en länk till Eckerbergs hemsida tidigare i tråden (han är alltså mannen bakom metoden). Metoden är främst utformad för barn med konstaterad sömnstörning.
  • vittra
    mandelblomma skrev 2010-02-25 11:04:48 följande:
    hur tänker de då när de " ger upp" som ovan beskriver... Jag förstår mycket väl att små barn inte tänker medvetet såklart, men jag tror inte heller de kan konsekvenstänka så som man beskriver förloppet heller. De barn som metoden fungerar på blir inte apatiska uppgivna bebisar, min personliga erfarnehet är att vi fick piggare killar som inte gnällde på dagtid av trötthet av alla uppvak på nätterna igenom.
    Bara för att era pojkar reagerade på ett sätt betyder det inte att alla gör det.  Samt att de var ju betydligt äldre och hade alltså förvärvat sig betydligt fler kognitiva förmågor än vad en liten 5-6 månaders har! Vid 1 år kan barn veta att mamma finns kvar dagen efter osv. Det kan inte en 5 månaders. Det är en omöjlighet.

    Vissa blir ju tom apatiska, så vad du har fått det ifrån att barn inte blir det vettetusan. Men sedan blir andra tvärtom och blir mycket osäkra, klängiga och otrygga istället, ytterligare andra blir de där undvikande som inte signalerar särskilt tydligt varken det ena eller det andra när de dock känner sig otrygga eller osäkra, eftersom de, just det: har lärt sig att det inte är någon mening, de får större chans till närhet om de inte visar sina osäkra känslor alls, alltså gör de det inte. Små barn är helt klart mycket kapabla till sådana undermedvetna inlärningar.
  • DorisDaisy

    Det kan ju även vara så att läkarkåren arbetar på ett vetenskapligt sätt, och ingen av dessa metoder är väl vetenskapliga. Tror jag. Det kan vara därför som de inte får råda om dem. Det är väl samma med kotknackare odyl. Läkare får inte rekommendera någon sådan när han är i tjänst.

  • mandelblomma
    vittra skrev 2010-02-25 11:12:12 följande:
    Bara för att era pojkar reagerade på ett sätt betyder det inte att alla gör det.  Samt att de var ju betydligt äldre och hade alltså förvärvat sig betydligt fler kognitiva förmågor än vad en liten 5-6 månaders har! Vid 1 år kan barn veta att mamma finns kvar dagen efter osv. Det kan inte en 5 månaders. Det är en omöjlighet. Vissa blir ju tom apatiska, så vad du har fått det ifrån att barn inte blir det vettetusan. Men sedan blir andra tvärtom och blir mycket osäkra, klängiga och otrygga istället, ytterligare andra blir de där undvikande som inte signalerar särskilt tydligt varken det ena eller det andra när de dock känner sig otrygga eller osäkra, eftersom de, just det: har lärt sig att det inte är någon mening, de får större chans till närhet om de inte visar sina osäkra känslor alls, alltså gör de det inte. Små barn är helt klart mycket kapabla till sådana undermedvetna inlärningar.
    på fl hör jag talaom barn som blivit apatiska eller tok klängiga ja..irl har jag inte stött på någon ;)

    Och som jag skrev från början, alla metoder passar inte för alla barn, självklart måste man vara lyhörd och utvärdera det man gör!
Svar på tråden WOW! 5-minuters-metoden funkar SÅ BRA!