Lustgas,lugn och lättandning?

Hur får man ihop lustgas med lättandning?

Hade en bra förlossning, som jag såg fram mot tack vare profylaxkursen, och jag kände mig både väl och tillräckligt förberedd. Väl inne i förlossningsarbetet gällde det dock att tänka om, lättandningen fungerade inte alls och bm och uskan bad mig att andas långsamt och djupt även i de mest smärtsamma värkarna. Det funkade bättre.

Jag använde enbart lustgas som smärtlindring. Jag hade ingen som helst värkvila de sista timmarna utan det var som en enda lång jättevärk som höll på i timmar.

Fick inte alls till det med lustgasen, särskilt inte mot slutet.

Hur ska man göra för att få ett lugn i lättandningen?

Vill tillägga att jag tack vare profylaxkursen blev av med min mycket djupa och svåra förlossningsskräck. Jag var så rädd att jag grät bara vid tanken och ville hellre adoptera. Nu efteråt kan jag nästan inte förstå vad jag var rädd för. Jag sprack nästan så mycket man kan (mycket) men inte ens det bekom mig.

Panikkänslan som infann sig av lättandningen (ut-ut-ut-hets) vill jag lära bort till nästa gång, men hur?