*Snackis 10*
Kunde inte låta bli att skratta lite åt era beskrivningar Stina och Daggis, jag såg som en liten film framför mig inne i huvudet. Livet med barn är verkligen både kaotiskt, intensivt men samtidigt helt underbart. Vissa dagar undrar man vad man gett sig in på och andra dagar flyter allt bara på och man fixar det hur bra som helst. Ibland kan jag undra vad vi gjorde när vi bara hade Emil, jag kommer knappt ihåg det längre. Vi måste ha haft oceaner av överskottstid.
Jag har haft premiär på att lägga alla tre barnen själv, väntade mig kalabalik men det gick hur smidigt som helst. Josefin och Filippa har från att de varit vana vid att bli burna till sömns (pga ont i magarna de första tre månaderna) nu lärt sig att somna själva, det är jätteskönt. Vi körde lite liknande 5 minutersmetoden (såg att någon nämnde den förut, Gravid kanske?) och det har varit våran räddning. Nätterna är avsevärt mycket bättre, man hör att de vaknar till ibland men så får de tag i nappen och somnar om. Nu ska vi bara flytta ut dubbelsängen så att de får eget rum, det ska bli såååå skönt!
Annars har tillvaron ändrat karaktär lite det senaste iom att tjejerna blir mer och mer rörliga. De hasar runt och försöker allt som oftast knycka leksaker av varandra. Josefin är en riktig liten etterkoppa som hela tiden ska ha det som Filippa har, så det slutar ofta med att Josefin drar och sliter i henne tills hon ramlar, tar hennes leksak och sen ligger Filippa och gråter på golvet... Men de har mer och mer glädje av varandra också, de kan sitta länge och skratta åt varandra utan att man själv fattar nåt.
Sen har vi haft både öroninflammation och trolig RS här hemma, så nu längtar jag bara efter vår!!!
Oj långt inlägg.