Bim v.51 2005 - i år blir de 4 år

HAr ju helt missat att den andra har gått ut. Så nu startade jag en ny.

Jag har skickat till Karin, Johanna och Anna. Men vågar inte skicka mer får då blir jag spärrade för spam. Kan ni andra skicka ett par var så alla får chansen

Skriver mer imorgon, nu är det läggning och filmdax

Lägger bara till tråden lite snabbt.

Lägger till!

Börjar tröttna på att vara gravid nu. Förvärkar som kommer och går sen ett par dagar tillbaka och känner mig inte alls på topp. Humöret bli ju lidande och stackars barn som måste stå ut med monstermamman just nu.

Vet ju att allt blir bättre men de här sista veckorna är nått jag gärna hade hoppat över.

Hur är det med er andra. Johanna hur går det för dig?
Och Karin, hur trivs du nu då? Är jätteroligt att läsa bloggen och se alla bilder.

Kramkram

Ulrika: Fy vad jobbigt det låter med förvärkar. Avundas dig absolut inte. Men nu kan det ju inte vara lång tid kvar? Spännande!!!!

Nu bor jag alltså i Malaysia. Det känns fortfarande väldigt ovant med allt men man börjar ändå komma in i någon slags vardag. Det har börjat bli lite svalare så idag har vi varit ute ganska mycket. Stora delar av tomten ligger i skugga på förmiddan och fram till ungefär 15-tiden. Allt känns mycket bättre, både för mig och för barnen, när vi kan vara ute. Helgerna känns bäst eftersom Magnus är ledig och vi kan hitta på lite. Annars så blir det ju mest så att jag och barnen sitter här hemma i huset. Jag saknar Sverige och alla mina kompisa otroligt mycket och ibland så känns allt jätte hemskt. Men jag ska prova på det här fram till sommaren och sen så får vi se om jag väljer att bo kvar här eller om jag och barnen flyttar hem. Det känns som att jag verkligen måste ge det en chans men samtidigt så tänker jag inte stanna kvar i två år om jag vantrivs eller om det inte fungerar för barnen.

Hej alla,

Har precis hittat hit och inser att vi är inte direkt aktiva . Igen Hoppas vi kan komma igång igen (jag också).

Ulrika, har förstått det som att du är på övertid nu, hoppas den lill* behagar att titta ut när som helst!! Lycka till! Ska bli spännande att få reda på vad det blir.

Karin, du verkar ha det tufft iom flytten. De tär ju en enorm omställning så det är ju inte konstigt att det är jobbigt, både att byta land och att bli "hemmafru" samtidigt. Men jag hoppas att du verkligen ger det en chans, det är det svåra om man redan nu planerar för att flytta hem om det inte funkar. Jag tror att det är "lätt" att man väntar på den dan så att man kan få en chans att få avbryta istället för att göra allt för att det ska bli bra i två år. Förstå mig rätt, självklart ska du inte vantrivas i två år, det vore ju fruktansvärt men ge det en ordentlig chans! Oavsett vad så är jag jätteimponerad av dig att du har vågat ta det steget ni ändå har gjort och flytta så långt!! Jag håller tummarna för att du kommer träffa många nya vänner, och även barnen, så att allt kanske känns lite lättare! Kram!

Allt känns så svensson i sitt eget liv när ni har så mycket spännande på gång, här är det jobb, dagis, fixa hemma och nu vab... Ser framemot sommaren och funderar på att ta låååång semester i sommar, 6 v hoppas jag på. Ingenting för er som är lärare men för mig är det jättelångt. Just nu är fokus på att ta in  offerter och få tag i hantverkare till att renovera vår fasad (putsat hus) och byta tak. Kommer bli jättebra  när det är färdigt men det är mycket jobb och pengar innan vi är där.

Nä läggdags för mina snorande ungar! Kramar!

Hej hej!

Grattis Ulrika till pojken! :) Nu får du allt ta och berätta hur det gick och hur allt är nu! Nyfiekn nyfiken :)

Karin - Hur känns det nu när det hunnit gå några veckor? Hoppas det känns lite bättre! Har själv bott några omgångar utomlands (fast då utan barn, vilket ju är en stor skillnad så klar) och vet att det är en omställning som heter duga. Hoppas verkligen att du snart kan komma in i det och hittar lite vänner! Försök hitta någon kurs eller liknande du kan gå på ifall det känns svårt att bara "stöta ihop" med folk och börja prata.

Anna - ja du Svenssonliv har vi här m ed. Jag vet inte riktigt vad jag ska säga förutom jobb, hem, jobb, hem osv. Jo, Cosmo har precis bytt förskola och håller på att skolas in. Han har fått en plats på en Montessoriförskola. Har någon av er erfarenhet av Montessori? Berätta vad ni tycker!

Kram på er alla!

Ulrika: Säger grattis här också och vill gärna höra hur allt gick! Axel är underbart söt. Nästan så att man blir lite sugen själv

Anna: tycker Svensson-liv låter underbart, men jag förstår så klart hur du menar. Skönt med lång semester i år, alltid bra med något att se fram emot.

Frida: Låter som att du har det fullt upp. Spännande att Cosmo ska börja på Montessori. Min erfarenhet är att Montessori är jättebra för rätt sort barn. Är Cosmo ganska självständig och kreativ så kommer det nog att vara otroligt utvecklande för honom.

Här i Malaysia så springer dagarna förbi. Jag har träffat en tjej från Sverige som precis har flyttat hit till ön. Hon är en sådan person som jag direkt fick bra kontakt med och det känns som att vi har känt varandra länge. Hon har också arbetat som lärare så vi har lite mer gemensamt. Sen så har jag gått med i en "hemmafru-klubb" för utländska kvinnor som bor i Penang. Så man träffar en del folk genom den också. Min granne Nicky har blivit lite av en mentor för mig så jag börjar helt klart lära känna lite folk. Sen så har jag lite svårt att bara gå hemma och inte tjäna några egna pengar. Jag och Magnus har gemensam ekonomi så det är inga problem rent ekonomiskt men det känns konstigt att inte jobba och tjäna egna pengar. Jag trodde inte att det skulle bli ett problem men det har det absolut blivit. Hanna trivs jättebra här men vi har tyvärr lite problem med Hugo. Han har blivit nästan rädd för andra barn. Kommer det barn när vi är på lekplatsen eller i poolen så vill han åka hem på en gång. Och igår när vi var på öppna förskolan så ville han åka därifrån direkt eftersom det var ett annat barn där. Det var nästan så att han fick panik för att han blev så stressad. Han vägrar att börja dagis här och vill bara vara hemma med mig och Hanna. Nu har jag iaf hittat ett dagis som har halvdagar och små barngrupper så jag ska ställa honom i kö där. Frågan är bara hur mycket man ska tvinga honom?

Kajsa - vad roligt att du har börjat lära känna lite folk! Och helt underbart att redan ha hittat en som det verkar funka så otroligt bra med! :) Vad gäller det där med att inte tjäna egna pengar... Så var det för mig när vi bodde i Grekland. Jag skaffade mig ganska fort ett litet jobb så jag jobbade en och en halv dag i veckan. Gav inga stora pengar, men det kändes iaf skönt att göra något själv. Sen kommer man faktiskt ganska snabbt in i att få dagarna att gå ändå. Dessutom har du ju Hanna hemma hela dagarna och Hugo än så länge så du får se det som ditt heltidsjobb (som det faktiskt är också!).
Ang. Hugo så kanske han bara behöver mer tid att vänja sig. jag skulle gissa på att det kommer släppa om han bara "utsätts" för att träffa andra barn under rimliga, trygga förhållanden tillsammans med dig medan han står i kö. Då märkar han ju att du är lugn i att han träffar andra barn och vuxna vilket borde smitta av sig.

Cosmo är ganska självständig. På hans gamla förskola beskrev dem honom som ett "positivt ledarbarn". Om han är så kreativ vet jag dock inte... Jag hoppas iaf att han kommer att trivas! Nästa vecka blir det hela veckor för honom om de här sista dagarna går bra.