Viktig info som MVC- och förlossningspersonal brukar hoppa över

Håller helt med dig!!! Det är ju inte klokt om pappor ignoreras, och att de känner sig ifrågasatta om de följer med på MVC. Så får det bara inte vara!! 

Och det är  verkligen olyckligt om inte papporna får vara kvar på BB. Om de dessutom blir undanskuffade av personalen vid skötning av barnet är det ju riktig skandal. Hoppas verkligen att det bara tillhör  olyckliga undantag. 

Men, jag kan faktiskt  tänka mig att det här inte är helt ovanligt, eftersom jag själv har en hel del eftarenhet av kärringar på BB och förlossning som känner sig nertryckta i den hänsynslösa och fullkomligt urlöjliga  hierarkin som råder där, 

Jag anser alltså precis som du  att pappans roll är oerhört viktig, och att något måste göras för att få  fler pappor  att känna sig delaktiga redan under graviditeten. 
Det här borde ni ta upp på informationsmötena och visningarna på förlossningen.  Ju mer support de får på mvc, fl och bvc desto bättre. Inte minst för barnens skull. För alla  önskar sig så klart att  båda ens föräldrar är fullt delaktiga  i ens liv, redan från start..

Har ni sett  den här tråden ?   Sen avnavling inte möjligt i Göteborg?

www.familjeliv.se/Forum-2-13/m51809669.html

Jag tycker också det här är riktigt snurrigt, men så här har jag förstått det: 

Bebisar kan ha k-vitaminbrist när de gått miste om det blod som är kvar i moderkakan och  när de p.g.a. inblandning i amningsrutinerna inte fått i sig allt det viktiga kolostrumet (råmjölken) som kommer de första dagarna.  Och om de då dessutom haft en traumatisk förlossning och förslösts med tång eller sugklocka kan det bli blödningar i hjärnan eftersom det inte finns kougulationsfaktorer i blodet, och k-vitamin hjälper ju till med koaguleringen.
Överdos av k-vitamin har jag aldrig hört att man kan födas med, men injektionen med k-vitamin innehåller en dos som är 20 000 gånger den normala för en nyfödd, alltså en riktigt jäkla rejäl överdos.  Kanske är det rent av är det som orsakar polycytemi, vilket innebär att blodet är trögflytande???

Jag är helt övertygad om att om mamman har ätit en någorlunda  sund kost under graviditeten och om naturen får ha sin gång under förlossningen, inte minst under  efterbördsskedet, och om mamma och barn får sköta amningen som de själva vill utan att någon är där och lägger sig i , så får barnet precis så mycket k-vitamin som är naturligt  för en nyfödd.

Har aldrig hört talas om att några andra däggdjursungar måste få k-vitamin när de föds.

Och så här resonerar man tydligen i Österrike:

Mia 567 skrev  :
 
”Jag bor i Österrike och här far bebisen en oral dos vid födseln och sen en till efter ngr veckor (kan ev. vara ngn mellan ocksa). Varan barnläkare förklarade att  man ger oral dos är för att det finns en stor risk för en överdos av k-vitamin vid injektion men om man ger oralt sa tar inte kroppen upp det (eller skadas av det) om det blir för mkt.
Jag kommer inte ihag varför det var skadligt med överdos vid injektion.”

Och som sagt, på Darlington Memorial Hospital i England , där ALLA barn blir sent avnavlade, även de medtagna, så ges inte k-vitamin alls.

Har just översatt ett viktigt stycke ur en väldigt bra och lättbegriplig text.  Där här är något som faktiskt all förlossningspersonal  borde känna till:

Före födseln är lungorna fyllda med vätska och väldigt lite blod strömmar  genom dem, barnet får syre från modern via moderkakan och navelsträngen. Denna syretillförsel från moderkakan fortsätter efter att barnet föds  tills lungorna fungerar och  förser barnet med syre. Detta sker när de är fyllda med luft och allt blod från höger sida av hjärtat flödar genom dem.
När barnet skriker och har fått rosa färg , klampar (sluter/stänger) navelsträngskärlen  sig  själva. Under denna  intervall mellan födelsen och naturlig klampning  av navelsträngen transfueras  blod  från moderkakan för att skapa blodflöde i  lungorna. Den här naturliga processen skyddar alltså hjärnan genom att ge en kontinuerlig syretillförsel från två källor,  tills den andra källan har börjat fungerar väl.
http://www.whale.to/a/morley1.html#The_Effects_and_the_Injuries_of_Immediate_Cord_Clamping_(ICC)_

Minns inte vad det kan ha varit för ovanlig sjukdom som fanns i 2 olika typer och som kunde motverkas  med k-vit-sprutan. Kanske går att hitta i inläggen där vi tidigare diskuterat ämnet.

Däremot kan jag inte släppa det här med att två brittiska studier kommit fram till att k-vitinjektionen , men inte oral dos, ökar risken för barnleukemi, och att en svensk studie som gjorts genom att granska journaler kommit fram till att det inte stämmer.  Jag undrar fortfarande hur man kan komma fram till det när det inte finns någon kontrollgrupp - i princip ALLA  svenska barn injiceras ju med k-vit när de föds.

Start i inlägg  72  och ett par sidor framåt diskuterar vi k-vit
 www.familjeliv.se/Forum-2-13/m51523086-8.html

 
och på sidan 6 i den här tråden 
 www.familjeliv.se/Forum-2-13/m47483576-6.html
 

Jag lägger in det här igen som  jag översatt  från Dr Mercolas sida om K-vitamin 

http://articles.mercola.com/sites/articles/archive/2010/03/27/high-risks-to-your-baby-from-vitamin-k-shot-they-dont-warn-you-about.aspx    

Det finns tre huvudsakliga riskområden associerade  med dessa injektioner:

1. Förmodligen det mest signifikanta  riskområdet är  att tillfogande av  smärta direkt efter födseln kan orsaka psyko-emotionella skador och trauman på en nyfödd, som är totalt olämpligt och onödigt. Det skapar bara ytterligare känslomässiga sår som de hjälplösa och oskyldiga barnen måste  övervinna för att uppnå hälsa och välbefinnande.
Det är illa nog att de måste övervinna oavsiktliga trauman, men att upprätthålla denna praxis in på 2000-talet är helt enkelt orimligt.

2.Den mängd k-vitamin som injiceras i nyfödda är 20.000 gånger den nödvändiga dosen . Dessutom kan injektionen innehålla konserveringsmedel som kan vara giftiga för ditt barns sårbara unga immunsystemet.

3.En injektion ökar risken för  infektion i en miljö som innehåller några av de farligaste bakterierna, under den tid då ditt barns immunförsvar  fortfarande är omoget.

Och här kommer min översättning av det som Michel Odent skrivit om K-vitamin (finns mycket mer superbra information på den sidan)http://www.waysofthewisewoman.com/dr-michel-odent-notes-obgyn-studies.html
 

Vilka är riskerna/fördelarna med att låta ditt barn få en  K-vitamin- injektion efter födseln?
Idag finns det många skäl att avdramatisera ämnet och samtidigt lugna  både de föräldrar som överväger att avsäga sig  injektionen och de som tänker att tillåta den.
Till de föräldrar som vägrar injektionen kan vi meddela att de inte tar en stor risk, eftersom risken för  att  barn som ammas ska  få en blödningssjukdom  p.g.a.  k-vitamin-brist är ungefär en på  15.000. Det är även troligt att riskerna är ännu lägre om både födseln  och  amningsstarten  varit  ostörd.
Min åsikt är att k-vitaminbrist på spädbarn under amningsperioden  förmodligen  är lika lite naturlig  som viktminskning hos nyfödda (det här var intressant!!!). Efter tusentals år av kulturellt kontrollerande av förlossning och amning  underskattar vi  mängden  "colostral mjölk", och därför även  mängden  av k-vitamin,  som ett människobarn  har programmerats att få i sig  under de första dagarna efter födseln.
En noga genomförd  japansk studie visade att barn som konsumerar 350 ml bröstmjölk under de första tre dagarna efter födseln är skyddade mot K-vitaminbrist.
Låt oss också komma ihåg att k- vitaminbrist är ovanlig bland bebisar som ges modersmjölksersättning (all modersmjölksersättning  är numera k-vitaminberikad) .

Föräldrar som accepterat  injektionen kan känna skuld och oro efteråt när de hör talas  om  de två brittiska studier som tyder på att k-vitamin som  injiceras vid födseln (inte k-vitamin som ges oralt) är en riskfaktor för barncancer. Dessa föräldrar måste lugnas  eftersom de brittiska resultaten inte har bekräftats av andra studier som gjorts , bland annat en gedigen svensk studie som involverar  mer än en miljon barn . Men man kan inte dölja det faktum att den rutinmässiga injektionen  av 1 mg  k-vitamin vid födseln alltid ges i kombination  med 10 mg propylenglykol och 5 mg fenol  , vars effekter är okända. 


Om det stämmer att injektionen ökar risken för cancer så skulle jag gissa att det i så fall är propylenglykol och  fenol som är boven i dramat.

Hej hej MadeleineW och välkommen till tråden!

Det är faktiskt väldigt vanligt när man väntar första barnet att man tror att man inte behöver sätta sig in i något eftersom man liter helt  på att förlossningsvården är genomtänkt från början till slut och att all personal verkligen vet vad de håller på med.  Men efter att man har varit med om en mer eller mindre traumatisk förlossning så bruka rman börja läsa på och ta reda på hur man kan undvika att samma sak upprepas nästa gång. 

Tänkte skriva samma sak som Blgebo,  att man inte kan vara utan smärlindring om man inte fixar smärtan. Och att det är viktigt att förbereda sig i  inför en förlossning utan medcinsk inblandning genom att på olika sätt , bl.a.  andningsövningar och mental träning, öka sin självkänsla och trygghet inför förlossningen.  Ju tryggare man känner sig desto mindre upplever man smärta.
 
Jag rekommenderar dig att förutom att hänga kvar i den här tråden även hänga i  För oss som ska föda i vår/sommar och vill förbereda oss på en förlossning utan medicinsk smärtlindring.www.familjeliv.se/Forum-11-237/m50674901.html

Och när mamman både känner sig trygg och avslappnad och inte tar någon medicinsk smärtlindring eller värkstimulerande dropp desto större chans att barnet föds piggt och välmående.

Jag föreslår att du börjar med att läsa på i inläggen på de första sidorna här i tråden, eftersom jag tror att du kan hitta svar på åtminstone något som du undrar över. Och att du sen kommer med frågor. Och kom ihåg att ingen fråga är dum.

Att inse att man "inte vet någonting om nått" är ett tecken på visdom   Som den  grekiske filosofen Sokrates sa: ”Äkta visdom kommer till oss när vi inser hur lite vi förstår om livet, oss själva, och världen runt oss.”

Nej man blir verkligen inte klok på det här. På flera sidor  om k-vit som jag hittat på engelska står det här, att att utan några undersökningar för att fastställa den optimala dosen av K-vitamin, och utan forskning för att undersöka om ökade koagulationsfaktorer faktiskt kan orsaka olika problem för en nyfödd, gjorde läkarna som rutinpraxis att injicera alla nyfödda med en dos av K-vitamin 20.000 gånger den normala nivån för en nyfödd, och att denna praxis har förblivit i stort sett oförändrad sedan 1944, utan adekvat uppföljd forskning .

Samma sak som med avnavlingen. Det började man ju med en gång i tiden utan att det var evidensbaserat, och trots att det faktiskt har gjorts ett otal studier genom åren som alla visar att det är skadligt så fortsätter man ändå med det. Helt sinnessjukt!!!

Ska bara testa hur det blir när man länkar via den där mojen där uppe till höger.


">4 laughing babies  

Froggel, tack så jättemycket för dina bidrag med viktig information om ny forskning på K-vitamin!!  Ska försöka mig på att översätta, åtmionstone sammanfattningar och slutsatser. Mend et lär nog inte bli lätt, så jag kanske ger upp. Vi får se.

Singletta, välkommen till tråden!   Och tack för du berättade detta intressanta . 

Det där att du blev behandlad med arrogans och irritation  för att du  inte ville att ditt barn skulle få k-vitamin påminner om när jag fick barn 1982, då båda föräldrarna  var tvungna att skriva under papper på att man inte hade gonorré, för att barnet skulle slippa få lapiz i ögonen.  Det här fick man ingen information om på mvc eller förlossningen, utan det råkade jag få veta av en väninna. När jag fick första barnet,  1971, visste jag tyvärr inget om detta. Inte heller om k-vitamin eller avnavling. Men 82 lyckades jag ändå förhala avnavlingen en stund. Jag tog för givet att man slutat med tidig avnavling på alla förlossningskliniker eftersom jag under en vidareurbildning  för barnskötersor inom neonatalvården hade sett Frederick Leboyers film Födas utan våld och även läst hans bok med samma namn, och tog för givet att förlossningspersonal också hade gjort det (men det var tyvärr likadant då som nu, att sån här viktig information inte går ut till fl-presonal) . Den boken hade vi nämligen som kurslitteratur. Så när barnmorskan kom med peangen i högsta hugg blev jag väldigt förvånad. När jag försökte stoppa henne  sa hon att hon var tvungen att klampa eftersom hon hade gett mig en livmodersammandragande spruta (utan att jag  hade märkt det eller ens blivit tillfrågad!!!)  och att det inte var bra om det gick över till barnet. Men tack vare att vi dividerade om det här en stund (tyvärr på bekostnad av bondingen)  lyckades jag ändå förhala klampningen .