Anonym (?????) skrev 2012-05-01 11:16:24 följande:
Hej förlåt om jag stör er tråd men jag har bara en fråga.
Jag blir utredd av soc nu men det kommer antagligen gå bra.
Men jag är ensam med två småbarn och min mamma tycker att jag borde be om en kontaktfamilj åt barnen så jag kanske kan få någon helg att vila ut mig lite då och då. Jag ställer mig rätt tveksam till det här. För det första så känns det ju läskigt att lämna barnen till nån man inte känner och sen är jag rädd att de ska ha andra regler för barnen än jag, för även om inte mitt sätt är det enda rätta så är ju konsekvens viktigt för barn och då blir dte ju jättekonstigt om kontaktfamiljen kör med andra rutiner och regler. För jag är väldigt noga med rutiner över när de ska sova och äta och sånt.. MEn det jag är mest rädd för är nog att familjen ska se ne rpå mig. nu menar jag inte att familjehem och så är taskiga människor, det är ju jättefint att man hjälper barn som har det svårt, men jag är rädd att de ska tänka att jag inte är bra mamma och att det är synd om mina barn, det kanske låter konstigt men jag bara tänker på hur det kommer kännas att lämna barnen till en familj som är "bättre" och som själva aldrig skulle behöva hjälp och som vill ta extra bra hand om mina barn för de tror att de inte har det bra hemma. eller alltså jag vill ju såklart att man ska ta extra bra hand om mina barn såklart och det handlar inte om svartsjuka heller för jag är ju barnens mamma så jag vet att jag är viktigast. Svårt att förklara. Och sen är jag också rädd att om de har den inställningen så kanske det omedvetet smittar avsig på barnen, för jag tror inte någon frisk människa skulle stå och säga till mina barn att de har det dåligt hemma, men barn är ju ändå känsliga individer som märker saker även om man inte säger det. Och hur förklarar jag för dem när de blir äldre (de är 2,5 o 4 månader nu) att jag lämnade bort dem ibland? tänk om de känner sig oönskade? Nu när de är små kanske de inte fattar, men när de blir äldre knakse de börjar tänka på sin uppväxt sm dålig bara för de tänker att den nog var det för de hade kontaktfamilj, äöven om den kanske egentligen inte alls var det. Fattar ni vad jag menar?
Fast jag älskar att umgås med mina barn så jag vet inte om jag vill ha kontaktfamilj ändå, men ja jag vet inte, jag känner mig så förvirrad. Och när min mamma säger så så tänker jag att jag kanske visst behöver det för vem säger åt någon att lämna bort sina barn om man inte ser att personen har det svårt?
Vi är kontaktfamilj sen ca 5 år tillbaka och har haft samma uppdrag sen start (en tjej som nu är 9 år kommer till oss var tredje helg) och vi tänker inte alls på det sätt som du beskriver?!
Snarare tycker jag tvärtom, vad BRA att mamman ansökte om hjälp och stöd innan det gick för långt, vad bra att hon vågade känna efter och insåg att hennes ork inte riktigt räckte till - vilken självinsikt!!
Eftersom just kontaktfamilj är ett frivilligt stöd, så antar jag att du har rätt att säga nej (såvida du inte utreds pga att det anses att barnen "far illa" hos dig?) till denna insats, men var samtidigt lyhörd för att det kan vara positivt för både dig och barnen.
Ang regler, så är konsekvens viktigt för barn, men samtidigt är det viktigt att lära sig att det funkar olika i olika familjer. Så kan det vara på dagis/förskola/skola också. Hos oss har vi tydliga regler och förhållningssätt som passar vårt liv och familj och det får ju denna tjej vi har hos oss följa. Hemma vet jag att hon har det lite "slappare" men hon anpassar sig väldigt bra och vet vad som gäller hos oss.
Jag har svårt att tänka mig att det finns någon familj som vill ha uppdrag åt soc, som "ser ner" påde familjer man stöttar, många ggr har nog både kontaktfamiljer/familjehem själva varit i kontakt med liknande situation och känner att man vill "ge tillbaka" det man själv fått tidigare i livet?
Och så finns det såna som vi - som ALLTID haft ett starkt socialt engagemang och ALLTID kännt ett behov av att finnas till för människor som av olika anledningar inte har det så lätt i livet - vi har STORA hjärtan och ser inte alls ner på de som behöver oss!
