Tid för varandra.

Hej !

Jag är en kvinna på 41 år som är gift och har 5 barn i åldrarna 20,18,15,6 och 3,5 år.Jag är gift med min ungdomskärlek sedan 1990 och vi har varit tillsammans sedan 1985.
Nu att jag skriver och kanske kan få lite råd är att jag känner att vi inte har så mycket tid för vårat samliv.Märker på min make att han lider och visst vill jag också ha lite egen tid och ömhet bara han och jag.Men tillsaken hör att han tycker att man kan ta tillfälle i akt när korta stunder ges.Men jag är inte sådan och har aldrig varit.Jag vill gärna veta att barnen sover och man kan kanske koppla utav och njuta utav varandra utan att man ska bli störda.
Jag är också väldigt trött om kvällarna då det är fullt upp här om dagarna och maken jobbar skift natt,eftermiddag och förmiddag.
Märker som sagt på honom att han är lite lågmäld och jag vet att detta beror på mig och att jag inte kan koppla utav när tillfälle ges som han säger.

Detta har nu gruvat i mitt huvud ett tag och funderar på om jag måste släppa på mig och ge den tid då tillfälle ges även om jag inte känner mig bekväm med det eller vad ska jag göra.
Jag sa till honom en dag att jag mår inte bra utav detta heller utan vill ha fler stunder för oss själva i lugn och ro och då sa han att det säger du bara.

Snälla vad ska jag göra? Det handlar ju inte om att jag inte har några känslor för honom längre för det har jag men han tror nog inte det även om jag sakt flera gånger att det handlar inte om att jag inte älskar honom längre utan jag vill bara kunna koppla utav och njuta utav varandra i lugn och ro.Som sagt inte känna att någon utav barnen kan komma när som helst.

Några goda råd kanske kan hjälpa mig lite på vägen.Maken blir så tyst och små grinig faktiskt....Jobbigt....Kanske att jag är konstig..? som inte ändrar på mig?

Mvh en som vill men i lugn och ro...och få lite förståelse för det..Känner inte att jag har det..

Lillian 40