Fortsättningstråd för oss som hade BF runt jul 2009. Del 2.

Hej!

Ville bara uppdatera lite snabbt...

Den 2/2 föddes vår lille kille, 4100 g tung och 51 cm lång. Värkarna startade lite försiktigt på morgonen när jag satte fram frukost till mig och Jack, så det vara bara att ringa hem sambon från jobbet (han hade nästan precis kommit dit) ner med Jack till dagis och vidare till BB. Dit kom vi ca 09.00 och kl 12 mitt på dagen så kom han, 3 timmar tog det!      

Han hade navelsträngen virad runt hals, axlar och mage så han var rättså medtagen när han föddes och andades inte direkt, men kom igång efter några sekunder så det var aldrig någon direkt fara, men min sambo tog väldigt illa vid sig då det såg rättså otäckt ut. Själv fattade jag ingenting då jag var hög som hus där jag låg  

Men nu är vi hemma allesammans och vi mår sååå bra!

Hoppas ni andra också gör det. Ser med spänning fram emot alla bebisar som ska ploppa ut snart!

Kram på er!        

Grattis Bel till er lille kille! Så underbart det måste vara att han kommit ut. Lät ju som en jättebra förlossning, förutom att han skrämdes lite med andningen då... Är väldigt avis på dig faktiskt som är hemma o gosar med bebis nu. Hoppas ni får sova nåt så när. Hur har storebror reagerat? Det är väldigt spännande tycker jag att få se hur vår blivande storebror ska reagera. 

Här har det inte kommit nån bebis än.... SUCK! Har gått 3 dagar över idag, men det känns som en månad! Varje minut är asdryg. Jag tänker typ varenda gång jag äter nåt att detta kanske är det sista innan vi ska åka till bb. Varje gång jag känner starka sammandragningar (o det är ofta) så tror jag att värkarbetet ska komma ihåg vilken minut som helst, men nej då. Bebis vill inte komma ut än. Har tom. haft flera timmars regelbundna sammandragningar några gånger, men aldrig nåt som vill växa sig starkare. Åh, jag blir galen. Man kan ju liksom inte tänka på annat än att det borde komma igång. Försöker fördriva dagarna. Är ute o promenerar (o är väldigt tacksam att jag äntligen inte har så ont o fogarna så jag kan det) men jag är ändå mestadels deppig nu. Många hör ju av sig o undrar om bebis oxå, känns som en del börjar bli besvikna på att jag liksom inte lyckas prestera en förlossning... men det är nog graviditetshormonerna som pratar. De flesta bryr sig nog bara o är nyfikna... 

Ska sluta nu innan jag skriver en novell... Hör av mig när bebis kommit ut. 

Stort grattis till killen Bel, jag är också lite nyfiken på hur storebror har reagerat?! Det är något jag funderar på hur det ska bli... W är ju van att få ALL uppmärksamhet!! =)

Vi och lilla hjärtat: Stort lycka till, håller tummarna för att det ska sätta igång snart!!! =D

Grattis Bel!

Vi och lilla hjärtat: En sak är säker med ALLA graviditeter..
Barnen kommer ut :)
Och alla dessa frågor!
Spelar ingen roll hur mkt man säger att man hör av sig när barnet kommit så nog 17 måste det frågas hejvilt?!
Håller tummarna för att du inte ska behöva vänta så länge till..

Här provar vi med ÄL-stickor för att se hur min kropp fungerar (Gick från oregelbunden mens före Cindy, till regelbunden efter) Min kropp verkar dock inte vilja bli gravid på egen hand.
På 2 år har jag haft minipiller i ca 6 månader (3 mån/gång) men det vill sig inte..
Är det så att vi behöver hjälp igen, så väntar jag nog ett tag till.
Men blir det spontant så gråter jag inte ;) 

Igår kom då till sist vår bebis ut! De satte igång mig när jag var på v 42+0. Hade de anat hur stor han var skulle de satt igång tidigare... 5250g o 57cm lång... Är rätt imponerad av mig själv som tryckte ut honom så bra ;)
Tog inte så lång tid heller. 3 timmar från att de tog hinnorna ungefär, så det var gött att efter en så lång graviditet få en snabb förlossning. 

Jonatan ska han heta, vi tyckte det passar med storebror Matteo. 
Ska bli så kul när Matteo kommer till BB i eftermiddag och får träffa lillebror och vara med när han ska åka hem. Är jätte förväntansfull! Och superlycklig över att ha denna guldklimp utanför magen istället för innanför. Är mycket tveksam till om jag nånsin orkar med fler graviditeter, men sådana beslut lämnas till framtiden.. ;) Är ju helt underbart med bebismys!!! :) 
 

Här kommer bild på Guldklimpen också! 

Stort grattis vi o lilla hjärtat! Vilken goding!!!!

Grattis till Bel och Vi och lilla hjärtat

Vilka matchvikter!! njut av era små guldklimpar! kram

Grattis till era små killar! Vill också snosa bebis nu... Men får vänta nästan 14 veckor till. 

Stort grattis Vi och lilla hjärtat! Vilken underbar liten kille!

Här hemma har vi äntligen landat efter mycket om och men. Åkte nämligen på bröstinflammation (f*n vad ont det gjorde) och 40 graders feber  andra veckan efter förlossningen och fick knapra antibiotika, vilket resulterade i att amningen blev konstig och att den lilla inte fick tillräckligt med mat utan gick ner i vikt. Så nu kör vi flaska istället och lillkillen har ökat i vikt igen

Storebror tar det mesta med ro och är inte speciellt svartsjuk. Problemet är väl att eftersom Jack är så liten så förstår han inte alltid att han ska ta det lite försiktigt runt lillebror, dessutom så är han i något slags stadie då allt ska kastas och slängas hejvilt, så man får verkligen ha ögonen på helspänn och inte lämna dom två själva en sekund. Men förutom det så vill gärna Jack vara med när man byter blöja och han vill gärna pussa lillebror och stoppa nappen i munnen     
Jag trodde verkligen att det skulle bli kaos här hemma, men det går verkligen jättebra även med sovandet på nätterna (som är bland det viktigaste). Visst är det jobbigt att vara tvåbarnsmor, men herregud samtidigt så är det ju så vansinnigt mysigt och man är ju så löjligt stolt över de här små gossarna som man har klämt fram!

Tänk...för några år sedan visste man inte ens om man någonsin skulle få några barn och nu är dom här, friska och helt underbara!