Zvartaliljan skrev 2011-03-05 13:08:30 följande:
Jag vet hur det känns...började ju nytt jobb i januari och det var provanställning...på en månad var jag hemma 5 dagar (F var hemma säkert 7-8 skoldagar utöver det) för dessa sjuka barn. Så det var en av anledningarna till att jag inte fick någon vidare anställning...(forutom att hon var helt psycho och jag faktiskt inte ville jobba kvar där).
Det värsta var ändå när hon sa "du kommer ALDRIG få ett jobb så mycket som du vabbar".
o då tyckte jag att jag vabbat lite med bara 5 dagar på en månad. De orden tog ganska hårt

Men skojar du eller?? Vad är det för ett jävla pucko!!
Jag har ju iofs arbetat sedan 2005 på samma ställe så jag är väl rätt trygg i min anställning kan man väl påstå. Men det känns ändå så pissigt när man måste vabba hela tiden. I januari och februari så vet jag inte hur många gånger vi vabbade. Sen så var jag sjuk själv på det :) Men då jag inte känner att jag har ett superskoj jobb just nu så brukar jag bara tänka som så att va fan säg upp mig då, gör det, ge mig en bra deal när jag drar isf :)
Men har man en arbetsgivare som är så trång i skallen att den börjar klaga på vab, speciellt om man är en familj som kan dela på vabben så alla hjälper till. En sån arbetsgivare kan fan ta sig därbak! Sån vill man inte jobba för iaf utan piss på dem!
Ojoj då blev jag upprörd här igen då

Dessa hormoner säger jag bara...