• Äldre 19 Apr 12:09
    5090 visningar
    35 svar
    35
    5090

    Blir så arg och besviken!

    Jag och min sambo har en dotter. Vi har disskuterat fram och tillbaka och kommit framtill att vi inte ska ha mer än ett barn dels för att min kropp tog oerhört mycket stryk under förra graviditeten/förlossningen och dels p.g.a. min psykiska ohälsa men även av många andra orsaker som ekonomi och tid. Dottern är nu 3 år, jag är 26 och sambon 28.

    Det jag blir så irriterad över är allas tjat! "När kommer nästa barn då?" "Är det inte snart dags för en till unge" "När ska Idun fått småsyskon då?" osv. osv.
    Jag blir så arg och ledsen så jag bara vill skrika rakt ut!
    Tycker det är så fruktansvärt respektlöst! När jag sen svarar och säger att nädå här blir det inga fler barn så har människorna mage att svara "Jodå det blir det nog så småning om" "Säger du nu ja" "Klart Idun ska ha småsyskon"
    GAAAH varför kan inte folk fatta att ett NEJ är ett NEJ!
    Sen ska de såklar ha reda på VARFÖR vi inte ska skaffa mer barn.
    Jag själv tycker allt kring den förra graviditeten och förlossningen är ganska jobbigt att prata om så jag slingrar mig bara lite och byter samtalsämne. Men varje gång detta kommer upp på tal så mår jag så otroligt dåligt!
    Många tycks tro att man är en sämre förälder bara för att man bara vill ha ett barn.

    Fick senast igår höra att jag var överbeskyddande och att "stackars" Idun levde i en glasbubbla här med oss! (sagt av en nära kompis till mig som har två barn)
    Hon som alla andra i min närhet som har fler barn kan liksom inte få in i sin skalle att vi bara ska ha ett barn.
    Det är tydligen synd om barn som växer upp utan syskon...

    Alltså dethär har börjat gå så långt så jag har börjat säga upp bekantskapen med folk som nedverderar mig för att jag inte vill ha fler barn!
    Jag tycker inte det är någon förlust men det börjar bli riktigt jobbigt och kompiskretsen tunnas ut mer och mer, p.g.a. att alla jag känner som har barn har två barn och tydligen vet allt mycket bättre än jag. Däremot så har jag inga problem med folk som har 3-4 eller kanske 5-6 barn för då verkar de på något sätt passerat "duktighets gränsen"

    Är det någon mer än jag som upplevt sig nervärderad och nästan mobbad för att man bara har ett barn?
    Vad ska man säga/göra för att få folk att sluta tjata?
    Jag blir ju så ledsen när de beteer sig som dom gör men tydligen är det mig det är fel på och inte dom, de har rätt att tala om för mig hur jag ska uppfostra, att jag ska ha fler barn osv. osv. men vad har jag?


    ♥IDUN♥
    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2010-04-19 12:10
    Vill tillägga att detta inte gäller ALLA!
    Men ibland så blir jag bara så irriterad på respektlösa människor!
  • Svar på tråden Blir så arg och besviken!
  • Äldre 20 Apr 23:09
    #1

    Jag kan bara hålla med. Senast igår höll jag på att bli tokig på en gubbe på jobbet som satt och tjatade om hur synd det var om ensambarn och hur egocentriska de alltid blir.

    Han vet inget om mig och min familj och han kan ju inte veta att vi valt att bara ha ett barn. Vi kunde lika gärna varit helt knäckta av ivf:ande och syskonlängtan... Vad är det med folk som inte tänker innan de öppnar munnen?

  • Eisa
    Äldre 20 Apr 23:14
    #2

    Jajamensan jag känner igen mig, och det faktum att jag är ensamstående med honom ger ännu fler gliringar. Hur ska han NÅNSIN bli normal när han får sååå mycket uppmärksamhet?

    Jag har hört så himla mycket dumt så jag vet inte var jag ska börja.

    Tycker du gör rätt i att säga upp bekantskapen (om prata med dem inte hjälper) med de som bara är nedvärderande och snor din energi.

    Kom bara ihåg att inte inta försvarsställning. Var stolt över era val och fundera istället vad som gör att andra dömer er, de kan ju inte vara särskilt nöjda med sina val om de måste nedvärdera andras?

  • Neta80
    Äldre 21 Apr 07:37
    #3

    Även fast jag själv vill ha två barn blir jag skitirriterad på folk som klankar ner på enbarnaföräldrar. Det är väl upp till var och en hur man vill göra, skulle man bli en bättre förälder om man skaffar ett barn till fast man egentligen inte vill? Barn är en gåva men gåvan blir inte mindre för att man väljer att ha en.

  • petsod
    Äldre 23 Apr 14:46
    #4

    Konstigt nog har jag sällan stött på dessa frågor/synpunkter från omgivningen. Vi har alltid varit väldigt öppna med att vi bara vill ha ett barn och folk märker nog att det är något vi står för så de brukar inte våga yttra sig.

  • Äldre 23 Apr 15:01
    #5

    Kan trösta dig med att man får kommentarer åt andra hållet också trots bara två barn.
    "Jaha, ni satsar på ett helt fotbollslag? Oj, här gick det minsann undan! Nu blir det väl inga fler va, nån måtta får det ju vara!" Osv osv....


  • BullCi­cci
    Äldre 27 Apr 17:46
    #6

    Känner med dig helt och hållet! Jag väntar nu mitt första barn och både jag och sambon tycker att det räcker med ett, men innan man ens har hunnit föda sitt första barn så undrar folk när nr.2 kommer och klart att barnet ska ha syskon, osv osv.....
    Så jäkla tröttsamt att höra när man bara vill ha ett barn! Stå på dig!

    Förresten så vill jag bara säga att du har valt ett otroligt vackert namn på ditt barn :) Vi funderar faktiskt också på Idun :)

  • Äldre 27 Apr 17:53
    #7

    Det där med att ensambarn inte har det lika bra är bara skitsnack. Jag har en syster och självklart har vi haft det alldeles underbart och jag skulle aldrig byta bort det.
    Min man var ensambarn tills han var 19 år och han är en underbar människa som inte har problem att dela med sig/förstå andra osv.. som många kan använda som argument till varför man inte ska ha endast ett barn.

    Säg att om ni ska ha så kommer det dröja många år.. vad som händer sen behöver ingen lägga sig i men då har ni iaf sagt att ni ska ha barn och folk kan inte tjata på er om det...
    Sen, om de tjatar på er att skaffa ett snart så säg att ni inte vill nu bara. Säg att det är väl upp till er om det ska bli ett till barn nu eller ej..

    Förlåt, vet inte om detta hjälpte dig något. Blir bara så arg på det där också... vet inte vad jag ska säga förutom Lycka till!!!!!

  • Äldre 6 May 08:35
    #8

    Min sambo är ensambarn, världens finaste och icke egoista person. 2 av mina bästa vänner är ensambarn och dom är jättefina personer och inte alls egocentriska.
    Det dom alla säjer är att dom saknat nån att leka med när dom växte upp. Och den ena säjer att hon tycker det var och är lite jobbigt att står i centrum för föräldrarnas uppmärksamhet hela tiden.

  • Äldre 6 May 10:45
    #9

    Jag är oxå ensambarn och jag har aldrig lidit. Jag har snarare fått väldigt mycket stöttning i allt jag gjort. Min Mamma har aldrig missat en tävling jag varit med på med hästarna och hon har alltid kunnat ställa upp för mig.
    Men tydligen tycker mina "vänner" att jag blivit extremt bortskämd och nu är de rädda att Idun "ska gå samma väg"

    Den enda nackdelen jag kan komma på med att vara ensambarn är att jag har väldigt lätt för att bli utnyttjad... Jag är så van vid att mina föräldrar och övrig släkt alltid hjälper till om jag behöver hjälp och självklart hjälper jag dom om de behöver hjälp.
    Tyvärr är det många av mina "kompisar" som utnyttjar mig p.g.a. att jag är väldigt hjälpsam. Det hade kanske varit annorlunda om jag fått dela mina föräldrar och släkt med ett syskon...
    Men men det får jag aldrig veta.


    ♥IDUN♥
  • Äldre 6 May 12:28
    #10

    Och alla kan inte få barn så lätt, har jättesvårt att få barn pga endometrios, tvåmissfall och förlorade två liter blod när jag fick vår dotter, men folk tror det är en rammall i Sverige att alla skall ha två barn, jag vill men kanske det inte kan bli så, jag är inte purpurung heller. Man kanske inte alltid väljer detta med hur många barn man skall ha och man skall vara tacksam att man kan få barn överhuvudtaget.

Svar på tråden Blir så arg och besviken!