BohusM skrev 2011-01-07 01:03:51 följande:
Jag har väntat på OP i snart 2 år, väntat och längtat, men nu när det bara är 3 dagar kvar, då är det klart man blir rädd. Man vore ju dum om man inte har respekt för en operation.
Men med min övervikt och dom riskerna det innebär så förstår jag ju ändå att något måste göras, att jad dessutom är reumatiker och har artros i höfterna gör ju inte det lättare med ett BMI på 43,3 (vid invägning) i dag 39,2...
Med detta i åtanke så resonerar jag som så här...
Jag utsätter mig för risker varje dag, bara genom att inte göra något åt min vikt, jag utsätter mig för risker när jag sätter mig i bilen och åker och handlar, det samma gäller när jag flyger. Min tanke är då, en operation kan väl liknas med en resa Gbg - Stlm tor, och det är jag beredd att ta, alltså är jag beredd att GE LIVET EN CHANS.
Bonusen som kommer med att man orkar mera blir att kunna leka fullt ut med mina barnbarn, kunna hoppa, springa sparka boll och ORKA mer än 2 minuter....
Så tänker i alla fall jag, hoppas mina funderingar kan hjälpa..
Kram
Jag hade världens ångest igår kväll, var helt gråtfärdig och kunde inte sova. Idag känns det bättre, men dina ord var verkligen vad jag behövde just nu :)