Inlägg från: kurilill |Visa alla inlägg
  • kurilill

    Stora tråden om Gastric bypass (GBP)

    MrsQ skrev 2011-01-04 19:19:33 följande:
    Jag räknar innan flytet !!! Det är ju då resan börjar
    Hur snabbt går man ner efter operationen då på ett ungefär? Vet ju att det är olika, men det måste ju finnas ett medel :) Jag vet att jag går ner 7-8kg på 2 veckors VLC-diet (har gjort det 148ggr tidigare, hehe) så hur mycket kan jag förvänta mig, eller hoppas på att gå ner nästkommande två veckor efter op? Jag fyller nämligen år 1½ månad efter min operation så det vore ju kul om man har gått ner så det syns iaf tills dess =) Har redan nu börjat kapa kolhydrater för att få bort sötsuget och det börjar faktiskt minska, samt gå ut pch gå ett par timmar om dagen. Är nog bra att försöka börja redan nu!
  • kurilill
    Mli79 skrev 2011-01-04 20:00:31 följande:
    Fy vad mitt kvällsmatsug är tillbaka. Det höll sig borta länge, men nu är det tillbaka. Jag äter regelbundet och bra mat, men ändå är jag som konstant hungrig. Mättnadskänslan när jag äter håller i sig typ 45 minuter, sen är det dags att kolla i skåpen igen. Om jag känner efter så är jag nog egentligen inte särskilt hungrig utan bara sugen på något. Skitjobbigt! Det var ju såhär jag gjorde för att gå upp alla kilon, vill inte göra om det.  Jag löser det hitills med att dricka massor med vatten och te och att fylla på med lite frukt och grönsaker mellan de "riktiga" målen. Jag ska kämpa med att äta min mat långsammare och se om det hjälper. Snart så blörjar skolan igen och den normala vardagen och då hoppas jag att jag kan komma in i bra rutiner igen.
    Hur länge sen opererade du dig?
  • kurilill
    Mli79 skrev 2011-01-04 21:05:13 följande:
    7 månader sedan
    Går du fortfarande ner i vikt? Är så himla rädd att det här ska bli ännu ett misslyckande - rasa i vikt och sen gå upp igen. Är du sugen, men kan inte äta lika mycket som förr eller skulle du kunna äta lika mycket nu igen om du ville?
  • kurilill
    erajka skrev 2011-01-05 10:33:29 följande:
    Jag går fortfrande ner i vikt och det är 13 månader sedan jag opade mig, jag äter ganska normalstora portioner.  Vissa dagar är jag supersugen på ALLT. Men kan inte äta för mkt, det stoppar på något vis..
    Skönt att höra! Jag är så rädd för att gå upp igen, det ligger i bakhuvdet efter alla misslyckade dieter. Har ju tidigare gått ner 43kg och har gått upp 35 av dom, så jag vill inte upprepa det misstaget. Var så jädrans glad, aktiv, snygg och livet lekte när jag hade gått ner så jag skulle nog gå under om historien upprepar sig. Har förstått att man självklart måste ändra sitt ätbeteende, men det känns skönt att operationen hjälper till! 
  • kurilill
    Mli79 skrev 2011-01-05 12:20:19 följande:
     Jag har stått still i vikt/gått ned väldigt lite under typ två månader. Har hitills tappat 37 kg på 7 månader (inkl platån) så jag är inte orolig för platån. Men jag är ju rädd att det ska spåra ur och att jag ska äta upp mig igen. Jag vet dock om att mitt ätbeteende är i botten ångestdämpande, och nu när jag inte har sysselsatt hjärnan med någon skola den senaste månaden så blir det svårare att stå emot maten. Jag känner att jag måste vara noga med att äta långsamt och känna efter när jag inte behöver äta mer. Det tragiska i det hela är att min karaktär  är så svag så att jag måste gå ut och slänga maten direkt när jag känner mättnad, annars äter jag upp resterna ändå trots att det verkligen tar emot i magen. Dessa dåliga dagar blir det så tydligt att en magOP inte ändrar ens tankar och beroende.
    Det är det där jag går och tänker mycket på just nu. Jag har ett sjukt ätbeteende. Det har pendlat mellan att svälta mig själv till att överäta och spy, nu överäter jag utan att spy. När jag spyr blir jag sådär matt och får en känsla av tillfredställelse, nu måste jag äta tills jag känner mig sprickfärdig för att komma dit. Det känns som att jag måste ta tag i det beteendet, annars kommer jag ju gå upp igen..
  • kurilill
    Mli79 skrev 2011-01-05 12:42:20 följande:
    Jag vet precis vad du menar. Jag har en jättebra kognitiv samtalsterapeut som har hjälpt mig supermycket, utan henne så hade denna operationen gått åt skogen. Hon har gett mig självinsikt och redskap för att hantera mina dåliga sidor. Om du inte redan har tagit kontakt med någon inom psykiatrin/psykolog/terapeut så rekommenderar jag det, det kommer att underlätta massor i det framtida arbetet.
    Ja, jag tänkte ta kontakt med någon som gärna har bra insikt i just ätstörningar. Det här ska bli sista gången jag går ner, tänker för första gången ta all hjälp jag kan få utifrån för att hålla vikten!
  • kurilill
    Salsajenny, jag pratade med kirurgen idag och han sa att vissa har något som kallas fettlever och om man har det minskar man fettet runt levern med en snabb viktnedgång. Antar att kroppen först och främst tar fettet kring organen när den tvingas förbränna fett snabbt på det viset..
  • kurilill
    salsajenny skrev 2011-01-05 18:45:20 följande:
    okej, då var det som jag hoppades då alltså. =) 4 veckors strikt flyt kan jag nog stå ut med om jag vet att jag får börja äta en måltid om dagen sen fram till open. =)

    (min morbror har gjort en gbp och mamma dillade igår nåt om att han sagt att man skulle förstöra flytet om man åt riskakor med smak, istället för naturella riskakor när man absolut bara måste ha nåt att tugga på. det skulle tydligen ha nåt med magsyrorna att göra då, att kryddorna skulle sabba" den effekten....? Det är inget ni hört om alltså?) "
    Riskakor måste väl vara ett himla dåligt alternativ, är det inte jättemycket kolhydrater i dom? Jag har kört VLC-dieter mååånga gånger och gått ner en hel del varje gång och om man absolut måste fuska ska man äta protein som inte bryter ketosen. Det är mest för ens egna skull, man blir ruskigt hungrig och hjärnan börjar skrika¨'maaat, maaat' och risken att man fortsätter stoppa i sig mat är då stor..

    Det bästa är tonfisk, kyckling, keso, omelett eller annat kött och lite sallad om du nu får äta mat, kanske bäst att rådfråga sjukhuset först?
  • kurilill
    Elwi skrev 2011-01-05 22:47:27 följande:
    Hej alla!

    Det var ett tag sen jag skrev, har nog inte varit inne sen precis efter OP.

    Jag opades på Ersta den 20e oktober 2010 och har gått ner 17 kg från 102-84 på dessa månader.
    Helt otroligt roligt! Jag känner mig inte "fet" längre, överviktig - ja- men inte FET!
    Jag kommer i massvis med kläder, byxor och kjolar i st. 42 .... innan hade jag 46-48

    Än så länge funkar det jättebra att äta och dricka.
    Har inte dumpat än , vad jag vet.... håller mig borta från socker och fet. Det mår jag illa av.
    Äter ca 2 dl / måltid.

    Just ni lever jag på all positiv feedback jag från  alla i min närhet.
    Ser fram emot en sommar jag slipper stå i vassen och skämmas.

    Gott nytt på er alla, ni har varit ett oerhört stöd i min resa fram till operationen.

    Kram!!! 
    Grattis! Vad hade du för bmi innan? Räknar du med flytet i de kilona? Och 102-84 blir btw 18kg ;)
  • kurilill
    BohusM skrev 2011-01-07 01:03:51 följande:
    Jag har väntat på OP i snart 2 år, väntat och längtat, men nu när det bara är 3 dagar kvar, då är det klart man blir rädd. Man vore ju dum om man inte har respekt för en operation.
    Men med min övervikt och dom riskerna det innebär så förstår jag ju ändå att något måste göras, att jad dessutom är reumatiker och har artros i höfterna gör ju inte det lättare med ett BMI på 43,3 (vid invägning) i dag 39,2...

    Med detta i åtanke så resonerar jag som så här...

    Jag utsätter mig för risker varje dag, bara genom att inte göra något åt min vikt, jag utsätter mig för risker när jag sätter mig i bilen och åker och handlar, det samma gäller när jag flyger. Min tanke är då, en operation kan väl liknas med en resa Gbg - Stlm tor, och det är jag beredd att ta, alltså är jag beredd att GE LIVET EN CHANS.
    Bonusen som kommer med att man orkar mera blir att kunna leka fullt ut med mina barnbarn, kunna hoppa, springa sparka boll och ORKA mer än 2 minuter....

    Så tänker i alla fall jag, hoppas mina funderingar kan hjälpa..

    Kram
    Jag hade världens ångest igår kväll, var helt gråtfärdig och kunde inte sova. Idag känns det bättre, men dina ord var verkligen vad jag behövde just nu :)
Svar på tråden Stora tråden om Gastric bypass (GBP)