BF November,2010 DEL 2

Jag har försökt prata med honom men han svara bara på tilltal, knappt det. Han säger bara att han inte har nåt att prata om. Jag får panik av sånt här!!! mår jättedåligt!! och inget kan jag lugna mig med, kan inte ta en promenad själv för jag har ju alltid barnen, kan inte ta en cigg för bebis i magen (bra iofs, men det är mkt lugnande, slutade röka för 5,5 år sedan, bara "då och då" rökare sen mellan barnen). Jag vet inte vad jag ska ta vägen!? får sånna panik och gråtattacker, tänker bara, varför är jag här? flytta istället! Tänk om jag skadar barnen i magen pga att jag är så ledsen och mår så dåligt! att det kommer tidigare!?
Försökte prata med honom igår kväll igen, men han vägrade prata, sov på soffan. Dag nr 6 nu.........

*Kram till dig* vet hur det känns att bli kallad typ så.... för jävligt är det!
det finns många män som inte är mogna, inte värda en familj, som beter sig som små barn, vi två verkar ha råkat ut för två av dem.
Hoppas ni löser det så att du och barnen får må bra! och att han lämnar er ifred!

Ibland är min sambo, hur bra som helst, kan gå månader då vi har det kanon ihop, har skoj, eller bara "är"..... men sen så kommer nåt gräl och han tjurar ihop!! men detta på 6 dagars tystnad är rekordet.

"passar det inte så är det bara att flytta" säger han. sen vet jag ju inte om han menar det fullt ut, om jag skulle göra det, om han skulle bry sig eller inte. men han säger väl så för att han vet att jag inte skulle flytta.

Ja det är så sant så!! lever man i en relation utan barn är allt mkt lättare, då är det bara att sticka, ingen annan att ta hänsyn till...... barnen osv

Sen tror jag att hans tjurighet beror mkt på att jag inte vågar ha sex just nu, jag vill inte ha det i och med att läkaren sa att vi inte skulle ha det "inom det närmaste". var 3 veckor sen vi var där inne på förl. nu. Jag vill vänta till efter vecka 30 innan jag provar samlag igen, är så rädd att bebis ska komma tidigare!!
men han sägar att det INTE beror på det. men det tror jag inte på!

Jag vet ju inte om det är pga sexet han är sur, men jag tror att mkt är pga det, för ibland när vi inte har haft det på ett tag och sen att jag "ställer upp" så blir han på mkt bättre humör!
men när jag sägar att "du är ju sur bara för att jag inte vill ha sex" så säger han att så är absolut inte fallet!! han säger att jag aldrig vill och att han inte heller vill nu.
Han e så tramsig och omogen!!!
Barnen pratar han med och är som vanligt mot dem (än så länge iaf)

Ja visst skulle jag kunna åka till mamma i några dagar, hon bor ju bara en mil bort, men jag tror inte att jag skulle må bättre av att vara där, där är det hundar o min bror med och härj hit och dit med allt möjligt. mamma och min bror mår inte heller bra eftersom pappa är död, var ett år sen nu i dagarna. Detta påverkar såklart mitt "mående" oxå, jag tänkter mkt på pappa och att det var ett år sen nu allt det hemska hände!!
det blir för mkt för mig!
jag vill bara vara för mig själv, önskar att jag haft pengar till ett hotellrum över helgen, bara få vara för mig själv, helt själv!! äta gott, se på film, surfar runt, shoppa loss helt själv! men det går ju inte.........
men det finns alltid nån som har det värre! jag har trots allt 2 fina barn och ett i magen och det gör mit lycklig 

Förlåt om jag bara babblar om mina problem men det är så skönt att skriva av sig och få ert stöd, ni är så snälla

Hoppas ni andra får en fin dag men mkt skratt och sol

Jag önskar inget annat nu än att gubben här ska be om förlåtelse och behandla mig med respekt!
Nu ska jag ut och gå med barnen!!!

Tack för att ni lyssnar! tack för fina o kloka ord!! Ni berättar så mkt vettigt!

Samtidigt som jag vet att jag inte ska låtas behandlas hur som helst så vill jag inte förlora min familj, vill ha mina barn nära och alltid, varje dag. Det är inte lätt att veta vad som är bäst att göra.
Hade jag haft en karl som kunde prata och diskutera så hade det varit lättare, men nu kan han ju inte det utan är bara tyst och går.
Han kanske ändrar sig och växer upp! men då kanske det redan är försent....

Helen- håller tummarna för att du får ny dagisplats! blir ju kanoners isf :) visst skulle ni flytta till där vid sjukhuset? höghusen där eller?

Jag önskar att jag hade varit som du skriver att du är!! bara dra, inte vara hemma när han kommer hem osv...... men jag vågar inte det, är rädd att det ska bli ännu värre då!! samtidigt vet jag att min karl antaligen inte skulle bry sig! han skulle bara va som vanligt, gå och lägga sig och sen va det inte mer med det.... han tänker väl "de kommer när det kommer.........."
Igår kväll tog jag barnen och åkte till havet, var iväg i 1 1/2 timme men han brydde sig inte om det, ringde inte och undrade var vi var eller nåt alls.... han var inte hemma när vi åkte så han visste inte var vi var osv..... när vi kom hem satt han i soffan och sorterade papper, sa ingenting och frågade inget.

Sen tänker jag så här: om jag tar barnen och åker iväg till nån några dagar så kan han ju göra samma sak, för att jäklas, och det vill jag inte vara med om!!! inte för att jag vet om det skulle bli så,,,, men det gör mig rädd iaf.
Fan jag är en liten feg en!

Oki! får kolla inte det när vi är i storstan ;.-)