Att bo i invandrartät förort.

Kan inte svara riktigt... Jag har bott i invandrartät förort i flera år, men dsmåbarn. Trvides bra, kände mig trygg, hade kompisar från olika hörn av världen. Att vi sedan flyttade beror på att vi inte fick tag på en större lägenhet i samma område.

Jag håller med. Olika jargoner funkar  i olika sammanhang.

Södertälje räknas väl ändå inte som en förort? Det är väl en egen stad?

Som sagt, jag har bott flera år i en invadrartät förort och jobbat med människor i en annan, i en av sveriges mes stegregerade städer. Jag har aldrig mått dåligt över det, aldrig kännt mig otrygg på något sätt.

Tja jag är ju uppvuxen i Norrtälje med 7 mil skog mellan "byn" och Sthlm, men de finns ju de (stockholmare?) som ser det som en förort också. Dock inte särskilt invandrartät. Dock tyckte jag inte skillnaden var så stor när jag flyttade till ett, som min svärmor sa, "ghetto" i min nuvarande hemstad. Lite fler språk och fler variationer på hudfärger, men annars...näe.

Inte direkt rätt ord att använda, nej.
Jupp, det vet jag. Norrtälje är litet och lajvarna få.

Det område jag bodde i när jag pluggade var ökänt redan när det byggdes på tidigt 60-tal. Då bodde i princip bara svenskar där, fast med ganska låg socio-ekonomsik status kanske. .. Man pratade om våld, knark, brottslighet, misär. Långt senare började man plötsligt skylla områdets status på invandrarna som "tagit över" och förstört.  Det var dock mest utomstående som var rädda och tyckte en massa. Jag och mina trevliga grannar, varav den en bott där sedan -67  var rörande överens om att det rent utsagt var ett trevligt område...

Tänkte bara påpeka att det inte är samma sak att vara rädd för något, t ex röra sig i ett visst bostadsområde, som att det verkligen är farligt att vistas där. Visst, ser man bilar brinna på parkeringen, hör folk bråka titt som tätt och hittar kanyler i sandlådan så har man kanske anledning att oroa sig. Men sen finns det folk som är rädda utan grund, t exen äldre släkting till mig som inte törs prata med en "neger" som hon säger. De är ju farliga, enligt henne. Samma sak med att bo i ett invandrartätt område. Det kan vara hur lungt och fint som helst, men vissa är ändå rädda att gå ut och känner sig osäkra, bara grundat på fördomar om invandrare...

Nästa vecka ska jag på bröllop borgeligt, i en park) mellan min syster och hennes sambo (sambo, hur svenskt är inte det?) sedan 8 år. Han är syrian, född i Turkiet men har bott här sedan han var 4 månader. Han har ett "svenskt" namn, pratar perfekt stockholmssvenska, hejar på Djurgården, är bl a systemtekniker med lång universitetsutbildning, känns svenskare än mina egna bröder i sina maner och vanor. Han känner sig dessutom väldigt svenskt, apropå Sverigedemokraternas defintion på vem som är svensk.... Men likförbannat ser han ut som en "turk" och har haft det skit-tufft på många områden, bl a på arbetsmarknaden, och har fått jobb långt under sin kompetensnivå. Han kommer alltid på intervju när han söker jobb (och jag lovar, han kan tala för sin sak), men sen skräms många av hans utseende, dvs ursprung... Så det spelar ingen roll hur svensk han är och hur svensk han känner sig, andra ser honom främst som invandrare.

Många av de områden, särskilt miljonprogramsområden, har ju alltid varit problemområden sedan de byggdes. Oavsett mängden invandrare. Och ju sämre rykte ett område får, ju färre vill flytta dit, utom de som inte har något val. Eller kommer utifrån och inte har någon koll på rykten.

Detta motbevisas ju friskt bl a i den här tråden.