Min tjej är gravid och blivit ett monster!!!!

Jag är gravid vecka 13 och känner inte än att hormonerna spökar med psyket, men jag kan relatera med hur jag brukade ha det under ägglossning, då var det väldigt instabilt. Känslig för allt, lättirriterad och nära till gråt hela tiden. Detta lör man sig inse ganska snabbt efter många års erfarenhet och man vet att man har en tendens att bli lite mer dömande de dagarna, därför anser jag att man som kvinna kan och borde kämpa mer för att tygla sina känslostormar, speciellt när man VET hur man blir och att partnern kan ta illa upp. Det sista jag vill är att han ska se mig som en jobbig flickvän, vare sig man har ägglossning eller är gravid. Jag brukade kämpa hårt för att svälja olika paranoida känslor som uppkom under ägglossning, det är inte lätt, men det är nåt som man gör för att man prioriterar sin partners välmående väldigt mycket. Övar man kommer det bli lättare. Sårande ord är sårande ord vare sig omständigheter anser jag. Jag ser förhållanden som en gammaldags våg, där allt bra samlas i ena änden och det dåliga i den andra, och vid riktigt hårda tider tror jag att den sidan som väger mest kommer att ha avgörande betydelse för hur man klarar sig igenom problemen. 

Det ÄR svårt att tackla hormonförändrigar, det vet jag väldigt väl, och man kommer att gråta många dagar och nätter pga känslor och tankar man har kring liv och sin partner, men vad vi ska tänka på är att vår "fas" är bara tillfällig, så kontrollera den så gott det går så att det inte sätter djupare spår i relationen på sikt.