Ni bittra kvinnor...

Om det drabbar barnen så spelar det igentligen ingen roll om han lämnat henne. Man får lägga sina känslor åt sidan. Visst får man lov att vara bitter en tid, men inte så barnen ser. Och nån gång MÅSTE man ge sig och hitta ut och gå vidare igen. Precis som det krävs av oss bonusmammor att vi får lägga våra känslor mot exet åt sidan. Hon finns och kommer alltid finnas så länge man har valt en man med barn, heter det ju.... :)

Här var det min sambo som blev lämnad av mina bonusbarns mor, men hon verkar ändå lite bitter. Den hon lämnade honom för stack när hon blev "ledig" och skaffade en annan tjej, yngre och utan barn.

Då började barnen må dåligt och slutade bo vv här och istället vh. OCh en massa annat. Vi har det ändå ganska bra med dom, MEN hon har dom i ett hjärngrepp när hon vill. Dom går inte emot henne nånsin. Vi får inte fira några jular eller midsommar helger med dom En av 4 påskar osv osv.

Vi gör inget större väsen utan barnen vet att dom är älskade och välkomna när dom vill , men då dom är här är ju mamma ensam så vi har dom aldrig lite extra mer än två veckor på sommaren och några dagar vid jul Andra lov och helger är dom med henne, så hon slipper fira ensam....

Barn är noga med att vara hos den som ger dom mest dåligt samvete..... Vi har ju varandra och deras lillasyster. Tack och lov. (En till liten är under planerin s småningom) :)

Fy, så tråkigt "håller med".

Jag har en lösning åt er när det gäller möten. Be skolan (läraren) att skicka all information till er med post. Dom har skyldighet att göra det om ni ber om det. Bara att tala om att ni inte delges informationen annars.

Vill barnen verkligen bo med henne? Dom kan ju välja!
Lycka till!

Hlet rätt. Jag vet att det finns två sidor på varje historia. Man håller inte med om allt.
Min sambo och mamman till hans två första barn kommer bra överrens, men visst felar det ibland. Gör det ju mellan oss med. Så det är mellan föräldrar, vänner, föräldrar och barn, arbetskamrater m.m. m.m.

Det är ingen idé att försöka leta fel utan låt var och en tycka som den vill och kom bara överens att vi tycker olika... Självklart kan det bli kompliserat i en blandfamilj, men det blir det i kärnfamiljer också.

Jag lever mitt liv ibland med, ibland utan bonusbarnen. Dom finns dock i mina tankar varje dag... JA, VARJE dag. Saknar dom alltid när dom är med sin mamma och njuter när dom är hemma.

Så det bästa jag kan göra är att ta hand om dom när dom är hemma ihop med deras pappa. Sen får biomamman sköta sina veckor och pappan när det behövs. Ställer givetvis upp om hon vill ha min hjälp också. Vilket händer ibland.