Ofinaste/dummaste kommentaren du fått för att du flaskmatar

Det är väl inte helt otroligt då många barn med autism inte tycker om ögonkontakt eller närhet. Jag tänker att det vore väl inte konstigt om sådana saker finns med redan när de föds.
Jag (och mina 6 syskon) är förövrigt BARA flaskmatade då min mamma gjorde en bröstförminskning 1959 när hon var 18. Den enda av oss som har en autismspektrastörning är min lillebror som är fosterbarn, men det beror nog mer på det faktum att hans biologiska mamma och större delen av hennes släkt har samma störning än på flarran.

Jag blir helt mörkrädd när jag läser här. Jag har _aldrig_ fått några elaka kommentarer för att jag inte ammat. Jag försökte verkligen första tiden, ammade en gång i timmen med en unge som direkt efter 40 minuters amning letade efter bröstet igen. Såriga bröstvårtor och enormt trött. Senare träffade jag både BVC-sköterskan och sköterskan på sjukhuset som sa till mig att om han inte är mätt och nöjd efter en halvtimme, ska jag komplettera med ersättning, och de var verkligen jättestöttande och snälla.
Så det gjorde vi. Mjölken sinade naturligtvis, så vi gick över till flaska helt efter ett par veckor. 

De som ens har frågat varför jag inte ammat, svarade jag att "jag har misslyckade mjölkmaskiner", och pekar åt brösten till, sen var det liksom inte mer med det. Jag hade förmodligen klippt till de som kommit med sådana hemska, ondsinta anmärkningar som en del av er verkar ha fått.  

Jag blev medlem här bara för att jag läste vad alla ni som inte ammar får stå ut med! Blir helt vansinnig över denna amningshysteri!

Två barn har jag fött upp, båda på tillägg, det fungerade aldrig med amning. Mitt första barn fick jag för snart 30 år sedan o då var det så att var det för svårt att amma p g a olika orsaker, ja då blev det flaskmatning.

Dottern mår bra, hon är en frisk o stark kvinna nu, har aldrig haft några allergier eller svårare sjukdomar.

För 14 år sen fick jag min son, o blev helt chockad över inställningen till flaskmatning o tillägg!
Trodde jag skulle bli lynchad en gång när jag var tvungen att mata min son på BVC. Sköterskan satte mig i ett rum där ingen skulle se mig, för det första, o för det andra gick det förbi en mamma som fnyste o spottade ur sig att hennes barn minsann aldrig fått flaska! Jag fattade ingenting!

Min son mår också bra, han är en frisk, ung man nu!

Önskar jag kunde överföra den trygghet jag känner över mina val att skippa amningen för att den nästan tog kål på oss, till er alla!

Det är ju så att allting förändras hela tiden, ena året ska det vara si o nästa ska det vara så!
Men om man ser sig omkring så går det faktiskt runt en massa människor här på jorden, en del ha fått flaska en del har ammats, men du ser inte det på dom!

Du Lattemorsa, det var ena vidriga släktingar du har! Riktigt elakt var det, med tanke på vad du gått igenom! Hoppas du kan sätta dig över det!

Kram från mig!

När man inte ammar eller tänker amma i framtiden kan det vara bra att förbereda sig på reaktioner man kan få så man kan ge svar på tal. 
Karljävlar... 

Jag var ju så totalt ovetande om detta med amningshysterin så jag tänkte inte på det! Sköterskan var nära pensionsåldern så hon hade varit med om alla "trender" o sa inte varför. Jag tyckte ju bara det var skönt att komma undan o mata i lugn o ro.

Men när jag satt där så gick den här två-barnsmamman förbi i jakten på ett av sina barn, o hon fick se mig.
Sköterskan sa då till henne att: Det var ett tag sen dina var så små. Och då säger hon: Ja, men mina har aldrig fått flaska, hon såg sååå föraktfull ut, o jag begrep ingenting...

Hade det hänt idag skulle jag frågat vad det hade med saken att göra, men då blev jag så paff.

Det som stör mig mest är att ingen av dessa amningsfanatiker vet VARFÖR man inte ammar!  Det kan ju finnas giltiga skäl o som jag skrev förut, barnen växer upp o blir friska o dugliga människor vare sig dom ammats eller flaskmatats!

Så stå på er o låt ingen trycka ner er, lycka till!

Ja, men alla tycker inte det...

Vad menar du? Klart dom får, men många tar illa vid sig när dom blir kritiserade för att dom flaskmatar, är det inte det den här tråden handlar om?

Du är som en terrier, släpper inte taget Sluta muttra!

Finns det inget som heter giltigt skäl, plötsligt???

Inom familjen har jag inte fått några knasiga kommentarer för det är snarare regel än undantag att ha för lite mjölk i min släkt. Det visste jag dock inte om när jag fick första barnet o mådde dåligt av att amningen gick åt pipsvängen. Jag önskar att nån hade sagt nåt...

Däremot har jag råkat ut för en o annan tant som pekat o gestikulerat om att jag minsann borde amma. Generellt när folk lägger sig i räcker det med en liten skräckhistoria så blir dom tysta. Men det är illa att man ska behöva försvara sig för att man ger flaska!!

Nu är mitt fjärde barn snart tre månader och märkligt nog funkar amningen den här gången.

Jag har inte fått någon direkt kommentar, men blickar säger mer än ord ibland. Speciellt när folk frågar om jag ammar, då säger jag "nej." & då tittar dom på mig som att "jaahaaaaa...... ska du inte berätta varför?" Nej, det ska jag inte behöva göra.

det är ju VI som måste stå på oss. om vi hela tiden förklarar oss så blir det ju onormalt att ge flaska. vi måste tycka det är hur naturligt som helst och visa alla det :D övervinna amningshysterin! inte ursäkta oss! inte behöva förklara :)

Det är så tråkigt att man ska behöva försvara sej bara för att man väljer att inte amma   Jag ammade nr 1, dom 3 sista har jag flaskmatat, av olika anledningar. Folk bör faktiskt skita i viket oxå Kommentarer har jag väl inte fått några direkt, men blickar säger ibland mer än ord.

Bra sagt av dej

Visst är det kul när folk tar saker och ting för givet.

Själv har jag fått frågan på olika tillställningar som middagar om jag inte hellre vill ha fanta eller cola(!) i stället för vin. Dels så tar dom för givet att man ammar och dels så lever dom kvar i villfarelsen att alkohol är fysiologiskt skadligt för barnet vid amning. Ja, vad ska man säga?

hej

jag ville så gärna amma mina tvillingar när de kom (effter planerat snitt pga sätesläge) och försökte på uppvaket efter snittet. Min dotter hade svårt att få tag och min son kämpade också. Det känndes som om alla barnmorskorna drog och tog i en för att det skulle gå tillslut så fick jag pumpa och koppmata men det slutade med att min dotters blodsocker gick ner så mycket en natt att jag fick ge ersättning också.  Tack och lov så kom min barnmorska Ken från snittmotagningen upp sista kvällen och jobbade och han sa att nu så ska ni få åka hem och ta flaskan till hjälp och ersättning så kommer amningen komma igång senare. Så sista dagen så sa jag ifrån till den barnmorskan som jobbade att nu är det bra, jag vill inte mera nu.  Så jag har ammat, pumpat och gett ersättning och barnen mår toppen och jag också : )

Det finns så många konstiga ideér att man måste föda vaginalt, man måste amma osv för att det ska vara "på riktigt", skitsnack huvudsaken är att barnen och föräldrarna mår bra.

kram jeanette