• idibidi

    Vill inte lägga mina pengar på kläder till hans barn...

    LÄste bara första och sista sidan av kommentarer.
    Men jag reagerade på en sak...

    Du skrev att ni hade gemensam ekonomi, då går ju hans pengar åt mer på ert gemensamma barn än de andra flickorna, speciellt om du handlar till ditt barn varje vecka?

    Du skrev ju att du tycker det är kul att handla, men endast till din dotter va?
    Dina styvbarn kanske behöver en kvinnlig förebild som bryr sig, istället höjer du din egen dotter till skyarna. Om mannen din inte bryr sig, för let's be honest, män bryr sig inte om kläder, och mamman inte kan ta hand om sitt spelberoende, så vore det väl bara en god akt till barnen?

    Och om du gått med på gemensam ekonomi bör du ju förstå att din sambo borde lägga ner lika mkt klädesmässigt som till er dotter, oavsett om du gör mödan att shoppa? Du skrev ju att det var kul, men du har väl bara visioner av din egen dotter i de kläderna?

    Det handlar inte bara om kläder. Det handlar om att du tycker det är orättvist att de förväntar sig mer utav dig i situationen. Tråkigt att det skall vara så att du måste hamna i försvars position hela tiden. Du verkar bara vilja ha positiv  feedback, och sedan beter du dig omoget angående de negativa kommentarerna.

    Jag kan förstå att du känner dig hunsad, men så stort är ju inte problemet för din del. Det är din inställning angående barnen som är illa. Jag växte upp med ett riktigt asshole till styvmor och en pappa som inte brydde sig. Min mamma var iof död, och inte dysfunktionell som dina styvbarns mor verkar vara. Men jag ville verkligen verkligen bara gå och shoppa med min styvmamma, eller få naglarna målade av henne, eftersom att hon gjorde sånt med sin dotter.  Jag hade behövt det, istället behandlade hon mig som en börda och tog ut saker på mig, eftersom att min pappa inte engagerade sig nog och att hon fick ta hand om mycket själv.
    Tillslut slutade hon laga mat till mig och tvätta mina kläder, så jag fick göra det själv, när pappa bara jobbade hela tiden. Då var jag nio år.
    Det verkar inte vara så illa i din situation, men det påminner starkt om min förra styvmor angående din attityd när det kommer till att hjälpa till med barnen.
    Varför kan man inte bara vara varma och vänliga, eller dumpa karlfan om han inte bryr sig istället för att lägga sin ilska på barnen?

    Om din tjej får märkeskläder bör hans döttrar få det också. För guds skull, det är nästan din plikt att din dotters systrar ska vara lyckliga och känna sig lika värda. Folk reagerar uppenbarligen på favoriseringen, kan slå vad om att det inte bara handlar om kläderna!

  • idibidi
    Esther M skrev 2010-07-20 16:24:46 följande:
    De enda med plikter gentemot barnen är föräldrarna. Ts har inga, varken för barnen eller guds skull.
    FYfan att säga så! Man har väl för sjutton en plikt gentemot andras barn om man lever med dem varannan vecka? Om man väljer att ingå i den familjesituationen, för barnen väljer det faktiskt inte.

    DUMT sagt! Och för guds skull är ett talesätt, trodde det var underförstått.

    Man har en skyldighet också enligt mig att inte vara småsint och självisk då det kommer till barn. Min styvmor formade mycket av min självkänsla till det negativa. Hon valde att leva med min pappa, och borde därav som VUXEN människa insett att det alltid finns en plikt då man handskas med en barn!
    Fy vad nedrigt att hålla på att vara småsint när det kommer till barn med såna saker. Folk snackar om vad som är rätt och fel för TS, men lite GODHJÄRTAD och osjälvisk är väl inte svårt att vara?
    Fy på folk som inte inser att livet inte är till för problem och orättvisor, speciellt inte när vuxna sätter sina egna små problem framför ett barn som nog gärna skulle vilja ha lika fina kläder som sin syster, eller få borstade tänder nån gång av sin styvmor.
    Visst behöver man inte, men man kunde göra det av naturliga skäl. Typ för att arbeta för att vara en familj? Känns som att TS känner sig äcklad och förnedrad av att ta hand om sin sambos barn? Det är bara KNÄPPT.
  • idibidi
    Anonym (Stepmom) skrev 2010-07-20 16:43:26 följande:
    Jag är väldigt godhjärtad och osjälvisk, men man behöver ju inte ta det för långt. Jag gör inget som jag inte skulle tycka var fullt acceptabelt om situationen var den omvända för min dotter.

    Om någon frågar  mig hur många barn jag har svarar jag ett, snart två. Inte tre, snart fyra.
    Kan du verkligen sätta dig in i det?
    Det handlar inte bara om DIN dotter, du vet.
    Du har valt att leva med en man och två barn. Barnen fanns långt innan du skaffade barn med honom. Låter som att du bara vill ha en egen liten familj med din dotter, dig och honom.

    Så om din dotter hade en spelberoende förälder, en som inte bryr sig och en bonusförälder som skämde bort sina egna barn med kläder medan din dotter fick gå i H&M kläder, medan föräldern och bonusföräldern hade gemensam ekonomi och lade ner betydligt mkt mer pengar på de andra barnen så skulle inte du bry dig för att bonusföräldern skulle tycka det var jobbigt och inte ville lägga ner av deras gemensamma pengar på ditt barn? Låter helt obegripligt enligt mig.
  • idibidi
    Anonym (Stepmom) skrev 2010-07-20 16:53:18 följande:
    Min sambo bryr sig om barnen, han är bara inte klädintresserad. Och nej, klart jag vill att min sambo ska ha en relation och en tillvaro tillsammans med sina barn, vilken löjlig sak att säga.
    det verkar vara det du vill för egen del.
    Du verkar dessutom pissed off på honom när du skriver "varför ska jag göra det, kan väl han lika gärna göra?". Tjadu, varför ska man bry sig överhuvudtaget?
    Man gör det bara om man är osjälvisk.
    Låter illa bara.

    Om ni har pengar till en städerska borde ni väl kunna lägga ner mer pengar på din shopping så att det räckte till alla barn? Det är bara ditt engagemang som inte räcker till alla barn, eller hur?
Svar på tråden Vill inte lägga mina pengar på kläder till hans barn...