Min man vägrar bli vuxen
Min man är några år äldre än mig. När vi träffades såg jag upp till honom, att han var mer mogen än killarna i min ålder. Men efter att ha flyttat ihop med honom så insåg jag att han snarare var en pojke än en man och jag tycker bara han har blivit mera omogen ju längre vi levt ihop. Saken är att det känns som om han är oförbätterlig och han tar tagit mindre och mindre ansvar med åren.
Min man älskar att laga mat och föredrar husliga sysslor än att tex mecka med bilen. Problemet är bara att han inte gör det ordentligt- han ser inte att han lämnar spisen smutsig osv. Vi har en dotter och väntar tillökning under hösten. Jag har varit sjuk under första delen av graviditeten vilket inneburit att all städning hemma kollapsat. Efter några månader var köket angripet av skadedjur trots att min man lagat mat där varje dag har han inte märkt det. Det har krupit djur på diskbänken men han har inte reagerat på det.
Han har svårt med rutiner. När han har ansvar för nattning av vår dotter kommer hon i säng först framåt midnatt. Problemet är att han gör olika varje gång han nattar. Jag berättar hur jag gör och vad som fungerar för mig, men det är som om han inte vill lyssna utan ska göra saker på sitt vis.
Vi har egentligen lätt för att prata med varandra. Oftast är det jag som tar initiativet, men det brukar lossna för honom också. Vi lyssnar på varandra och pratar om hur vi ska förändra saker som fungerar mindre bra. Han brukar hålla i de nya rutinerna några dagar, men sedan är han tillbaka i det vanliga kaoset.
Problemet är att han stänger av och har svårt när det händer mycket saker runtomkring honom. Då försvinner konsekvenstänket. Vad händer om jag inte öppnar posten med räkningarna osv? Han kan inte tänka ett steg före. Som att vår dotter måste varva ner vid sju för att kunna komma i säng vid åtta.
Han har berättat att han ansågs som lite korkad även när han var barn. Det märks när man umgås med hans släktingar. Alla behandlar honom fortfarande en liten pojke. Både jag och han själv har tagit upp det med hans släktingar att de måste behandla honom som en vuxen man för annars faller han tillbaka i pojkrollen. Men hans familj vill ha honom som förrut och förstår inte problemet.
Jag är så led på att vara min mans mamma. Vissa säger att man ska låta sin partner ta konsekvenserna om han t ex inte tvättar och låta honom gå i skitiga kalsonger. Men när han ansvarade helt för matlagningen gick det ju så långt att vi fick skadedjur.
Många blir avundsjuka på mig som har en karl som lagar mat och tvättar etc, men jag önskar många gånger att vi hade ett förhållande med gamla könsroller, men att han tog 100% ansvar för sin del.
Jag känner mig väldigt uppgiven. Hur ska jag få min partner att ta ansvar och göra saker ordentligt och skaffa sig rutiner för t ex nattning. av vår dotter?
