Nyligen förlorat ett barn

Hej.. Jag och min sambo förlora nu den 29e November vår lilla Melissa. Melissa blev tidigt bedömd som ett svårt tillväxthämmat barn, prematur. Men hon kämpa ändå på i magen ett bra tag utan att igentligen blivit allt för påverkad av en dålig moderkaka och försämrad näringstillförsel. Men i vecka 25 den 28e Okt bedömde dem tillståndet så pass illa att de ville ta ut henne med kejsarsnitt. Allt gick jättefint och bra och Melissa fick en jättefin start och förvånade ALLA att en sån liten tös på 420g kunde klara så mycket..

Hon fick såklart ligga i kuvös med respirator och dylikt och hade inga större motgångar första veckorna. Hjärtan va fint, lungorna fina, hon andades mest själv och öppna ögonen fort så allt såg lovande ut trots att vi visste att det skulle bli en tuff tid. Men mot slutet började det bli tufft för henne med att hon inte längre vill ta åt sig näring, vätskeflödet blev sämre och samlades i buken och magen svullna upp som en ballong. Trots en operation kunde läkarna inte förklara varför men slutorden blev att tarmarna slutat fungera och inte kunde cirkulera vätskan och trycket på magen satte de andra organen i fara och Melissa blev sämre och i Tisdags blev det så illa att det fanns inte mer att göra.

Lidandet hade blivit för stort för henne och hon hade i 1 månad och 1 dag kämpat tappert och överraskat alla stort med sin kämparanda. Livet e värt att kämpa för, ja den frasen har Melissa satt sin prägel på.
Vi lät henne somna in i vår famn och hon somna tryggt och fridfullt... Det finns inget tyngre än att förlora sitt barn, detta va mitt första barn och det sluta såhär. Går inte beskriva med ord hur ont det gör men samtidigt en lättnad att hon slipper lida nå mer. Hon fick en ärlig chans i livet och hon tog alla med storm och kommer minnas som en kämpe och den underbaraste dottern någonsin.

Nu väntar begravning och så. Ingen kan nånsin ta Melissas plats i våra hjärtan för hon lever vidare som en hjälte och en symbol för att man skall aldrig ge upp hur motstridigt det än kan se ut i livet. Älskar dig Melissa nu och för alltid och du kommer för alltid leva vidare i vårt hjärta. Vi hann med en fars dag du och jag och du blev döpt på sjukhuset. Nu väntar en sista vila för dig men du kommer aldrig va ensam!!!!