• Livet är en dans på rosor

    Kan man ställa ultimatum efter drygt ett halvår?

    Ni måste hjälpa mig med lite råd och erfarenheter (jag tjatar snart sönder mina kompisars öron!).
    Alla åsikter är tillåtna, jag är så vilsen så jag har _absolut_ ingen aning om vad jag ska göra.

    Jag är relativit nyseparerad. Träffade en ny kille och är tokkär. Och han är kär i mig också (den här biten är jag inte osäker på). Nu har det gått 7 månader.

    Jag har två barn och bott hemifrån de senaste tio åren. Han har inga barn, är familjens bebis och flyttade typ hemifrån nyss.

    Jag vill ju dela min vardag med honom. Jag menar inte flytta ihop direkt men ändå bo ihop på ett plan. Han vill typ aldrig vara med mig OCH barnen utan är bara med mig när jag är själv.

    Säger jag till honom att vi hörs av för lite, att vi träffas för lite, att han aldrig träffar barnen osv. så ändrar han på det. (Messar oftare, sover över när barnen är här eller kommer när han egentligen inte har tid.)
    Men det kommer liksom aldrig självmant.

    Vi pratar om framtiden, om att skaffa barn, flytta ihop osv. Men det händer INGET. Det är lätt att snacka men en helt annan sak att visa i handling och jag har inte ens träffat hans familj än!

    Säger han helt enkelt vad jag vill höra för att han trivs med "oss" för tillfället men står med ena foten utanför eller är hans agerande normalt och väntat?

    Vad kan jag egentligen vänta mig? Vad kan jag begära? Och borde jag kanske se att det inte är läge/tid för OSS just nu och lägga ner och söka efter någon som kan ge mig det jag vill ha och behöver på alla plan och inte bara på "fredagskväll/film/sex"-plan?

    Jag är verkligen kär i killen. Tror jag älskar honom. Men det är ju svårt för mig att veta om det ens är något att satsa på när han aldrig visar mig hur han är i vardagen.

    Snälla... Hjälp mig! Blir snart knäpp!

  • Svar på tråden Kan man ställa ultimatum efter drygt ett halvår?
  • Applebaum

    He's just not that into you. Punkt. Hade han varit det så hade han satsat.

  • Mischa

    Alltså... om han aldrig har bott själv tidigare och ni varit ihop i 7 månader tycker jag inte alls att det är konstigt att han gärna vill umgås med dig ensam osv. Han vill väl lära känna dig på djupet också. Om han dessutom har blivit bättre med dina barn tycker jag att det tyder på att han så småningom vill dela sitt liv med dig.

    Däremot tycker jag att du kan "kräva" att bli introducerad för hans familj.

  • Livet är en dans på rosor

    Om han inte är så intresserad som han säger och inte alls ser oss bo ihop om ett år och ändå gör alla de framsteg och uppoffringar som han gör- varför ens gå igenom besväret???

  • naiga78

    Låter egentligen som att han vill känna efter ordentligt och att han faktiskt visar hänsyn till dina barn och inte bara stormar in bara för att ni är nykära utan vill verkligen känna efter att han vill satsa innan barnen kommer in. Fattar inte varför du har så bråttom egentligen. Ni kanske har kännt varandra i 7 månader men hur mycket har ni faktiskt träffats. Märker att ofta när man är nyseparerad att man kan ha lite väl bråttom in i nästa relation. Backa lite o låt det komma naturligt. Tvinga in honom i ett hörn och hans tackar nog för sig o går vidare med sitt liv. Om det är menat att det ska vara ni så har ni resten av livet på er eller hur?


    Att gå från super singel till "familjefar" är inget man gör lättvindigt. Du kanske ska vara lite reserverad med hur snabbt du presenterar en ny man till dina barn. Ta reda på vem han verkligen är först liksom.


    Skulle jag vara han så skulle jag också vara försiktig och till o med undra om jag inte var en rebound. Tror nog det är därför han tar det lugnt och avvaktar. Vill se hur tiden fortlöper och att du inte bara är på jakt efter någon som ska ersätta exet illa kvickt.

  • Livet är en dans på rosor
    naiga78 skrev 2010-08-24 09:23:50 följande:

    Låter egentligen som att han vill känna efter ordentligt och att han faktiskt visar hänsyn till dina barn och inte bara stormar in bara för att ni är nykära utan vill verkligen känna efter att han vill satsa innan barnen kommer in. Fattar inte varför du har så bråttom egentligen. Ni kanske har kännt varandra i 7 månader men hur mycket har ni faktiskt träffats. Märker att ofta när man är nyseparerad att man kan ha lite väl bråttom in i nästa relation. Backa lite o låt det komma naturligt. Tvinga in honom i ett hörn och hans tackar nog för sig o går vidare med sitt liv. Om det är menat att det ska vara ni så har ni resten av livet på er eller hur?


    Att gå från super singel till "familjefar" är inget man gör lättvindigt. Du kanske ska vara lite reserverad med hur snabbt du presenterar en ny man till dina barn. Ta reda på vem han verkligen är först liksom.


    Skulle jag vara han så skulle jag också vara försiktig och till o med undra om jag inte var en rebound. Tror nog det är därför han tar det lugnt och avvaktar. Vill se hur tiden fortlöper och att du inte bara är på jakt efter någon som ska ersätta exet illa kvickt.


    Tror också han är lite rädd för att vara en "ersättare" men samtidigt vet han hur kär jag är och att jag mer eller mindre lämnade mitt ex för honom.

    Jag har känt och umgåtts med honom som en KK/pojkvän/framtida man i bara 7 månader men känt honom som kompis betydligt längre och vet precis hur han är som person. Annars hade han inte fått träffa barnen.
  • alezay
    Livet är en dans på rosor skrev 2010-08-23 21:58:11 följande:
    Just därför kanske man ska inse att det är fel tid och plats för oss två just nu och kanske lägga ner allting??
    Det beror på hur länge du vill hållas på halster, jag hade inte accepterat det. Ge lite mer eller så går jag och inte slösar mer tid. Man kan hitta någon som faktiskt vill vara delaktig. Min sambo säger samma sak. Men å andra sidan så är vi männsikor som inte tycker om att leka lekar utan vill ha klara besked
  • Livet är en dans på rosor
    alezay skrev 2010-08-24 10:02:54 följande:
    Det beror på hur länge du vill hållas på halster, jag hade inte accepterat det. Ge lite mer eller så går jag och inte slösar mer tid. Man kan hitta någon som faktiskt vill vara delaktig. Min sambo säger samma sak. Men å andra sidan så är vi männsikor som inte tycker om att leka lekar utan vill ha klara besked
    Jag skulle vilja säga allt eller inget, som en sista utväg. Men jag vet liksom inte vad jag ska begära om han går med på "allt". Jag vill liksom inte att han flyttar in på riktigt typ imorgon och vi gifter oss nästa vecka. Jag vet inte vad jag vill. Men jag vill inte detta....
  • alezay

    Nej han behöver inte flytta in osv..men stå för eran relation,presentera dig för sin familj och vara delaktig i dina barn. OM han vill ha egna så borde det inte vara ett problem. Men han kan umgås med sin systers barn, det låter inte bra. Jag vill inte vara den som kommer med dåliga saker.
    Men du vet innerst inne att det inte är ok..han behandlar dig och dina barn annorlunda än andra fast han säger att han vill vara med dig.  Det minsta han kan göra är att visa att han faktiskt vill ha ett nomalt förhållande i utveckling. För detta låter inte som det.

    Jag själv har hållts på halster av mina ex ..nu är jag 34 och väntar mitt första barn pga av att jag väntade och väntade och inte ville vara jobbig. Tillslut fick jag nog, när jag blev singel så var första frågan vill du ha barn..sa killen jag vill vänta några år ( typ 5-6) så var det bara hejdå. Jag hade inte några år kvar.
    Nu har jag en ärlig rak man som står för oss oavsett vad folk säger.

    I ditt fall så har du barn men du förtjänar ändå respekt och att han ska stå får eran kärlek, om han nu har en jobbig familj som inte vill att han ska träffa någon med barn så kanske deras åsikt är viktigare än eran relation.
    Jag tror inte du vill ha såna problem.

  • Livet är en dans på rosor
    alezay skrev 2010-08-24 10:15:37 följande:
    Nej han behöver inte flytta in osv..men stå för eran relation,presentera dig för sin familj och vara delaktig i dina barn. OM han vill ha egna så borde det inte vara ett problem. Men han kan umgås med sin systers barn, det låter inte bra. Jag vill inte vara den som kommer med dåliga saker.
    Men du vet innerst inne att det inte är ok..han behandlar dig och dina barn annorlunda än andra fast han säger att han vill vara med dig.  Det minsta han kan göra är att visa att han faktiskt vill ha ett nomalt förhållande i utveckling. För detta låter inte som det.

    Jag själv har hållts på halster av mina ex ..nu är jag 34 och väntar mitt första barn pga av att jag väntade och väntade och inte ville vara jobbig. Tillslut fick jag nog, när jag blev singel så var första frågan vill du ha barn..sa killen jag vill vänta några år ( typ 5-6) så var det bara hejdå. Jag hade inte några år kvar.
    Nu har jag en ärlig rak man som står för oss oavsett vad folk säger.

    I ditt fall så har du barn men du förtjänar ändå respekt och att han ska stå får eran kärlek, om han nu har en jobbig familj som inte vill att han ska träffa någon med barn så kanske deras åsikt är viktigare än eran relation.
    Jag tror inte du vill ha såna problem.
    Nä du har rätt. Jag vill att han ska stå för vår relation, vilja vara en del av mitt liv med barnen (kanske komma en enda jävla gång när han vet att jag sitter själv en lördag? Inte bara när barnen somnat) och framför allt så kunde jag acceptera att en ung kille utan barn inte ville gå till en lekplats osv. men när han kan det med ANDRAS barn så handlar det ju inte om det.... Jävla skit.... Det är ju dömt att misslyckas det här. Jag vill nog bara inte riktigt se det:(
  • alezay

    Jag känner en ensamstående pappa som hade ett ex som gjorde som din kille.
     Hon ville bara träfffa honom när han inte hade barnen osv. Idag har han en underbar kvinna som inte är van med barn, men gör sitt bästa.

    Jag märker att kvinnor gärna vill hitta på ursäkter för män, han har inte tid, mycket på jobbet, vill ta det lugnt och får inte skrämma iväg honom. Män är oftast inte så avancerade--antingen så  är de intresserade och visar det står för sin relation eller så är de inte intresserade på det sättet som kvinnan är.
    Klart han vill träffa dig när du är ensam och tycker om dig..men du vill ha mer..dont settle for less.
    Du och dina barn förtjänar det bästa.
    Jag vet att du älskar honom men är han på samma nivå??

Svar på tråden Kan man ställa ultimatum efter drygt ett halvår?