Vi över 30 som längtar efter första barnet

Hej

Här är en till 30 + som planerar för barn. Har precis gjort ett halvhjärtat första försök eftersom en tjänsteresa kom ivägen för ÄL...försöket var nog lite sent i förhållande till ÄL.

Tycker jag har bra koll på min kropp men när jag läser era inlägg dyker en fråga upp. Ni som går på "smetkänsla", äggviteflytningar och kanske även kombinerar dessa med ÄL-test, hur förhåller sig de fysiska symptomen till testet? Kommer smetkänslan och äggvitan innan, under eller mest efter utslag frånm testet? Jag har fått för mig att ÄL sker ngnstans under de dagar då man har äggviteflyningar och kört på det. Vad säger ni?

Grym tråd detta har allt följt er ett tag men inte kännt mig redo att hoppa in, men nu så! Hoppas det finns plats

/Fundersam

Mellanis: Vet att många av mina vänner som varit gravida har sagt att symptomen kom och gick framför allt i början så försök att ta det lugnt! Sen tillhör jag dom som tycker det är bättre att ringa bm och prata än att sitta själv med all sin oro. så jag tycker du ska ringa dit och förklara att du har din jobbiga erfarenhet och därmed kanske få gå på lite tätare kontroller eller liknande,

KRAM! 

Jag har hamnat i planerar helvetet. Vågar inte säga nåt till mannen, så jag skriver av mig här  Jag har börjat titta på kläder, vagnar, bellbandits, träning efter förlossningstips ja allt som är förknippat med att barnet faktiskt har kommit ut och jag är ju inte gravid ännu!!

Jag blir tokig på mig själv  måste få tankarna att jobba på något annat...tex mitt jobb vore ju praktiskt..suck

Jag hade BIM igår, men ännu ingen mens. Fast jag känner mig tyvärr rätt säker på att det bara är några dagars försening för att jag har haft supermycket att göra. Vi får se. Om det går flera dagar till utan att nåt händer så ska jag testa, men tillsvidare försöker jag ta det lugnt.

Mallanis, förstår att du oroar dig. Jag tyckte att Ansi30s råd verkade bra - ring och prata med bm. Hoppas allt går precis som det ska och att det växer på därinne!

Kaprifolen1979, klart det finns plats. Jag har kört med äl-stickor ett par månader men jag märker inte så mycket av varken äggvita eller smetkänsla, så jag kan tyvärr inte svara. Hoppas nån annan har mer info att komma med. Men av vad jag läst så tror jag att du är rätt ute, dvs. äggvitedagar=ägglossning nån gång då.

Hej tjejer!

Jag har aldrig funderat på några speciella ÄL flytningar, känner mig lite efter där, haft oregelbundna cykler så egentligen aldrig haft koll på när det är dags. Men faktum ät att jag den månaden som jag blev gravid kände av min ÄL, för första gången någonsin. Kan ju hoppas att det inte bara betyder att man haft en utan att jag var extra uppmärksam.. Såg precis att mannen är på jobbresa när nästa ÄL är panerad <8om den nu kommer då efter mf) och det verkar ju vara ett stående tema för oss i tråden, att vara isär då det är ÄL!

Mallanis: Hoppas verkligen inte att det är något tråkigt på gång, säkert helt normalt, men jag förstår om du är extra nojjig efter det du gått igenom. Hur långt gången är du nu? Kanske ska be om ett UL för att lugna din oro?

Fru KM: jag håller tummarna, ingen mens än så chansen finns ju! 

Kaprifol: Välkommen till tråden!

Sanna: Jag känner igen den där planerarkänslan. När jag plussade började jag googla barnvagnar på nätet etc, och nu ä det vårt att släppa, trots att man inte är gravid.. Man vill ju så gärna!

Simtim: Chansen finns fortfarande! Ge inte upp förrän tanten kommer. (it aint over til the fat lady sings :) )

Kram på er 

Jag försökte klura ut det där med smetkänsla och ÄL, men lyckades inte speciellt bra. Typ en gång av fem märkte jag av någon form av äggviteflytning, annars var det mest bara lite blötare än vanligt. 

Jag har inte glömt min reslängtan.  Jag kom igång ganska sent med att göra långresor och upptäcka världen och känner att jag har mycket kvar. Förhoppningsvis kommer vi att fortsätta resa med barn, men inser redan nu att det kommer att bli andra sorters resor då. Men jag tror att barnen vinner på att komma ut i världen tidigt och se annat än trygga Norden. Jag HOPPAS att jag kommer att orka fortsätta resa. Iofs tror jag inte att jag ska uttala mig om nåt för nu känns det inte som jag ork till nåt. Jag tyckte också att allt rann ur mig direkt. Började t.o.m. med klassikern att ligga kvar med benen och rumpan högt en stund. Men uppenbarligen orkade åtminstone en simmare fram. Kände samma sak igår, brösten kändes mindre och kom på mig själv med att knappt mått illa på hela dagen. V 9+1 idag. Jag intalar mig att det är för att kroppen börjat vänja sig helt enkelt! Men jag förstår att dina tankar vandrar lite längre... 

Hej på er...

Har känningar av att mensen är på kommande så verkar inte bli nåt för vår del heller men är ju bara första försöket....
Man blir besviken efter att ha haft en massa känningar och förhoppningar om att det känts annorlunda i kroppen men tydligen bara önsketänkande...

Men har julfest på fredagkväll och har inte mensen visat sig på fredagen så tror jag att jag ska testa då jag kommer hem... Är ännu uppe i finska lappland...

Mellanis: Hoppas det är bra med bebben och det är det säkert! I 9-10 veckan började mina känningar avta och jag blev också orolig och gjorde i vecka 10 ett VUL som visade att allt var bra. Så, det är säkert normalt, men jag förstår din oro.

Välkommen Kaprifolen!

Jag har också svårt att sluta titta på babysaker. Igår när jag var på ikea så var planen att snabbt gå in, köpa den lampa jag behövde och ut igen. Men naturligtvis fastnade jag vid skötborden och leksakerna.

Jag önskar att jag kunde veta om jag kommer vara gravid i vår, för är jag inte det så vill jag boka in en klätterresa. Finns inget bättre än att åka iväg tidig vår, typ till Spanien eller Grekland och klättra! Eller, förresten, att vara gravid vore nog bättre.. Men är jag inte det så vill jag ju ut och resa, om inte annat som tröst.

Millan

Hej fina tråden!
Ursäkta mitt dåliga humör men detta med att skaffa barn är verkligen en känslosam berg och dalbana...först oroar man sig för att man ska lycks bli gravid och sen tar annat vid....  Tack för snälla och peppande ord!!!

Hoppas att det bara är mina dåliga erfarenheter som spökar... Ernlia bry dig inte om mina dumheter du har säkert rätt!
Irmelie- jag är i v 11+2 idag så det kan vara så att "spökveckorna" nu inträffar ... har ett nytt vul inbokat men det är tre veckor bort... du vet ju om någon hur drygt det är att gå och bara vänta!

Depp. Mensen kom trotts allt. Känns skit just nu. Bara för att man tillåter sig att hoppas, tro på nåt ja då skiter det sig. Näpp inte deppa nu. Laddat dvdn med SATC filmen, nummer 2 massa snax o julmust. Ska frossa järnet. Skönt ni finns tjejer:)

Välkommen säger jag till dig som är ny här i tråden.