Hihi! Jojo, visst blev det ett PLUS alltid
. Det var ju allt lite roligt att hålla er på sträckbänken en hel dag
I söndags bestämde jag att jag skulle testa med mina stickor på måndag morgon eftersom jag tyckte det var onödigt att dra ut på ett negativt resultat när ÄP ändå var på måndagen för två veckor sen. Det testet kunde visa gravid på BIM+1 så det borde ju gett en hint. Och alla tecken har jag ju haft till och från i flera år pga hormoner, naturliga eller tillsatta så allt som fanns kunde jag hitta en annan förklaring till. Och bröstvärken tyckte jag ändå började lätta så ja, det var lika bra att bli av med det, blanktesta och se framåt åt nästa försök. Men...vi var båda överens om att på måndagen var det iaf inte inte något streck. Något var det. Men jag försökte intala mig att mognadssprutan innehåller ju HCG så det var nog det som var kvar. Men... igår var det aningen starkare, klart inom tidsgränserna. I morse samma test som var starkare och därefter tod vi IVF klinikens test som ju kunde användas redan vid BIM-3. Och där började plusset komma fram redan efter 1 min trots väntetid på 3 min. Och då började vi böla.... Har bara skakat hela dagen och gått omkring och smålett
Det här känns ju helt sjukt och det slår mig att det är så vansinnigt stor skillnad på plus och minus. Ett minus hade ju gjort att livet känts än mer orättvist, att "inget" funkar. Och allt jag "satsat" liksom. Sen när jag väl hade plusset så tänkte jag plötsligt att "jaha, var det så lätt, första IVFen som vi satte in något på". Och slemhinnan var ju ändå bara 5-6mm så det var ju ytterst tveksamt. Hade väntat mig ETT steg till (ett befruktat ägg som kunde sättas in), inte TVÅ (ett plus) liksom. Men... sen i nästa sekund tänkte jag/vi på våra tre års helvete och då inser man att ja, vi har faktiskt haft vår beskärda del hoppas jag.
Är dock fullt medveten om att vad som helst kan hända än. Men... det känns oerhört skönt att veta att det fäste. Funkar det inte hela vägen nu så gör det det en annan gång. Dessutom är det väldigt lättande att veta redan nu att det inte är en mola (pga ICSI/mikroinjektion). Ultraljud 8 jan.
En fråga: Vi har bokat en stuga norrut för att åka längdskidor och rida islandshäst (1.5 h). Har suttit på en pålle en gång i mitt liv (möhippan). Bör man boka av pållen? Tror kanske egentligen inte det är någon fara, men hur mycket skulle man inte klandra sig om man gick och ramlade av? Å andra sidan kan jag ju ramla på längdskidorna också.
kram L