Vi över 30 som längtar efter första barnet

Idag är första dagen som jag mår okej! Inte så hemskt illamående längre, trött är jag, men inte så att jag somnar så fort jag sätter mig, så var det för ett par veckor sen  

Kan också vara så att jag nu känner mig lite lugnare efter VUL, plus att jag nu inte går på en massa extra hormoner längre, väldigt skönt. 

Nu åker vi bort i några veckor, hoppas att jag kan komma tillbaka och vara ännu större om magen :-P 

Kram till dig och er andra! 

Hoppar in och presenterar mig. Jag fyller 33 imorgon och har alltid varit övertygad att det här med barn inte skulle vara vägen för mig. Har en underbar man, en rikt liv med många vänner, ett bra jobb och alla ekonomiska förutsättningar för att skaffa barn men längtan efter ett barn har aldrig funnits där....förrän nu...tror jag.

Några av mina närmaste vänner har precis fått barn, är gravida eller planerar bebis. Mitt i allt detta står jag och undrar och jag kommer att missa något om jag inte tar chansen nu. Jag kan inte säga att jag har en stark längtan efter barn, däremot är det en fundering som ständigt snurrar i skallen. Till saken hör att min man inte alls går i barntankar.

Någon mer som funderar men inte är säker?

Känner absolut igen tankarna...men...har en liten två-åring nu, som jag definitivt inte ångrar. Lycka till med bebisfunderingarna!

Oj, det där är svårt. Jag var precis som du, gillade inte ens barn, planerade inte barn, längtade inte barn. Men så plötsligt kom ändå barn på agandan och vi bestämde oss.

Med facit i hand är det det bästa jag gjort. Men så tänker jag ju NU... Jag vet inte om jag saknat det om jag inte ens funderat på det. Så jag tror det är jättesvårt att råda åt något håll i de här sammanhangen. Dock tycker jag att du ska tänka dig för noga, så du gör rätt val - för dig.

Hej på er! Hoppas ni mår bra! Jag är fortfarande gravid, låter ju knäppt att skriva så, men så känns det Magen växer och jag mår bättre. Lite mer energi börjar komma tillbaka, illamåendet kommer då och då.

Åh så härligt Jojjo!!!! Vilken vecka är du i.nu? Det är så fantastiskt, måtte du få en underbar fin resa nu med knytet i magen <3

Kitt, jag skulle inte ha barn...till jag träffade min nuvarande och det blev solklart att viset ska vi det! Så vi har två nu, hej vad det gick Trodde inte alls det var ngt för mig, helt ointressant tidigare. Lite nyfiken kanske, undrade hur det skulle vara att vara gravid och så. Tänk nog och flera varv! Ditt val är rätt val, lycka till

Vad skönt, kul att höra att allt går bra :) hur långt har du kommit? Har du gjort UL eller är det snart?

Hoppas illamåendet går över snart!

Jojjo: Låter inte alls knäppt utan helt otroligt bra. När är det beräknat? Vet ni vilken sort ni väntar?
Kram!

Jojjo, jag har nog missat att ni lyckades, vad otroligt glad jag blir för er skull!!!

Tack för alla svar och grattis till Jojjo77!!

Sen jag skrev mitt inlägg har jag vecka för vecka landat i att ja, jag vill ha barn. Min inte-sugen-på-barn-man droppar också de konstigaste kommentarerna.

Vid husvisning: "Det är ju några extra sovrum, så det kan ju vara bra om familjen växer!".....
I cykelaffären vid den minsta sparkcykel jag nånsin sett: "Den här var väl söt?!"...

Om en vecka ska jag hälsa på två av mina bästa vänner som båda fått varsin liten kille med bara en veckas mellanrum. Det är märkligt..det här suget i magen som vissa talar om har börjat komma. Det handlar inte om avundsjuka, det är en inre längtan som jag inte känt förut. Läskigt men jäkligt kraftfullt på samma gång.

Fortsättning följer..