Inlägg från: ernlia03 |Visa alla inlägg
  • ernlia03

    Vi över 30 som längtar efter första barnet

    Polarlantis skrev 2011-06-16 16:02:28 följande:

    Tack för alla kramar, blir alldeles tårögd när ni är så snälla mot mig!!! Känner mig inte så ensammen i världen när jag är inne här och läser...tänk vad nätet kan vara bra ibland!


    Är orolig (normalläge nu mera...) för att min kropp ALDRIG kan vara som alla andras! Tror ni att jag blöder ngt efter skrapningen? Nix! Nada! Cero! Hade lite ont igår och lite mer ont idag...men jag har rört mig mer också så klart. Men hur ska jag nu tro, är infektionsrisken borta nu då? Eller ska jag avvakta en vecka men sex eller VAD? SUCK! Jaja...får väl vänta och se då! Börjar bli bra på det nu...Ska kolla när det gått en vecka och se om det hänt ngt med gravtesterna, innan dess blir det inget testande...


    Psyket är rätt i botten...orkar bara inte med folk nu! Så jag jobbar lite hemma...eller ska göra det när jag orkar, nu är jag helt slut. Så vila är nog grejen...Typiskt nog har vi ju ganska knivig ekonomi så att jag är sjuk är ingen hit alls! Sambon studerar ju bara...och doggarna är inte helt på topp så jag måste nog till vet med dom...så om jag inte oroar mig för mig själv, sambons knä eller hundarna kan jag ju oroa mig över ekonomin, MORRR!!!!!!!!!!!!!!


    Jag blödde också extremt lite efter skrapningen, men det berodde på att livmodern vägrade släppa ifrån sig blodet som fanns kvar. Var tvungen att få sammandragande tabletter för att få ut det sista. Men då skrapades jag ju i vecka 12 och det fanns tydligen en hel del att få ut. Jag fick det förklarat som att det bildas ett skrubbsåg i livmodern när man skrapar och det skrubbsåret vätskar och ger ifrån sig lite blod (som ett "vanligt" skrubbsår på typ knäna). Den vätskan och blodet kom inte ut för mig, men det märktes genom att jag fick riktigt ont. Så så länge du inte får ont är det nog ingen fara... Du fick förmodligen inget stort "skrubbsår" eftersom du blödit ut en del tidigare och det inte fanns så mycket att skrapa bort. Jag skulle dock vänta några dagar med sex för säkerhets skull. Det skulle ju vara typiskt om du råkar ut för infektion till på köpet...

    Jag kom dock på en "positiv" sak med allt detta som både du och jag varit med om. Våra kroppar verkar verkligen kämpa som galningar för att behålla graviditeter och hcg-nivån i kroppen. Jag har ju varit (och är) sjukt orolig för det mesta, den senaste tiden för att föda för tidigt. Men eftersom kroppen knappt signalerade mitt MA och dessutom vägrade släppa ifrån sig resterna efter skrapningen försöker jag se det som nåt positivit, min kropp vill verkligen vara gravid! 

    Hoppas du också kommer till den insikten! Det har varit en lång och jobbig process för dig, men nu SKA den bara vara över och kommer förmodligen aldrig att hända igen!
  • ernlia03
    Marsflickan80 skrev 2011-08-30 15:43:54 följande:

    Ni som har gjort skrapning: hur lång tid tog det innan ni slutade blöda och innan ni fick er första mens?


    Ledsen över deppet även idag. Många kramar till alla er underbara tjejer! {#emotions_dlg.flower}


    Inne och läser här hela tiden och lider med er i tråden just nu. Förstår så er längtan och allt jobbigt som kommer efter ett missfall. Jag tänkte bara dela med mig lite kort om hur mitt MA (ofostrig graviditet som upptäcktes i vecka 11) var för er som är lite nyare i tråden. Jag skrapades några dagar efter att det upptäcktes och jag blödde knappt efter ingreppet. Det var dock inte helt optimalt eftersom det fortfarande fanns blod kvar i livmodern som den jobbade febrilt med att få ut. Fick sammandragande medicin till slut och då blödde jag i några dagar innan allt var ute. Jag fick dock aldrig någon mens igen, däremot ÄL efter ungefär tre veckor (trots att grav-testen fortfarande visade svagt positivt!) och nu är det två veckor till BF... 

    Jag var väldigt rådvill inför alla olika råd jag fick angående hur snabbt man kan försöka igen. Vissa sa att det var ok att köra på så snart jag slutade blöda, andra sa en mens, en tredje grupp menade att vi skulle vänta minst två menser. Lagom irriterande... Vi valde dock att köra utan skydd med tanken "blir det så blir det". Och det tog sig som sagt direkt. Läkaren sa vid första ultraljudet att enda anledningen till att vänta någon mens är för att ha något att räkna ifrån vid en ev. graviditet men att det nu finns så bra apparatur som kan räkna ut det så man behöver inte vänta. Är kroppen inte redo för en ny graviditet blir man väldigt sällan gravid tyckte han... Men det verkar vara väldigt skilda åsikter kring detta bland berörd personal!

    Och sen är det ju en väldig skillnad på om kroppen är redo och om psyket är det! I efterhand kan jag känna att det kanske skulle ha varit bra med ett litet uppehåll mellan graviditeterna. För att kunna skilja på missfallet och den lyckade graviditeten och framför allt nu känns det som jag har varit gravid i all evighet... Men samtidigt ville jag ju inget annat än att bli gravid och vem vet hur länge det skulle ha dröjt innan jag blev gravid igen om vi väntade. 

    Oj, det blev visst lite långt iaf. Men ville som sagt bara säga att jag tänker på er alla som kämpar här inne med både det ena och det andra och vill samtidigt sprida lite gravidbaciller!  
  • ernlia03
    Kaprifolen skrev 2011-12-15 15:26:12 följande:
    Ha ha NICU, du låter som jag känner mig! Fick besked från läkaren idag att mitt progesteronvärde visar på att jag nu haft ÄL och ska jag gå på den blödningen jag fick när jag trodde att jag hade ÄL så har jag BIM imorgon. Ömma bröstvårtor (brukar vara hela brösten annars...) och ett jäkla molande i magen, känns precis som innan mens med undantaget att det började precis vid förmodad ÄL då. Men tanten kommer säkert ändå, känns onödigt att köpa med ett test hem idag....eller?
    Ihh, spännande. Ömma bröstvårtor var det enda tidiga tecken jag hade under mina två graviditeter (ett missfall). Det tog ett tag innan hela brösten ömmade, först var det bara stickningar i bröstvårtorna! Så köp hem ett test du om du inte känner igen symptomen! Glad
  • ernlia03
    L Maria skrev 2011-12-17 12:26:07 följande:
    Fortfarande väldigt väldigt svagt, men nu syns det i alla fall med blotta ögat, utan att vinkla, belysa och stirra...
    Har justerat kontrasterna lite på bilden.

    Grejen är att jag inte ens är så glad - jag är säker på att det här inte heller kommer att gå vägen, så...

     


    Jag vågar mig på ett grattis iaf! Det kanske är nåt positivt med att du inte fått utslag tidigare den här gången. Pyret har haft längre tid på sig att hitta det perfekta stället att fastna på och har dessutom en tjockare slemhinna att borra in sig i. 

    Jag förstår att du inte riktigt vågar hoppas, men jag tror att det kommer att gå bra den här gången och att du också sitter med en 3-månaders i famnen den här tiden nästa år. Det är er tur nu!
  • ernlia03
    Pingla35 skrev 2012-06-21 22:34:30 följande:
    Hej tjejer!
    Till att börja med måste jag säga att jag verkligen att ni får en trevlig midsommar!

    Vi ska ut med en båt och inta sill lunch och nubbe på en mysig liten hamn i närheten.
    Bilen är körd dit ikväll så att jag kan köra hem oss på natten.
    Det verkar som att jordgubbarna blev kvar där i bilenSkrikandes!

    Men det jag egentligen ville säga var att vi idag fick se ett litet litet liv på 9,3 mm som hade ett tickande hjärta.Hjärta 
    Kram på er alla! 
    Grattis Pingla!

    Tänkte bara nämna nåt som jag fick höra när jag var gravid. Att akta mig för att åka liten båt när det blåste och skumpade för mycket eftersom moderkakan i värsta fall kunde lossa. Men det där beror ju som vanligt på sunt förnuft. Det är kanske ingen Buster ni ska ut med utan någon med sköna vadderade säten. :) Och det är ju som sagt något som kan hända i värsta fall och som gravid försöker man ju minimera riskerna så jag tror inte du skulle sätta dig i fören och studsa som en tok, men ville bara nämna det för det var iaf inget jag hade tänkt på...
  • ernlia03
    Mumwannabe79 skrev 2012-06-24 18:41:43 följande:
    Det där att moderkakan skulle kunna lossna om man sitter och skumpar på en båt tyckte jag lät som en riktig myt, men när ni är fler som säger så bör man väl tro på det. Hoppas det inte gäller skumpiga bilresor också.
    Skulle tro att det är väldigt ovanligt och handlar väl om väldigt skumpiga båtresor. Men åtminstone här så kan det blåsa upp snabbt och har man en liten och snabb båt är det ju svårt att undvika att det skumpar rätt rejält, även om farten sänks. I bilen sitter man ju rätt skyddad på mjuka dynor, annat mot en hård plastsits på en båt.

    Ska man lyssna på allt som sägs och alla råd man får som gravid (och även senare som förälder) blir man lätt knäpp. Gäller att sålla och gå på det som känns rätt för en själv helt enkelt! Glad
  • ernlia03
    Kattflickan skrev 2012-07-07 14:21:08 följande:
    Tack Maria! Jo, jag försöker att inte känna efter för mycket. Progesteronet jag tar kan ge graviditetssymptom. Det jag känner är att jag är hård i magen, vilket för mig är ett graviditetssymptom. Hade det varit en vanlig befruktning hade testdagen varit på måndag (BIM), men klinikerna ger alltid ett senare testdatum, på fredag i mitt fall. Så jag tänkte vänta med att testa tills fredag. 

    Ett av mina ägg är fruset och friskt! Så misslyckas vi nu kan vi förhoppningsvis sätta in det. 

    Sen igår är jag en ärbar kvinna iallafall. Vi gifte oss vid Siljans strand! Det var fint! Vädret var ok, men lite molnigt, fast varmt. Sen gick vi ut på kvällen och åt middag.

    Vi är rätt överens om att den största omställningen är att ha ringar, vi är båda ovana, hi,hi..

    Millan 
    Grattis till giftermålet! Och grattis ett fruset ägg, men förhoppningsvis ska det inte behövas förrän det är dags för eventuellt syskon.

    För min del har hård i magen varit det enda symptomet vid den här graviditeten och hade det även i förra så hoppas det är det för dig även den här gången!
  • ernlia03

    Men Saftis då! Usch, vilka nyheter du kommer med. Rynkar på näsan Självklart grattis till din lilla dotter och vad härligt att hon verkar må bra! Men otroligt jobbigt att du inte kan njuta fullt ut av det. Inte så konstigt att du fått en stark dotter, vad annat kunde hon bli med en sådan supermorsa. Du verkar otroligt stark! Mängder med styrkekramar till dig och din familj.

Svar på tråden Vi över 30 som längtar efter första barnet