Vi över 30 som längtar efter första barnet
Lite gnäll..
Smsade bästa och gravida väninnan och ondgjorde mig över min kropp som börjat med mens eller spottar ellre vad f*n det nu är som häner och att det är asjobbigt att korppen inte funkar som den ska. Hon har inte ens bemödat sig med att svara! Inte heller hört av sig. Ringde henne innan i ett annat ärende men inte undrade hon hur jag mådde. Härom dagen pratade vi på tel och då sa jag lite att jag tyckte det var jobbigt och att jag bara går och väntar på att allt ska bli normalt ngn gång. Svaret blev då "åh vad jag är duktig som städar och pysslar här"....detta efter jag ställt tusen frågor om HENNE och magen...suck...
Men HALLÅ liksom, LITE support kanske man kan få, eller? Kände mig mest ensamast i världen...tur jag har er!
Brösten ömmar och det är fortfarande bruna flytningar...kanske tar ett test imorgon...eller väntar på leveransen av billiga test på måndag...tror ju bara kroppen hånar mig, för att citera någon som satte huvudet på spiken i något forum här!
Ceke: vilken underbar kväll du verkar ha framför dig, NJUUUUT!
Essalady: tror klart på att det är muskler som gjör skilnaden på vägningen! Kämpa på, tycker du är jätteflitig! Massor med pepp från mig!
Lycka till, säger jag bara (till mig själv...eeeh). Igår var ingen hit, idag ses vi inte så imorgon blir nästa försök. Man blir pressad, stressad, börjar bråka och vips så var all sexlust borta med vinden. Och så tänker man "men jag har ev ÄL på torsdag, vi måste fixa detta NU" och så har man ett moment 22 på halsen. Skitkul.
